Håller på att byta panelen på ena kortsidan på vårt hus från -27. När jag rev bort de första plankorna såg jag att det inte finns någon luftspalt. Det verkar alltså vara en vindpapp, någon slags asfaboard eller liknande, vindpapp och sedan panel direkt på det.
Nu är frågan hur vi ska sätta den nya panelen. Borde vi bygga en luftspalt, och isåfall hur bred?
Vad jag förstått "behövs" inte luftspalt så länge man håller sig till linoljefärg? De andra sidorna på huset har samma konstruktion men har av tidigare ägare målats med en icke-linoljefärg.
Någon som har ett förslag på hur vi borde fortsätta här? Vi kommer att måla om alla sidor på huset, men har inte planerat att måla med linoljefärg.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nu är frågan hur vi ska sätta den nya panelen. Borde vi bygga en luftspalt, och isåfall hur bred?
Vad jag förstått "behövs" inte luftspalt så länge man håller sig till linoljefärg? De andra sidorna på huset har samma konstruktion men har av tidigare ägare målats med en icke-linoljefärg.
Någon som har ett förslag på hur vi borde fortsätta här? Vi kommer att måla om alla sidor på huset, men har inte planerat att måla med linoljefärg.
Tack för svar! 25-30mm luftspalt gör dock att jobbet plötsligt blir mer komplicerat. Finns en del avancerade snickerier runt hörn som måste skarvas osv, plus att fönstren ser så insjunkna ut. Planen är ju att enbart byta panelen på en av sidorna på huset.
Tack för svar!
Någon som har åsikter om målarfärg? Det lutar åt systemet Alcro Bestå, men frågan är om det går att använda den typen av färg på de sidor där vi inte ska byta panelen. Det som oroar mig är att vi då skapar en tät yta och att trät inte kan andas?
Någon som har åsikter om målarfärg? Det lutar åt systemet Alcro Bestå, men frågan är om det går att använda den typen av färg på de sidor där vi inte ska byta panelen. Det som oroar mig är att vi då skapar en tät yta och att trät inte kan andas?
Medlem
· Västerbottens län
· 17 864 inlägg
De som nu överväger att skippa luftspalten, tänk på de enstegstätade putsfasaderna.
Jag tog de bättre bitarna av gamla fasaden till luftspaltsmellanlägg, behöver ju inte vara nytt virke och mindre till soporna.
Jag har plastfärg, utan luftspalt på 3 sidor av huset och det har funkat i 35 år, men 4 sidan fick vi göra om.
Så måla på, byta panel på resten får du nog göra om många år iaf.
Ser ut som panelen livar med grunden så det skadar aldrig att få ut panelen en bit.
Protte
Jag tog de bättre bitarna av gamla fasaden till luftspaltsmellanlägg, behöver ju inte vara nytt virke och mindre till soporna.
Jag har plastfärg, utan luftspalt på 3 sidor av huset och det har funkat i 35 år, men 4 sidan fick vi göra om.
Så måla på, byta panel på resten får du nog göra om många år iaf.
Ser ut som panelen livar med grunden så det skadar aldrig att få ut panelen en bit.
Protte
Det går bra att bygga träfasader utan luftspalt på träväggar som andas. Sådana fasader håller precis lika bra som någon annan konstruktion. Givetvis går det inte att ge några långtidsgarantier men de första 500 åren skall nog en traditionell trävägg utan luftspalt kunna klara sig utan större skador såvida man byter bräderna en gång vart hundrade eller hundratjugonde år och kanske byter syllen vart tvåhundade år.
Det finns bara ett men, nämligen att man måste måla med linoljefärg eller slamfärg eller låta väggarna stå omålade som förr i tiden. Alla moderna färger verkar kräva luftspalt.
I ditt fall skulle jag ha spikat de nya bräderna utan luftspalt och målat den väggen med linoljefärg. Man behöver inte ha samma sorts färg på alla väggar om man inte vill.
Det finns bara ett men, nämligen att man måste måla med linoljefärg eller slamfärg eller låta väggarna stå omålade som förr i tiden. Alla moderna färger verkar kräva luftspalt.
I ditt fall skulle jag ha spikat de nya bräderna utan luftspalt och målat den väggen med linoljefärg. Man behöver inte ha samma sorts färg på alla väggar om man inte vill.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
En orsak till att luftspalt behövs idag är att man inte längre nöjer sig med plus tre grader inomhus utan vill ha komfortabel temperatur. Har man huset kallställt och sover under en björnfäll så behövs inte luftspalten.
Jasså....hur tänker du?
I en traditionell fuktgenomsläpplig konstruktion vandrar fukt från den varma insidan mot den kalla utsidan. Så länge den inte möter något tätt skikt så vandrar den. Att inomhustemperaturen har ökat från +10 till+20 grader dagtid och från -4 till+20 nattetid gör ingen annan skillnad än att ångtrycket ökar och fukten vandrar snabbare.
Så länge vi ser till att det inte finns något tätt skikt längst ut fungerar allting väl. Österbotten är fullt av 100-150 år gamla brädslåningar direkt på timret och de fungerar allihop så länge de är omålade eller målade med en färg som släpper igenom fukten.
Frågan är bara om man väljer att låta fukten vandra vidare till utsidan på bräderna eller till en luftspalt.
Regn och annat vatten utifrån gör väldigt liten skada på en gammal väggkonstruktion som är gjord för att torka såvida det inte rinner in större mängder vatten någonstans. Om det läcker in vatten bakom bräderna till exempel under ett fönster så ruttnar väggen oberoende av om det finns luftspalt eller inte.
För att vara riktigt säker skulle jag riva bort det där tjärpappret bakom bräderna och spika dit någon mer fuktgenomsläpplig vindskyddspapp i stället men annars är trådstartarens gamla kunstruktionen sund.
I en traditionell fuktgenomsläpplig konstruktion vandrar fukt från den varma insidan mot den kalla utsidan. Så länge den inte möter något tätt skikt så vandrar den. Att inomhustemperaturen har ökat från +10 till+20 grader dagtid och från -4 till+20 nattetid gör ingen annan skillnad än att ångtrycket ökar och fukten vandrar snabbare.
Så länge vi ser till att det inte finns något tätt skikt längst ut fungerar allting väl. Österbotten är fullt av 100-150 år gamla brädslåningar direkt på timret och de fungerar allihop så länge de är omålade eller målade med en färg som släpper igenom fukten.
Frågan är bara om man väljer att låta fukten vandra vidare till utsidan på bräderna eller till en luftspalt.
Regn och annat vatten utifrån gör väldigt liten skada på en gammal väggkonstruktion som är gjord för att torka såvida det inte rinner in större mängder vatten någonstans. Om det läcker in vatten bakom bräderna till exempel under ett fönster så ruttnar väggen oberoende av om det finns luftspalt eller inte.
För att vara riktigt säker skulle jag riva bort det där tjärpappret bakom bräderna och spika dit någon mer fuktgenomsläpplig vindskyddspapp i stället men annars är trådstartarens gamla kunstruktionen sund.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Det är helt annat fukttryck på väggarna idag än på 1800-talet. Högre temperaturer på inomhusluften betyder att den tar upp stora mängder vatten. Fukten vandrar inte genom väggarna det är luften som vandrar. Allt eftersom den kyls ner så kondenseras vatten in i väggarna. Mängden vatten som finns i luften vid +20 är betydligt större än vid +10. Dessutom flyttar "daggpunkten" längre ut i konstruktionen när temperaturskillnaden mellan inne och ute blir större.
I moderna hus finns varmare luft och rinnande vatten. Vedpannan har åkt ut och byts ut emot en värmepump. Allt detta skapar en belastning på väggarna som är tio gånger större än den var för 100 år sen. Dessutom skyddar luftspalten emot regn som tränger in från utsidan. De paneler som slagna direkt på timran ser ofta ganska risiga ut och det brukar gå att köra kniven rätt genom ner i.
Förstår inte varför man inte skulle bygga med luftspalt när det inte finns några nackdelar alls med det?
I moderna hus finns varmare luft och rinnande vatten. Vedpannan har åkt ut och byts ut emot en värmepump. Allt detta skapar en belastning på väggarna som är tio gånger större än den var för 100 år sen. Dessutom skyddar luftspalten emot regn som tränger in från utsidan. De paneler som slagna direkt på timran ser ofta ganska risiga ut och det brukar gå att köra kniven rätt genom ner i.
Förstår inte varför man inte skulle bygga med luftspalt när det inte finns några nackdelar alls med det?
Jag håller med dig om fuktbelastningen Finndjävel men förstår inte hur du tänker.....bräder med traditionell målfärg är väldigt fuktgenomsläppliga så jag tror faktiskt att bräder direkt på timran kan föra ut kondensfukten minst lika bra som en dåligt ventilerad luftsplalt.
Skall man få en luftspalt att bli ordentligt ventilerad måste man spika stående ribbor under spikreglarna för att få luftcirkulation upp och ned. Det innebär att den bygger minst 34 mm. Det är inte alltid möjligt att bygga ut en fasad så mycket utan att det för mig sig andra styra förändringar.
Skall man få en luftspalt att bli ordentligt ventilerad måste man spika stående ribbor under spikreglarna för att få luftcirkulation upp och ned. Det innebär att den bygger minst 34 mm. Det är inte alltid möjligt att bygga ut en fasad så mycket utan att det för mig sig andra styra förändringar.
Jag har vissa åsikter om färg, Alcro bestå är en bra beprövad färg men dyr, använder den själv. Byggmax har en som är likvärdig i kvalité bruten och klar, mycket billigare!erperr skrev: