M
Marcussjogren
Medlem
· Västra Götaland
· 3 079 inlägg
Marcussjogren
Medlem
- Västra Götaland
- 3 079 inlägg
Det är nästan svårt att säga så här direkt, timmer hus kan se väldigt annorlunda ut, men visst ser den felplacerad ut.
Hur ser den ut längre bort åt vänster? Hur ser konstruktionen ut på andra sidan, dvs motsvarande konstruktion på andra långsidan?
På dessa bilder ser inte takåsen ut att vara tänkt att ligga ovanpå heller då den inte ser ut att ha någon urtag för den övre stocken i sig, men jag kan mycket väl ha fel.
Hur ser den ut längre bort åt vänster? Hur ser konstruktionen ut på andra sidan, dvs motsvarande konstruktion på andra långsidan?
På dessa bilder ser inte takåsen ut att vara tänkt att ligga ovanpå heller då den inte ser ut att ha någon urtag för den övre stocken i sig, men jag kan mycket väl ha fel.
Medlem
· Västernorrland
· 2 110 inlägg
Jag tycker det ser ut som detta inte är en stock som ingår i själva timringen.
Fyrkantig och med mindre dimensioner, placerad på en avplanad yta.
Kan ha placerats för att hamna kant i kant på yttersidan och därmed inte fylla ut helt inåt.
Svårt att säga utan lite överblick på hur helheten med tak och väggar ser ut.
Har du en motsvarande utbuktning på utsidan eller annat tecken på rörelse?
Fyrkantig och med mindre dimensioner, placerad på en avplanad yta.
Kan ha placerats för att hamna kant i kant på yttersidan och därmed inte fylla ut helt inåt.
Svårt att säga utan lite överblick på hur helheten med tak och väggar ser ut.
Har du en motsvarande utbuktning på utsidan eller annat tecken på rörelse?
Detta timmerhus är flyttat en gång så det är nya takstolar. (Nya ca 100 år). Jag vet inte alls hur det brukar se ut eller hur det ska se ut. Men jag förstår inte varför takstolarna trycker på timmerväggen. Den ena timmerväggen är rak och den andra lutar utåt. Kommer bifoga bilder på allt. Jag ska isolera taket nu och undrar om det är risk för ras? Kommer stabilisera upp takstolarna. Idéer mottages gärna. Tusen tack för svaren. Mvh Jeremias
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Timmerväggar ska luta lite utåt (de är byggda så) av nån anledning som jag inte minns. Heimlaga kan säkert förklara varför, han har koll på gamla timror.
Oj hemska öde vilka fenomenala klantskallar som har varit där.
Det skall finnas minst en kroppås och ett eller två par kadåsar (sidoåsar) som går från gavel till gavel och bär upp takstolarna. Takstolarna skall vara hopfästa över nock och mer eller mindre lösa från väggbandet så att det inte blir något tryck utåt på väggbandet när gavelrösten sättnar och åsarna kanske böjs ned några millimeter en storsnövinter. Takstolarna skall helt enkelt glida på väggbandet.
På din bild av gavelröstet ser man infällningen högst upp där kroppåsen har varit inknutad.
Klantskallarna som flyttade ditt hus har uppenbarligen dymlat fast en fyrkantsågad batting ovanpå väggbandet för att få större takhöjd på vinden. Sedan har de ställt upp takstolar som är konstruerade så att all takvikt förvandlas till utåtriktad kraft på väggbandet. Centerträna (vågräta bildare) som skall bilda ihop den här sortens takstolar på tvären satte de högst uppe i nocken där de inte har någon effekt.
Tydligen tvivlade de ändå litet på sin förmåga och stöttade upp det hela med lodräta stöttor till ett sviktande mellantak. Så fel som det kan bli.
Jag skall fundera en stund. Skriver mera när jag har funderat ut ett förslag på åtgärdsplan.
Det skall finnas minst en kroppås och ett eller två par kadåsar (sidoåsar) som går från gavel till gavel och bär upp takstolarna. Takstolarna skall vara hopfästa över nock och mer eller mindre lösa från väggbandet så att det inte blir något tryck utåt på väggbandet när gavelrösten sättnar och åsarna kanske böjs ned några millimeter en storsnövinter. Takstolarna skall helt enkelt glida på väggbandet.
På din bild av gavelröstet ser man infällningen högst upp där kroppåsen har varit inknutad.
Klantskallarna som flyttade ditt hus har uppenbarligen dymlat fast en fyrkantsågad batting ovanpå väggbandet för att få större takhöjd på vinden. Sedan har de ställt upp takstolar som är konstruerade så att all takvikt förvandlas till utåtriktad kraft på väggbandet. Centerträna (vågräta bildare) som skall bilda ihop den här sortens takstolar på tvären satte de högst uppe i nocken där de inte har någon effekt.
Tydligen tvivlade de ändå litet på sin förmåga och stöttade upp det hela med lodräta stöttor till ett sviktande mellantak. Så fel som det kan bli.
Jag skall fundera en stund. Skriver mera när jag har funderat ut ett förslag på åtgärdsplan.
Bäst skulle vara att sätta bultar tvärs igenom huset och skruva in väggbandet och sedan sätta in nya åsar enligt den ursprungliga konstruktionen.
Om det inte är möjligt att montera in nya åsar i stället för de borttagna så skulle man kanske kunna skruva in väggbandet och bygga enkla takstolar enligt den här principskissen. Det är ingen bra lösning men det borde gå.
När taket är förstärkt då kan man ta bort bultarna tvärs igenom huset. De är bara till för att hålla formen på huset under byggtiden.
Om det inte är möjligt att montera in nya åsar i stället för de borttagna så skulle man kanske kunna skruva in väggbandet och bygga enkla takstolar enligt den här principskissen. Det är ingen bra lösning men det borde gå.
När taket är förstärkt då kan man ta bort bultarna tvärs igenom huset. De är bara till för att hålla formen på huset under byggtiden.
Alla timror var inte utlagda man somliga var. I dina trakter var det speciellt vanligt.Finndjävel skrev:
Såvitt jag vet var orsaken till de utlagda väggarna att man hade svårt att åstadkomma långa takutskiften med den tidens spikfattiga konstruktioner. Takskidet kunde inte göras bredare än toppdiametern på en stock som nådde från knut till knut. På en vanlig bondstuga skulle takskiden vara närmare 7 meter långa och då blev bredden sällan över 30-35 cm.
Då var det enklare att lägga ut timran och dra in nederdelen av väggarna från takdroppet.
oj oj oj. Vilket fantastiskt engagemang. Tusan tack. Vet inte hur jag ska gottgöra ditt kunnande. Jag ska ta mig en funderare och se över taket. Kan bli att jag byter ut taket och rätar upp huset. Nu är snart semestern över så det får bli senare. Jag återkommer med lösning. Tusen tack @heimlaga
Nu ska jag inte svara för heimlaga. Men ett sätt att gottgöra expertisen är nog att hålla tråden uppdaterad hur det går eller gick Gärna med bilder.Jeremias Patron skrev:
Liknande trådar
-
Hur får jag ihop varmvattenberedaren med utedusch och utekök?
Vatten & Avlopp -
Hur klipper jag ihop ränndalar i nock?
Fritidshus -
Vill sätta ny liggande ytterpanel på timmerhus
Lösvirke & Timmerhus -
Hur åldersbeständigt hålla ihop Tubolit isolering kring vattenrör?
Badrum -
Kostnad bygga ihop två timmerhus till ett i vinkel?
Fritidshus