Många olika vinklar på tråden men om vi börjar från början. Min kommentar gäller flerbostadshus.
Det byggs väldigt många hus med dåliga planlösningar. Det finns många skäl till detta men främst är det ekonomin och bostadsbristen. Exploateringsgraden har ökat och nätta smalhushått som lämpar sig för små lägenheter byggs inte längre. Dessutom blandas lägenhetstyper på ett sätt som sällan gjordes förr. I samma hus skall man nu få in hela spannet av lägenhetstyper från största till minsta. Detta leder till bekymmer med måtten.
Något hårddraget men om du som arkitekt ritar bra hus med bra lägenheter, enligt tidigare standard, får du inga fler jobb. Fula trick med förråd och schakt i lägenheten är inget du kan välja bort om beställare begär det. Samma gäller ytparkering i förort, hus med fler än fyra hörn etc. Det tjänas pengar på dessa lösningar.
Sen gäller ju livsstilsidealen där utrustning premieras över arkitektur och detaljer. Helt klart har detta haft fördummande effekt på bostadsproduktionen. Det blänker så mycket från utrustningen i köket att folk inte ser att det ligger i hallen.
Diskussionen om öppen planlösning är konstig eftersom alla som tänker efter vet att det finns bra och dåliga planlösningar av alla sorter. Att ha kök och vardagsrum i samma rum kvalar egentligen inte in som öppen planlösning. Bra öppna planlönsingar har ett flöde av rum och birum med öppna sammanhang och är ofta rumsligt komplexa. Funkar givetvis bäst i lyxigare bostäder med stora ytor.
Idag handlar "öppen planlösning" i flerbostadshus om att bygga billigare lägenheter och klara av de bekymmer som bla. lägenhetstorlekar, husmått, och lägenhetsblandning skapar.
Det byggs väldigt många hus med dåliga planlösningar. Det finns många skäl till detta men främst är det ekonomin och bostadsbristen. Exploateringsgraden har ökat och nätta smalhushått som lämpar sig för små lägenheter byggs inte längre. Dessutom blandas lägenhetstyper på ett sätt som sällan gjordes förr. I samma hus skall man nu få in hela spannet av lägenhetstyper från största till minsta. Detta leder till bekymmer med måtten.
Något hårddraget men om du som arkitekt ritar bra hus med bra lägenheter, enligt tidigare standard, får du inga fler jobb. Fula trick med förråd och schakt i lägenheten är inget du kan välja bort om beställare begär det. Samma gäller ytparkering i förort, hus med fler än fyra hörn etc. Det tjänas pengar på dessa lösningar.
Sen gäller ju livsstilsidealen där utrustning premieras över arkitektur och detaljer. Helt klart har detta haft fördummande effekt på bostadsproduktionen. Det blänker så mycket från utrustningen i köket att folk inte ser att det ligger i hallen.
Diskussionen om öppen planlösning är konstig eftersom alla som tänker efter vet att det finns bra och dåliga planlösningar av alla sorter. Att ha kök och vardagsrum i samma rum kvalar egentligen inte in som öppen planlösning. Bra öppna planlönsingar har ett flöde av rum och birum med öppna sammanhang och är ofta rumsligt komplexa. Funkar givetvis bäst i lyxigare bostäder med stora ytor.
Idag handlar "öppen planlösning" i flerbostadshus om att bygga billigare lägenheter och klara av de bekymmer som bla. lägenhetstorlekar, husmått, och lägenhetsblandning skapar.
Får man fråga vilken bransch du är i? Vad har du för erfarenhet av byggbranschen idag? Återigen ett helt personligt påstående. Vad är en dålig planlösning? Det är fortfarande ingen av trådens drivare som vill svara på detta eller dra ett exempel. Allting är bara skit.
Vad har du för belägg att det inte går att bygga olika lägenhetstyper i samma hus? En duktig arkitekt löser detta utan större problem.
Vad har du för belägg att det inte går att bygga olika lägenhetstyper i samma hus? En duktig arkitekt löser detta utan större problem.
A - Stockholm
Självklart försöker jag och mina kollegor göra det bästa vi kan men under gällande förutsättningar når man sällan upp i en bra standard med välkomponerade rum, förvaring etc. Ytorna pressas till lägsta möjliga för antalet rum samtidigt som huskroppen optimeras för exploateringsgrad. Allmänna ytor som trapphus stryker också på foten och sänker upplevelsen av huset.
Det finns många sätt att bedöma en planlösning och många olika kvaliteter att jobba med. Fattiga och undermåliga planlösningar kan man dock vara ganska ense om.
Det är alla samverkade faktorer som sänker kvaliteten inte en.
Självklart försöker jag och mina kollegor göra det bästa vi kan men under gällande förutsättningar når man sällan upp i en bra standard med välkomponerade rum, förvaring etc. Ytorna pressas till lägsta möjliga för antalet rum samtidigt som huskroppen optimeras för exploateringsgrad. Allmänna ytor som trapphus stryker också på foten och sänker upplevelsen av huset.
Det finns många sätt att bedöma en planlösning och många olika kvaliteter att jobba med. Fattiga och undermåliga planlösningar kan man dock vara ganska ense om.
Det är alla samverkade faktorer som sänker kvaliteten inte en.
Redigerat:
Håller med "makhno". I lägenhetshusen av betongelement är entre'n i storlek som ett kpr och trapporna i princip jämförbara med en bekväm stege. Kul att bära möbler i där hiss saknas. Usla entreförutsättningar p gr av att allt ska minimeras och då ska ändå utrymmet brukas i minst 50 år!
Man slås av fantastiskt pampiga och rymliga entréer och trapphus i många fastigheter ifrån tidigt 1900-tal och fram till kanske 50-60-talet. Sen började de utrymmena krympa allteftersom.
Loftgångar och trappor på utsidan av huset a'la 70-80-tal är väl det som allra mest räddar hela husets bruksvolym till säljbara kvadratmetrar.
Men då får man grannarna gåendes tätt utanför sina fönster.
Loftgångar och trappor på utsidan av huset a'la 70-80-tal är väl det som allra mest räddar hela husets bruksvolym till säljbara kvadratmetrar.
Men då får man grannarna gåendes tätt utanför sina fönster.
Loftgångar är i allra högsta grad på väg tillbaka. Det finns ett visst motstånd men det luckras upp i och med bygga snabbt bygga "billigt" principen. Tyvärr saknas fördelarna med förra loftgångsruschen. Billig hyra, överskott på bostäder, generösa lägenhetsstorlekar. Nackdelarna finns dock kvar 😃
På vissa ställen har de hittat på nya nackdelar: Nybyggt loftgångshus med Hiss/trapphus, där trapphuset ligger på andra sidan loftgången, vilket innebär en vindtunnel mitt på. De har rätt att ställa en cykel, barnvagn eller mindre balkongmöbel i loftgången, men dessa blåser ofelbart bort till ändarna och blockerar ytterdörren för de två lägenheterna.makhno_ skrev:
Har bekanta där som får klättra ut genom köksfönstret ibland när grannen barnvagn elelr plaststolar spärrar ytterdörren för dem.
Det måste vara det dummaste jag läst någonsin. Skulle staten besitta någon magisk kraft att avgöra vad som är "bra" eller "dåligt". Tacka vet jag Venezuela, där är det stil på byggandet...billy_baver skrev:
Jag har ingen aning om hur planlösningarna ser ut i Venezuela, troligen rätt annorlunda pga. klimatet och kulturen.SonnyListon skrev:
Det man dock kan säga är att bostädernas utformning har ändrats efter staten släppte taget. Till det bättre och till det sämre skall tilläggas. Vad gäller just planlösningar så har de nog faktiskt försämrats överlag. Vissa kvaliteter har tillkommit men många har försvunnit.
På din kommentar verkar det som om du reagerar på politiska konnotationer inte på sakfrågan. Har du en analys av hur planlösningarna i flerbostadshus har förändrats?
Enkelriktningen i bostadsproduktionen är idag enorm och antalet tillverkare av given produkt minimal. Under miljonprogrammet fanns betydligt fler tillverkare av betongelement, fönster, dörrar, trappor etc. Att tro att förtuggade politiska berättelser stämmer med verkligheten är sällan en bra idé.
Får jag ödmjukt fråga vad du tycker om att myndigheterna avgör vad som är en bra eller dålig medicinteknisk utrustning? Vilka säkerhetsfunktioner som är bra eller dåliga i en bil? Borde vi hellre släppa all kontroll i samhället fri till marknadskrafterna?SonnyListon skrev:
Det ska ju tilläggas att myndigheterna redan har stort inflytande över byggandet eftersom kommunerna själva styr utformningen av hus och detaljplaner som helhet. Mig veterligen kan de ju reglera precis vad som helst i en detaljplan så denna funktion finns redan. Det är bara att myndigheterna valt att släppa mycket av kontrollen till sina egna fastighetsbolag och till andra exploatörer.f91jsw skrev:
Nej, långt ifrån "vad som helst", detaljplanebestämmelser får bara styra till vad marken ska användas och storlek/form på byggnader (antal våningar, yta, taklutning etc).falkn skrev:
Stockholm försökte ju skriva in i detaljplanebestämmelserna att Norra djurgårdsstaden skulle vara en ekologisk stadsdel där alla skulle vara tvungna att använda miljövänliga tvättmedel t.ex, men det fick man Nej på.
Och många tror (helt felaktigt) att kommunen genom detaljplanen kan styra vad som ska vara hyresrätter eller bostadsrätter, det går inte heller - upplåtelseformen kan inte regleras i detaljplanen.
Planlösningar är nog (vågar jag gissa med ganska hög säkerhet) inte heller något som kan styras i detaljplanen.
Nej, självklart inte i de exempel som ovan. Dock kan de ju styra måtten på husen vilket möjliggör för bättre planlösningar till mindre lägenheter såsom någon var inne på tidigare.b8q skrev:
Vid markanvisningarna ställs många krav. Officiellt och inofficiellt. Sen tillkommer eventuellt (fan kommer inte på rätta ordet?) kvalitetsprogram där utseendet kan styras.
Detaljplaner upprättas numer efter husen är ritade. Bygglovet spikar sen de detaljer som man kommit överens om. Kommunen har varit med och utformat husen från dag ett. Processen är helt utformad för gigantiska aktörer som kan ha så långa processer.
Kan tillägga att kompetensen på kommunen inte sträcker sig till planlösningar och husmått utan främst handlar om utseende och värdebegrepp som variation samt eventuell begränsning av välkända problem som tex loftgångar.
Kommunen är trots detta den enda makt som har möjlighet att kräva någon form av kvalitet av byggherrarna.
Detaljplaner upprättas numer efter husen är ritade. Bygglovet spikar sen de detaljer som man kommit överens om. Kommunen har varit med och utformat husen från dag ett. Processen är helt utformad för gigantiska aktörer som kan ha så långa processer.
Kan tillägga att kompetensen på kommunen inte sträcker sig till planlösningar och husmått utan främst handlar om utseende och värdebegrepp som variation samt eventuell begränsning av välkända problem som tex loftgångar.
Kommunen är trots detta den enda makt som har möjlighet att kräva någon form av kvalitet av byggherrarna.
Redigerat:
Fortfarande ingen som kan komma med något exempel på vad som är så dåligt me dagens planlösningar.... mer än att det "var bättre förr..."