Jag vet att en del tillfälliga kåkar för rallare och soldater och skogshuggare och andra som behövde yxa till en inkvartering snabbt kunde vara tätade med lera men då talar vi om tillfälliga byggnader. Man lär vara tvungen att smeta på ny lera minst en gång i året.
Amerikanerna har ju pippi på sin "chinking" mellan stockarna men då man tittar på vad de räknar med för täthet och för underhållsintervall på sina timmerhus så ser man att den metoden är helt förkastlig utom för snabbt tillyxade provisoriska kåkar...... men till sådant finns det manskapsboder nu för tiden.
Permanenta timmerhus skulle man traditionellt "driva upp" en eller två gånger per århundrade med lindrev eller hamprev eller remsor av gamla strömmingsskötar som slogs in med drevjärn och drevklubba i alla nåt. Insidan och utsida måste drivas samtidigt annars bulnar väggen. Ofta drev man husen så hårt att väggbandet steg ett par tum.
Numera finns det ju skivor och inredningar på insidan så då är bästa (enda) sättet att täta ett timmerhus att använda en 30-50mm bred spackel och packa in lindrev i alla fogar så gott det går för man vill ju inte lyfta hela huset.
Själv skulle jag undvika lera mellan stenfot och timmer för leran har en väldigt stark kapillärkraft som suger fukt långt bortifrån och för fukten till timret.
Jag skulle hänga upp en remsa takfilt (takpapp) under syllen och fylla springan mellan sten och takfilt med kalkbruk. Då bildar takfilten en tät barriär mellan syll och bruk. Om du har tillgång till bra näverskog och gott om fritid kan du använda näver i stället för takfilt men jag tycker att takfilt (takpapp) är mera praktiskt.
Kom ihåg att lämna rejäla ventialtuionsgluggar i stenfoten om du har torpargrund. Om du tätar alla springor kan det krävas gluggar i storkleksklassen 25x25 cm.
Amerikanerna har ju pippi på sin "chinking" mellan stockarna men då man tittar på vad de räknar med för täthet och för underhållsintervall på sina timmerhus så ser man att den metoden är helt förkastlig utom för snabbt tillyxade provisoriska kåkar...... men till sådant finns det manskapsboder nu för tiden.
Permanenta timmerhus skulle man traditionellt "driva upp" en eller två gånger per århundrade med lindrev eller hamprev eller remsor av gamla strömmingsskötar som slogs in med drevjärn och drevklubba i alla nåt. Insidan och utsida måste drivas samtidigt annars bulnar väggen. Ofta drev man husen så hårt att väggbandet steg ett par tum.
Numera finns det ju skivor och inredningar på insidan så då är bästa (enda) sättet att täta ett timmerhus att använda en 30-50mm bred spackel och packa in lindrev i alla fogar så gott det går för man vill ju inte lyfta hela huset.
Själv skulle jag undvika lera mellan stenfot och timmer för leran har en väldigt stark kapillärkraft som suger fukt långt bortifrån och för fukten till timret.
Jag skulle hänga upp en remsa takfilt (takpapp) under syllen och fylla springan mellan sten och takfilt med kalkbruk. Då bildar takfilten en tät barriär mellan syll och bruk. Om du har tillgång till bra näverskog och gott om fritid kan du använda näver i stället för takfilt men jag tycker att takfilt (takpapp) är mera praktiskt.
Kom ihåg att lämna rejäla ventialtuionsgluggar i stenfoten om du har torpargrund. Om du tätar alla springor kan det krävas gluggar i storkleksklassen 25x25 cm.
Oj vad svårt det här blev. Hade precis bestämt mig för lera...
Vi har inte torpargrund utan relativt hög stenfot (ytter- och innermur med isolering mellan) med källare. Stenfoten är ca en meter hög på utsidan så det borde inte vara risk för att regn ska stänka upp.
Vi har inte torpargrund utan relativt hög stenfot (ytter- och innermur med isolering mellan) med källare. Stenfoten är ca en meter hög på utsidan så det borde inte vara risk för att regn ska stänka upp.
I Skåne var det vanligt förr med lersten i korsvirkesfacken. Det fungerar utmärkt så länga lerstenen är skyddad mot väta samt kan andas. Fasaden kläddas därför in, ofta med träpanel, för att uppfylla dessa krav.
Så med dessa två förutsättningar går det utmärkt att använda lera.
Så med dessa två förutsättningar går det utmärkt att använda lera.
Man skall inte anta att lera suger åt sig fukt som en torr svamp, den hade varit svår att använda över huvud taget dådengroth skrev:
Hade man t.ex. lerklinat i korsvirkesfacken räckte det med att använda kalkfärg för att skydda mot väta - så länge leran kan andas.Om grundmuren inte är väderskyddad - och man vill använda bruk i mellanrummen - så är det ju enklast att använda kalkbruk.
Heimlagas argument om lera som kapillärsugande har bemötts i en annan tråd:heimlaga skrev:
https://www.byggahus.se/forum/byggn...ullbank-forslag-2.html?perpage=15#post2467703
Se inlägg nr19.
Stenfoten som sådan vidarebefodrar ju ingen fukt, så jag vet inte riktigt varifrån leran skulle kunna suga någon kapillär fukt.
Redigerat:
M
Marcussjogren
Medlem
· Västra Götaland
· 3 079 inlägg
Marcussjogren
Medlem
- Västra Götaland
- 3 079 inlägg
Om man nu är orolig för fukten så lägger man väl bara en snutt takpapp så är det ur världen.
Lera är förmodligen det mest lämpliga pga dess elasticitet och då utrymmet är skyddat mot regn.
Lera är förmodligen det mest lämpliga pga dess elasticitet och då utrymmet är skyddat mot regn.
Har kikat runt lite på användning av lera i byggnation och tätning. Det verkar vara ett fantastiskt material, bla har lera en konserverande effekt på trä. Hörde även med lerbyggeföreningen om tätning just för mitt ändamål. Nämnde farhågorna med lera och kapillärkraft och här är svaret jag fick:
"Lera är ett mycket lämpligt material att täta grundar med. Speciellt mellan sten och syll.
Jag använder även ett tunt lager lerklining för att tätar timret bakom panelen.
Lera har en viss kapillärkraft, men en fet blandning fungerar som fuktstopp. Dessutom har lera i förhållandet till organisk material en så lågt fuktkvot att det har en viss konserverande effekt mot trä. alltså precis motsatsen till det du har hört."
Med tanke på lerans elasticitet är det nog det bästa materialet att använda. Får se hur jag gör, lite omständligt är det ändå att få tag i och man skall även ha halm och hästskit i för en optimal blandning.
"Lera är ett mycket lämpligt material att täta grundar med. Speciellt mellan sten och syll.
Jag använder även ett tunt lager lerklining för att tätar timret bakom panelen.
Lera har en viss kapillärkraft, men en fet blandning fungerar som fuktstopp. Dessutom har lera i förhållandet till organisk material en så lågt fuktkvot att det har en viss konserverande effekt mot trä. alltså precis motsatsen till det du har hört."
Med tanke på lerans elasticitet är det nog det bästa materialet att använda. Får se hur jag gör, lite omständligt är det ändå att få tag i och man skall även ha halm och hästskit i för en optimal blandning.
M
Marcussjogren
Medlem
· Västra Götaland
· 3 079 inlägg
Marcussjogren
Medlem
- Västra Götaland
- 3 079 inlägg
Åk förbi en bonde som ser glad ut så får du säkerligen lite hästskit och halm av honom.
Undra vad hästskiten har för funktion egentligen? Halmen agerar väl armering i alla fall. Hästskit kanske har en bindande funktion?
Undra vad hästskiten har för funktion egentligen? Halmen agerar väl armering i alla fall. Hästskit kanske har en bindande funktion?
Själv blir jag också alltmer övertygad om att lera är ett bra material till gamla hus. Särskilt för mig som har lertegel i väggarna. Motståndet mot att verkligen välja lera i stället för kalkputs är flera: Hur man får tag i rätt sorts lera i närheten, svårigheten att veta den perfekta blandningen, svårigheten att hitta hantverkare med vana av att arbeta med lera, svårigheten att göra en rättvisande kostnadsjämförelse mellan kalkputs och lerklining. Så sannolikheten är stor att jag ändå väljer kalkputs eftersom jag då kan lita på att muraren kan sitt jobb.....
Jo, jag vet att Gysinge säljer lera, men det verkar knasigt att skicka lera från Gysinge till Skåne, ett landskap som liksom Danmark är "utskitet ur kalk och lera". OK, ska man som TS göra lite tätningar med lera kan det vara försvarbart, men inte gärna till större projekt.
Jo, jag vet att Gysinge säljer lera, men det verkar knasigt att skicka lera från Gysinge till Skåne, ett landskap som liksom Danmark är "utskitet ur kalk och lera". OK, ska man som TS göra lite tätningar med lera kan det vara försvarbart, men inte gärna till större projekt.
M
Marcussjogren
Medlem
· Västra Götaland
· 3 079 inlägg
Marcussjogren
Medlem
- Västra Götaland
- 3 079 inlägg
Kolla med en äldre murare från trakten, han vet säkert både var man kan få tag på lera och hur man ska hantera det. Lera används ju i princip över hela Skåne i gamla hus, så jag skulle vara otroligt förvånad om du inte hittade både material och hantverkare där nere.
Vad/hur gjorde du? Vi har precis tätat mellan en betongförstärkt sockel och syllen med lerbruk.
Delar av syllen har restaurerats eftersom den har legat rakt på betongen - utan något emellan, och format sig som en skål kring syllen. Härligt! Så vi har därefter kapat en del av sockeln, lagt takpapp på sockeln, och sen använt lerbruk och natursten och skiffer. Pga av all syllrenovering fick vi riva delar av panelen, och lägger nu på ny - utan mineralull. Så jag har även tätat, efter drevning, med lerklining i såtarna utvändigt. Lagt vindpapp på, och nu med ny panel som täcker såväl timmerstomme som allt lerbruk. Köpte lera i byggnadsvårdbutik, använde dessutom färsk hästskit, halm och kutterspån - förutom sand förstås!
Jag tror det blir bra!
Delar av syllen har restaurerats eftersom den har legat rakt på betongen - utan något emellan, och format sig som en skål kring syllen. Härligt! Så vi har därefter kapat en del av sockeln, lagt takpapp på sockeln, och sen använt lerbruk och natursten och skiffer. Pga av all syllrenovering fick vi riva delar av panelen, och lägger nu på ny - utan mineralull. Så jag har även tätat, efter drevning, med lerklining i såtarna utvändigt. Lagt vindpapp på, och nu med ny panel som täcker såväl timmerstomme som allt lerbruk. Köpte lera i byggnadsvårdbutik, använde dessutom färsk hästskit, halm och kutterspån - förutom sand förstås!
Jag tror det blir bra!