Kan du inte som ett gott exenpel bara låta saken klinga av, ibland tar man i lite för stort och brett som du i #2. För min del läser jag ofta vad du skriver med behållning utom i fallen där det bara blir tugg pga någon oftast petitess.
Effekten, nyttan av temat här kan säkert ses som ringa om man önskar men det har inga likheter med tex Arid.
Effekten, nyttan av temat här kan säkert ses som ringa om man önskar men det har inga likheter med tex Arid.
Kan själv!
· Trelleborg
· 15 588 inlägg
Är detta inte en allmän vedertagen metod för att få sval luft i förrådsutrymmen?
Tack.GK100 skrev:
Kanske var det någon annan som skulle ha låtit det "klinga av" istället för att börja skriva felaktigheter om icke exjobb m.m.
TS frågeställning gällde följande påstående (som alltså inte är TS påstående, utan det TS ifrågasätter, med all rätt IMO)
"så kommer inkommande luft att förvärmas rätt rejält innan den kommer till aggregatet = stora värmevinster."
Jag skrev i #2 att jag tyckte att det lät som ett aprilskämt. Jag skrev också att det var lite arid över det hela, ett löfte om något som inte kommer att uppfyllas. "rejäl" förvärmning, "stora värmevinster". 525kWh över ett år.... stort och rejält. Njae, jag tycker faktiskt inte att det var jag som tog i...
Inte heller använde jag några superlativ.Jag tycker att de som förespråkar detta kanske skall vara lite mer tydliga med den begränsade nyttan som detta faktiskt ger, snarare än lösa kommentarer om hur förträffligt det är. Det hade ju varit ganska enkelt att skriva i klartext, rakt av, att exjobbet från KTH visar på en besparing på 525kWh om året. Ställ det mot investeringskostnad samt drift och underhåll.
Sen kan var och en bedöma själva om det fungerar "alldeles utmärkt" eller mest är ett aprilskämt.
Jag noterar också att det står i ett inlägg att ju större rördiameter, desto bättre. Exjobbsrapporten säger precis tvärtom, vilket också känns mer intuitivt givet de fysikaliska lagarna.
Redigerat:
Jordkällare är en allmänt vedertagen metod på detta ämne13th Marine skrev:
Och visst är det så att det finns både värme och kyla i jorden, helt beroende på omständigheterna. Det gäller bara att hitta lämpliga sätt att utvinna den på. Jordvärmepump är som sagt en vedertagen variant, men inte så vanlig eftersom de flesta väljer andra mer effektiva lösningar.
Detta har vi ju ältat i minst 4 trådar under årens lopp.
Var gång slutar det med kondensproblem och mögeltillväxt i rör, med både ivriga påhejare och bekymmrade nej sägare.
Nyckeln är väl att hastigheten måste vara så låg att rören blir så stora och dyra om man inte ska kyla ut jorden fullständigt och få permafrost under vinterhalvåret.
Men sök lite så kommer ni hitta trådar om det.
Personligen kommer jag inte lägga ner det nu i höst när jag bygger ny villa. Jag tror helt enkelt inte att man sparar in sådär hemskt mycket pengar i praktiken.
Var gång slutar det med kondensproblem och mögeltillväxt i rör, med både ivriga påhejare och bekymmrade nej sägare.
Nyckeln är väl att hastigheten måste vara så låg att rören blir så stora och dyra om man inte ska kyla ut jorden fullständigt och få permafrost under vinterhalvåret.
Men sök lite så kommer ni hitta trådar om det.
Personligen kommer jag inte lägga ner det nu i höst när jag bygger ny villa. Jag tror helt enkelt inte att man sparar in sådär hemskt mycket pengar i praktiken.
"Den energi som går att ta ur marken" vid "undersökningar för jordvärme"larsbj skrev:
Du är medveten om att värmepumpar kan utvinna energi även vid minusgrader, och oavsett lufttemperaturen ute, antar jag.
Du har inte alls samma förhållande när du ska värma uteluften med markvärmen. Har du -20 ute ett par veckor, så kommer du att sänka temperaturen på marken ganska duktigt med luften/vätskan du drar igenom. Sedan stiger plötsligt temperaturen till runt 0 eller +5, som det så ofta händer här i Sverige. Och vips är luften/vätskan du drar genom röret varmare än omgivande marken. Grejen är bara den, att hade du haft en jordvärmepump, hade du kunnat fortsätta plocka värme ur jorden även nu, men du kan det inte med markkanalerna. Därför, undrar jag, om inte dina kalkyler är överestimerade? Du kan helt enkelt inte räkna på samma energiutvinning ur marken med markkanaler, som med jordvärmepump.
Redigerat:
Hm. Intressanta inlägg. Jag sökte på nåt liknande innan jag postade denna tråd men hittade inget.
Tomten är rejält stor och det finns inga grannar. Detta med fukt, tillväxt och dränering hade jag aldrig tänkt på men däremot själva inloppet, en slags högbyggd och diskret "skorsten" med skydd för regn och djur.
Tomten ska inte ha gräsmatta och om röret måste läggas djupt gör inget. Frågan är mer om det ger några vinster som är mätbara för även om rör är relativt billigt så är det ju inte gratis. Kommer inte att ha jord/bergvärme så det blir ingen slang i backen.
Attraheras heller inte av tanken att det här kan bli en mögelkammare som effektivt skickar in dyngan rakt in i huset. Bokstavligt talat.
Måste prata med dom som har gjort denna lösning för att se hur dom gjorde och hur det funkar.
Tomten är rejält stor och det finns inga grannar. Detta med fukt, tillväxt och dränering hade jag aldrig tänkt på men däremot själva inloppet, en slags högbyggd och diskret "skorsten" med skydd för regn och djur.
Tomten ska inte ha gräsmatta och om röret måste läggas djupt gör inget. Frågan är mer om det ger några vinster som är mätbara för även om rör är relativt billigt så är det ju inte gratis. Kommer inte att ha jord/bergvärme så det blir ingen slang i backen.
Attraheras heller inte av tanken att det här kan bli en mögelkammare som effektivt skickar in dyngan rakt in i huset. Bokstavligt talat.
Måste prata med dom som har gjort denna lösning för att se hur dom gjorde och hur det funkar.
Kan själv!
· Trelleborg
· 15 588 inlägg
Jag funderade på det med avsikten att det vore skönt all ha sval tilluft på sommaren.
Som somliga redan har skrivit så är detta en metod som teoretiskt sett skulle fungera.
Ett exempel på där det fungerar är Vargbroskola i Storfors. Men där så pratar vi om en seriös anläggning som är stor och som kräver en god del skötsel.
Problemen är förutom kondens och mögel även unken luft och ibland "källarlukt".
Så jag rekommenderar inte att gå på denna lösningen.
Vill du ha svalare luft på sommaren så se till att sätta tilluftsintaget åt norr eller annat skuggigt läge.
Ett exempel på där det fungerar är Vargbroskola i Storfors. Men där så pratar vi om en seriös anläggning som är stor och som kräver en god del skötsel.
Problemen är förutom kondens och mögel även unken luft och ibland "källarlukt".
Så jag rekommenderar inte att gå på denna lösningen.
Vill du ha svalare luft på sommaren så se till att sätta tilluftsintaget åt norr eller annat skuggigt läge.
Har haft sedan -83 Största vinsten var att under den tid som huset hade plattvärmeväxlare behövde avfrostningsfunktionen aldrig gå in. Kylning kan man se bort ifrån.På tok för lite luft för att märka nån skillnad. Ett automatspjäll som växlar mellan jord o ovan mark ,när entusiasmen svalnat, är säkert vettigt att kosta på. Provade även att ha en luftsolfångare monterad på luftinsläppet ute i trädgården. Gjorde ingen märkbar skillnad temperaturmässigt när luften kom in till aggregatet. Har inte spolat ur rören de senaste 20 åren men det är nog vettigt att lägga dem med ordentlig lutning. I ett fall där jag installerade ett ftx hos en som jobbade på miljökontoret, användes kabelskyddsslang som luftintag vilket gjorde lutningen lite si o så och efter ett par år så uppmättes bakterier och markintaget används inte längre.
Du skriver attexerg skrev:
"Största vinsten var att under den tid som huset hade plattvärmeväxlare behövde avfrostningsfunktionen aldrig gå in."
betyder det att det inte var någon större energibesparing att tala om, vad gäller uppvärmningen av huset?
En roterande växlare är inte samma påfrostningsproblem som en plattväxlare. Den växlaren som satt i temovex vindsmodell stängde av tilluftsfläkten när avluften understeg 3 grader. I o,m att vi stundtals höll lite lägre innetemp (18 gr) än vad som är vanligt idag, skulle avfrostningen gå in rätt ofta när utetemperaturen var lägre än 5-7 gr. Med jordledningen var det endast ett par dagar i feb som var kallare än -2 när det sögs in i aggregatet. Och då var det rejält kallt ute.(har tappat noteringarna med de exakta uppgifterna) Ännu värre hade ju naturligtvis varit om växlaren avfrostat på "gammaldags" vis med ett elvärmebatteri. Där hade jordledningen verkligen gjort skillnad på elräkningen. Hade huset inte haft nån växlare alls skulle jordledningen haft en markant större inverkan på uppvärmningskostnaden om ventilationsflödet vore detsamma och jordledningen endast användes vid -grader
Jag tror att man tryggt kan säga att det inte finns några stora pengar att spara på ett sådant system. Rekommenderat ventilationsflöde är 0,35 L/s*m². 100 m² hus ger 35 L/s = 126 m³/h eller 3024 m³/dygn. Specifika värmekapaciteten för luft är ungefär 1 kJ/kg*K och densiteten ungefär 1 kg/m³.
3024 m³/dygn * 1,2 kg/m³ * 1 kj/kg*K = 3629 kJ / dygn * K
Om vi tänker oss att ett normalår har 3500 graddagar får vi 12700000 kJ / år som ventilationsförlust. Det är detsamma som 3528 kWh / år.
Givet att jag inte gjort några alltför stora matematiska krumsprång skulle ventilationen utan någon som helst återvinning i detta hus dra runt 3500 kWh per år. Hur bra FTX man än skaffar kan den inte spara mer än så, och detta system med förvärmning i marken kommer att spara mycket mindre än en FTX.
Inga konstigheter och inget bedrägeri, men inte heller något revolutionerande.
3024 m³/dygn * 1,2 kg/m³ * 1 kj/kg*K = 3629 kJ / dygn * K
Om vi tänker oss att ett normalår har 3500 graddagar får vi 12700000 kJ / år som ventilationsförlust. Det är detsamma som 3528 kWh / år.
Givet att jag inte gjort några alltför stora matematiska krumsprång skulle ventilationen utan någon som helst återvinning i detta hus dra runt 3500 kWh per år. Hur bra FTX man än skaffar kan den inte spara mer än så, och detta system med förvärmning i marken kommer att spara mycket mindre än en FTX.
Inga konstigheter och inget bedrägeri, men inte heller något revolutionerande.