Gammal almhäck som dör sakta men säkert
Vi har en gammal almhäck där buskarna börjat dö. Varje vår är det några buskar där grenarna är alldeles vedartade och torra. Kommer heller inga nya skott eller blad på hela växtsäsongen. Våren därpå är det inte ovanligt att någon av grannbuskarna visar samma tecken.
Har hört att almhäckar inte lider av almsjukan eftersom de är så låga. Almsjukan ska tydligen påverka förmågan att suga upp vatten, men pga häckens låga höjd (jämfört med ett träd) så fixar den det även om den är smittad. Vet inte om det stämmer... Men nåt smittsamt skit verkar den i alla fall fått.
Någon som varit med om liknande och vet hur man botar det? Eller är det bättre att byta ut mot ny häck?
Det enda "konstiga" jag tänkt på med häcken är att den har genomgående stam som en gång i tiden kapades ca 1m ovan mark. Men vi låter skotten växa så att häcken blir 2m hög istället. Känns orimligt men kan det vara de långa skotten som ställer till det?
Har hört att almhäckar inte lider av almsjukan eftersom de är så låga. Almsjukan ska tydligen påverka förmågan att suga upp vatten, men pga häckens låga höjd (jämfört med ett träd) så fixar den det även om den är smittad. Vet inte om det stämmer... Men nåt smittsamt skit verkar den i alla fall fått.
Någon som varit med om liknande och vet hur man botar det? Eller är det bättre att byta ut mot ny häck?
Det enda "konstiga" jag tänkt på med häcken är att den har genomgående stam som en gång i tiden kapades ca 1m ovan mark. Men vi låter skotten växa så att häcken blir 2m hög istället. Känns orimligt men kan det vara de långa skotten som ställer till det?
Du har kollat så ingen sork har bosatt sig där och kalasat på rötterna?
Inte kollat. Men inte helt omöjligt. Kom o tänka på nu att vi hade ett plommonträd i närheten av häcken som blåste omkull för något år sedan. Det hade rötter likt en svamp visade det sig. Dvs inga alls. Kanske var sork med på ett hörn även där. Ska hem och leta spår direkt...
Almsplintborre tror jag det är som sprider ngn svamp eller bakterie som dödar almarna.
Smågnagare kan ibland också käka upp rötter till träd och buskar så att de dör/faller omkull. Det bör ni kunna märka direkt om ni tar bort de döda almarna.
Eller vanlig ålderssvaghet, eller att det är för torrt eller för blött etc.
Smågnagare kan ibland också käka upp rötter till träd och buskar så att de dör/faller omkull. Det bör ni kunna märka direkt om ni tar bort de döda almarna.
Eller vanlig ålderssvaghet, eller att det är för torrt eller för blött etc.
Tror också på almsjukan. Det stämmer inte att sjukan inte ger sig på häckar. Har själv blivit av med en liten almhäck och hos grannen håller det på. Gradvis process som går över ett par somrar. Blad som börjar vissna mitt i växtsäsongen.
Mitt förslag är att ni tar mer häcken, gräver bort rötterna o planterar något annat. Alm är döfött i Södra Sverige. Googla "almsjuka"
Som sagt, almsjukan sprids av almsplintborren. Denna skalbagge lever av trädens innerbark, kambium. Detta kräver att träden har en viss dimension, annars får de helt enkelt inte plats. Därför klarar sig häckar, stammarna är för klena för att skalbaggarna skall få plats ordentligt.
Jaha? Och varför dör då våra almhäckar?Kalle B skrev:
Gamla almhäckar kan för övrigt ha ganska grova stammar.
En snabb Googling till Wikipedia gav följande resultat:
"Almsjuka är en svampsjukdom som angriper almar och som i första hand sprids av almsplintborren, och i andra hand av överväxt från träd till träd via rotkontakt. Almsjukesvampen växer i trädets näringsbanor, varvid dessa täpps igen så almen vissnar. Almsjukan är utbredd över i stort sett alla länder där almen har sitt utbredningsområde. Även friska, unga almar drabbas och tiden från insjuknande till död kan handla om månader eller några år. Almsplintborrarna som sprider almsjukesvampens sporer, bor under barken på vuxna träd, där larverna utvecklas och förpuppas. När de flugit ut som nykläckta skalbaggar äter de finbark i kvistspetsarna på almar av alla åldrar. Både vid näringsgnag och vid förökningen under bark smittar de ner de träd de finns på.
Almsjuka är reproducerande i Sverige.[8] Den känd i Sverige sedan 1950-talet. Främst är det de södra delarna av landet som är drabbade, inklusive Gotland. En mer aggressiv variant som kom under 1980-talet drabbade framförallt Skåne, Göteborgsregionen och Mälardalen."
"Almsjuka är en svampsjukdom som angriper almar och som i första hand sprids av almsplintborren, och i andra hand av överväxt från träd till träd via rotkontakt. Almsjukesvampen växer i trädets näringsbanor, varvid dessa täpps igen så almen vissnar. Almsjukan är utbredd över i stort sett alla länder där almen har sitt utbredningsområde. Även friska, unga almar drabbas och tiden från insjuknande till död kan handla om månader eller några år. Almsplintborrarna som sprider almsjukesvampens sporer, bor under barken på vuxna träd, där larverna utvecklas och förpuppas. När de flugit ut som nykläckta skalbaggar äter de finbark i kvistspetsarna på almar av alla åldrar. Både vid näringsgnag och vid förökningen under bark smittar de ner de träd de finns på.
Almsjuka är reproducerande i Sverige.[8] Den känd i Sverige sedan 1950-talet. Främst är det de södra delarna av landet som är drabbade, inklusive Gotland. En mer aggressiv variant som kom under 1980-talet drabbade framförallt Skåne, Göteborgsregionen och Mälardalen."