harry73
patriklarsson skrev:
Bara för man har ett grannmedgivande betyder ju inte det att man slipper söka bygglov.
Det stämmer. Förutom grannmedgivande (ifall bygget ligger inom 4,5 m från tomtgränsen) ska också de övriga krav på friggebodar uppfyllas för att det ska räknas som friggebod. Men gör de det, då är grannmedgivandet skillnaden mellan att söka bygglov eller att slippa det.

Hos din granne kan jag tänka mig att den sammanlagda ytan av vedboden och carport är större än 15 kvm
 
  • Gilla
Anna_H
  • Laddar…
Grannemedgivande finns för olika ändamål. Om det gäller en friggebod så är den bygglovsbefriad även om den byggs nära gränsen med grannemdgivande.

Gäller det ett Attefallshus så är den också bygglovbefriad om den byggs nära gränsen med grannemedgivande, dock behövs bygganmälan. En carport kan troligen gå in under attefallsreglerna, 15 kvm friggebod verkar lite lite för en carport.

Sedan kan det gälla ett grannehörande om någon söker bygglov för ngt. som ligger nära gränsen. Det är inte ett medgivande, utan bara en fråga från bygglovmyndigheten om vad grannen har för åsikter om det tänkta bygget. Myndigheten kan sedan välja att köra över grannen oavsett om grannen är positiv eller negativ till planerna.
 
  • Gilla
Mikael_L och 1 till
  • Laddar…
patriklarsson skrev:
Bara för man har ett grannmedgivande betyder ju inte det att man slipper söka bygglov.
Jo, det är just det som kan vara vitsen - om byggnaden inte är bygglovspliktig från början. Om grannen går med på att t ex placera friggeboden (som vedskjulet nog skulle kunna klassas som) närmare tomtgräns än 4,5m så behöver man (din granne) inte söka bygglov.

Är du utanför detaljplanerat område - vilket inte riktigt framgått - har du inte heller samma bygglovsplikt för komplementbyggnader som inom detaljplan.

Men jag tror du skall koncentrera dig mer på dina gränser och lite mindre på grannens befintliga byggnader...

Edit: Harry73 och hempularen var visst före. Slö på tangentbordet....
 
  • Gilla
Mikael_L
  • Laddar…
En Attefallsbyggnad kan uteslutas för carporten eftersom den är påbyggd befintlig byggnad. Inom planlagt område får man också bygga sammanlagt 15kvm skärmtak, nu är detta stort nog för två bilar, så det överskrider den ytan. Därmed kan man konstatera att carporten utan bygglov, vare sig med eller utan medgivande, är ett svartbygge, med obestämd ålder.
Visst kan vedskjulet vara en "friggebod" men det fanns inga papper skrivna på den enligt uppgift. Så det skulle isåfall vara ett muntligt avtal.
Nu har LM ringt mig, de säger att högst troligt har kommunen grävt bort gränsröret mot vägen när de byggde trottoaren, vilket är jävligt dåligt rent ut sagt. Inte nog med att de tagit mark från tomternas framsida för bygget.
Han föreslog att jag skulle ta kontakt med en lantmätare om vi inte kommer överens framöver.
Han säger också att deras gränskartor som jag fått mejlat tidigare, inte är lagligt bindande och kan skilja 1-80m beroende på tomtstorlek.
På den ser det ut som gränsen går en bit in i hörnet på mitt uthus, sedan någon halvmeter-meter från vedskjulet.
Men eftersom mitt uthus har stengrund/torpargrund och sticktak har jag svårt att tro att det inte stog där före 40-talet då grannens tomt styckades av. Med tanke på att mitt hus är från 1910.
Därför verkar det märkligt om den avstyckade gränsen dragits genom befintlig byggnad.
Det positiva är att det står ett gränsrör i hörnet där tre tomter möts.
Så det enda som egentligen fattas är positionen mot vägen.
Vad tror ni om sannolikheten att gränsen skulle gå inne i hörnet på mitt uthus när byggnaden troligen funnits innan grannens tomt avstyckades?
Någon som har erfarenhet om just detta?
LM-supporten sa att han såg fler konstigheter med gränserna på tomter runt omkring och trodde inte det stämde helt och hållet med verkliga gränser.
Han skulle också skicka fler kartor.
 
patriklarsson skrev:
Nu har LM ringt mig, de säger att högst troligt har kommunen grävt bort gränsröret mot vägen när de byggde trottoaren, vilket är jävligt dåligt rent ut sagt.
I så fall borde kommunen stå för utsättning av ett nytt gränsrör.
 
  • Gilla
Linderödsåsen och 2 till
  • Laddar…
Goda, eller dåliga, nyheter, beroende på vad framtiden visar.
Jag har iaf nu fått tag i den karta över grannfastigheten som LM pratat om, men aldrig skickade, de skickade andra kartor som jag inte ens är säker på är över rätt fastighet, men de har nog en del att hålla reda på.
På denna ser man tomtens fem olika gränslinjer och dess längder, samt alla vinklar är utmärkta i förhållande till norr.
Detta borde vara bra nog för en lantmätare att utgå efter.
Eftersom det inre röret på min tomt finns, bör man kunna utgå från det och vinkeln på linjen ut mot vägen, sedan dess längd, så borde man träffa någonstans i trottaren.
Eftersom gränsen även är min, kan jag mäta själv någon dag med ett måttband utan att inkräkta på grannens mark.
 
Mikael_L
hempularen skrev:
Grannemedgivande finns för olika ändamål. Om det gäller en friggebod så är den bygglovsbefriad även om den byggs nära gränsen med grannemdgivande.

Gäller det ett Attefallshus så är den också bygglovbefriad om den byggs nära gränsen med grannemedgivande, dock behövs bygganmälan. En carport kan troligen gå in under attefallsreglerna, 15 kvm friggebod verkar lite lite för en carport.

Sedan kan det gälla ett grannehörande om någon söker bygglov för ngt. som ligger nära gränsen. Det är inte ett medgivande, utan bara en fråga från bygglovmyndigheten om vad grannen har för åsikter om det tänkta bygget. Myndigheten kan sedan välja att köra över grannen oavsett om grannen är positiv eller negativ till planerna.
Precis så där tror jag också att det fungerar.
 
Någon som har erfarenhet av uthusbyggnader med torpargrund, sticktak och dess troliga ålder?
40-talet, vad var vanligt då?
Eftersom man kan se på kartan att bostadshuset på den tiden ligger åt ett helt annat håll än idag, innebär det att befintligt hus troligen är nybyggt senare. Något jag ska försöka ta reda på mer om hos kommunen.
Kanske finns det någon karta där över grannfastigheten, trots att de inte hade något över min tomt.
Dessutom ska jag fråga när de byggt till trottoar (en annan granne sa för några år sedan), samt vad som finns för information om det, och även om breddning och asfaltering av vägen på baksidan av min tomt.
 
Mikael_L
@patriklarsson

Nu när du börjar få tag i lite kartor och sånt så tänkte jag förklara lite hur det fungerar, så du själv får ut mest av de handlingar du får tag i.

1. Kartor och andra handlingar är inte de riktiga gränserna, de är ej juridiskt bindande.

2. Och bara för att vara något övertydlig; Kartor och andra handlingar är inte de riktiga gränserna, de är ej juridiskt bindande.

3. När gränserna stakades ut en gång i tiden fanns en eller några personer som var överens om avsöndring, eller sammanslagning, eller någon annan åtgärd. De stövlade omkring tillsammans med lantmätaren och pekade hit och dit och höftade med hela armen "Vi tänkte att denna gräns ska går här, och dit upp mot Anderssons äga och ..."
Sen tog lantmätaren vid, försökte staka ut gränserna, skapa olika markeringar i terrängen, följa befintliga murar, rågångar, staket där så gick. Han ritade in det på en fastighetskarta. Är det gamla förrättningar så är inte ens kartan i sig korrekt i brist på flygfoto osv.
Lantmätaren mätte upp sträckor och vinklar. Ofta stegade dom bara upp längderna på den tiden. Och allt brukades också föras in i en förrättningshandling, där det skrevs lite om vilka markeringar i naturen som finns, ungefärliga längder och arealer.
Men glöm inte att förrättningskartan och förrättningsdokumentet bara är en beskrivning av fastigheten, men de riktiga gränserna är de som finns därute.

4. Det är alltså gränserna markerade i terrängen som är de riktiga, juridiska gränserna, kartor och andra handlingar är en beskrivning av gränserna, så noga som det var möjligt när fastigheten avsöndrades, men ändå bara en beskrivning.

5. Hittar man tomtrör i hörnen, hörnstenar, dubb i berget, huggna rågångar, stenrösen och stenmurar och andra gränsmarkörer, som ofta finns beskrivna i förrättningsdokumentet och dessutom inte har någon anledning att ifrågasätta om de fortfarande är på samma plats så blir det hela enkelt.
Problemet börjar när markörer är borta eller förmodas kunna vara flyttade.

6. Uppstår detta sista problem så kan man inte bara ta en angiven längd eller vinkel i kartan eller dokumentet och vara säker på att det då blir rätt. För kartan och dokumenten är ju alltså bara en ungefärlig beskrivning av verkligheten.
Tar du och kollar samtliga uppgifter som går att hitta mot varandra så blir du mer säker.
T.ex. kollar man längden på alla kända gränser från en viss förrättning mot den verkliga längden, för att avgöra hur duktig just den lantmätaren var. Är alla längder 10% för långa, så tog den lantmätaren för korta steg när han stegade, t.ex.
Så jämför alla längder, alla vinklar och alla arealangivelser mot varandra, och gör dessutom lika med grannfastigheten, så börjar det kanske närma sig sanningen.

Men sant blir det aldrig, hur exakt rätt du än skulle råka komma blir det ändå aldrig rent juridiskt sant.
Ty det är endast LM som har rätt att juridiskt fastställa en okänd gräns.
 
Redigerat:
  • Gilla
lars_stefan_axelsson och 4 till
  • Laddar…
A
-MH- skrev:
Ej inskrivna avtal gäller om de var kända vid köpet.
Kända av vem? Jag har papper på att mina grannar har godkänt min friggebods placering och de har fått kopia på pappret. Men jag vet inte om grannen meddelade den nya ägaren när de sålde som därmed kanske inte känner till det skriftliga godkännandet. Men det torde väl gälla ändå?
 
Eftersom kommunen med största sannolikhet är orsaken till att gränsröret är borta - om det ens funnits något - borde du ringa kommunen och köra på linjen att de bör ordna återställande av det eller, om det hamnar mitt i vägen, någon form av användbar gränsmarkering så nära som möjligt. Och i samband med det uppdatera LM-kartorna med var gränsrören står. Sköter du de korten rätt kan du lösa både tomtgränsuppmärkningen och karta enkelt och billigt.

F.ö. en mycket bra redovisning av Mikael_L som bekräftar varför jag bestämt avrått TS för att hoppas på att grannens fastighetskarta från 40-talet skulle ge alla gränssvar.

(Gränsrör är f.ö. inte - som Mikael_L skriver i punkt 5 - inte den vanligaste metoden på alla ställen förr. I mina hemtrakter var det stenrösen, markeringar/hugg i stenar och t.o.m. tomtstenar vanliga för att markera fastighetsgränser. Man tog länge helt enkelt vad som fanns. Gissa hur lätta dessa var att se och hitta efter 50 år av naturinvasion.....)
 
Redigerat:
  • Gilla
Anna_H
  • Laddar…
bra-byggare skrev:
Kända av vem? Jag har papper på att mina grannar har godkänt min friggebods placering och de har fått kopia på pappret. Men jag vet inte om grannen meddelade den nya ägaren när de sålde som därmed kanske inte känner till det skriftliga godkännandet. Men det torde väl gälla ändå?
Ja, det gäller. Teorin om att en bygglovsbefriad friggebod som man har grannmedgivande för skulle behöva registreras någonstans bär helt tagen ur luften. Det behöver egentligen inte ens vara skriftligt, men det är bra att ha det skriftligt, med en kopia till varje fastighetsägare, så att man kan visa framtida fastighetsägare som ifrågasätter placeringen.
 
TS verkar vara en sån där jobbig granne som man hoppas slippa få i framtiden, jag undrar vad är problemet egentligen.
 
Jag tänker tanken rätta mig om jag har fel, men om en friggebod står vid tomtgränsen när man köper en fastighet, och man inte kan påvisa att fastighets förre ägare har ifrågasatt friggebodens placering. Så tycker jag att detta är ett mycket starkt indicium på att det fanns ett granmedgivande på att uppföra friggeboden vid tomtgränsen.

Har jag helt fel?
 
harry73
Nej det har du inte, men frågan är om det är tillräckligt om någon ifrågasätter bygget
 
  • Gilla
Hyltran från Veglemyren
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.