Den ökade migrationen har skapat ökade migrationskostnader enligt Riksgälden.

Nu kommer inte lånebehoven bli lika höga eftersom vissa kostnader tas genom ökade
skatter och detta minskar lånebehovet. Dvs istället för att enbart låna till invandringen så
kommer även staten höja skatter för att kompensera de ökade kostnaderna.

En beräknad ökad BNP tillväxt ligger även med i grunden, om det inte blir en ökad tillväxt
så behöver budgeten/finansieringen göras om. Man beräknar att 2016 kommer nå 1,4 %
och 2017 2,4 % tillväxt och för 2018 beräknar man att vi når 3,1 %.

Budgetunderskottet för 2016 beräknas till 33 Mdr och 47 Mdr för 2017.

Emissionsvolymen för statsobligationerna ligger på 4 mdr per auktion under prognosperioden.
Den totala emissionsvolymen landar då på 86 Mdr för 2016 och 88 Mdr för 2017.


Hur kommer ökade obligationsköp påverka boräntan.
Hur kommer omvärlden och marknaden resonera kring detta.
 
Redigerat:
Ganska stora frågor du ställer, min gissning kring boräntan är:
Inte ett dugg. Möjligtvis billigare kortare räntor, och stabila eller dyrare långa räntor.

Jag bjuder på lite länkar att fördjupa sig i. Analyser du garanterat inte får läsa i svensk press.

Riksbanken sitter i en jäkla sits. En puttifnutt-nation som blir helt dominerad av vad ECB bestämmer sig för. Kronan riskerar att stiga, trots sedelpressen Ingves vevar.

Obligationsköpen är problematiska eftersom vi har för liten stadsskuld, "för få obligationer". Hur konstigt det än låter, blir Riksbanken så dominant i den marknaden att andra aktörer skräms undan.

http://www.zerohedge.com/news/2015-06-25/first-time-ever-qe-has-officially-failed

http://www.zerohedge.com/news/2015-...-paradise-quadruples-down-after-dovish-draghi
 
Kan ju tilläga till föregående talares inlägg att zerohedge knappast är någon saklig och vetenskaplig källa, utan mer i "crackpot" territorium.

Håller dock med om att boräntan knappast påverkas. :)
 
Fast det är inte svenskarna som ödelägger Sverige, det är politikerna.
 
Om räntorna skall stiga p.g.a. en politisk kris i Sverige tror jag inte, det skall då vara en rejäl kris exempelvis att några ekonomiska vettvillingar får makten (t.ex. som kommunisterna fick i Grekland).

Alternativt om det blir så mycket kriminalitet och oroligheter att vi inte kan upprätthålla lag och ordning i samhällsviktiga områden. Men det är väl inte så troligt om jag får gissa, "utanförskapsområden" utgör per definition inte viktiga områden för ett samhälle enligt mig.

Skulle omvärlden, framför allt Euro-området, tappa förtroendet för Sverige som investering, skulle Riksbanken vara tvungen att höja räntorna för att göra kronan mer attraktiv. Men jag tror det är väldigt osannolikt.

Jag tror att den svenska exportindustrin har lite att göra med inrikespolitiska turbulenser, dom flesta riksdagspartier bör ha tillräckligt med vett för att inte bråka för mycket med dom.
 
Så här resonerar SEB kring inflationen.

På kort sikt så verkar dom tro att den kommer stiga för att senare sjunka.
Om utfallet blir så återstår att se, om boräntan följer är ju även det en annan sak.

"SVERIGE
MIGRATION OCH INFLATION. Vår inflationsguru Olle Holmgrens senaste KPI-prognos pekar mot att
inflationen kommer stiga rätt snabbt under de närmaste månaderna så att KPIF (idag 1.0% å/å)
når 2% redan i januari nästa år. Det är i stort sett samma utveckling som Riksbanken räknar med.
Den snabba uppgången beror huvudsakligen på baseffekter; låga energipriser trillar under kom-mande
månader ur årsjämförelserna så att deras nedpressande effekt på inflationen försvinner.

Men man skulle även kunna flagga för en mer efterfrågerelaterad uppåtrisk för inflationen.
Det stora antalet nyanlända flyktingar ger på kort sikt en stor efterfrågeökning i ekonomin
som inte matchas av ett ökat utbud. Det är en klassisk grogrund för stigande priser.
Ett par områden där effekterna kan bli tydliga är transporter och boende.

Det finns t ex ingen anledning för SJ att rea ut tågbiljetter om resorna säljs ändå.
Priserna för tillfälliga boenden såsom stugbyar och annat kan också komma att påverkas uppåt.
På sikt kan det också behövas skattehöjningar för att hjälpa till att finansiera de ökade kostnaderna
vilket också kan ge högre inflation. Exakt hur stora dessa effekter blir är självklart mycket svårt
att uppskatta men helt obetydliga är de nog inte. På lite längre sikt gäller dock antagligen det
omvända sambandet mellan migration och inflation. För att så många flyktingar som möjligt,
trots en ofta bristfällig utbildning, ska ha chans att få arbete så måste minimilönerna sänkas.
Det kommer att tillsammans med globaliseringen och teknikutvecklingen att bidra till ett fortsatt
mycket lågt lönetryck i Sverige och utan löneökningar är det svårt att se varifrån en varaktig
inflationsuppgång ska komma. Ingen ro för Riksbanken m a o."
 
Jag läste igår om att regeringen tar öronmärkta pengar från trängselskatt i Göteborg som skulle finansiera investeringar i kollektivtrafiken.
Dom behövde pengarna för att inte spräcka sin budget.
Deras försvar var att finansieringen kommer genomföras men istället för att regeringen går in med pengarna så lånar vägverket eller motsvarsnde pengarna till investeringarna.

Det är således inget annat än budgetfiffel, notan går till skattebetalarna såklart.
 
Ja det är ett av de åtgärder som även tas upp i länken för att dölja statsfinansernas miserabla skick.
 
Den genomsnittliga kommunalskatten har mer än fördubblats, mellan 1960 och 2016.
Från 14,63 till 32,10 undrar hur det kommer se ut de kommande 50 åren?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.