Eftersom det inte finns någon vidare ventiliation (om inte jag gör hål i fasad samt mot nock där det nu är helt stängt) så är det för mig oklart vilken nytta luftspalt gör, förklara gärna!Jonatan79 skrev:
/C
Jag har läst på och varit på Nordbygg mässan (fackmässa) men ingen ger ett entydigt svar... Luftspalt var det enda som alla ville inkludera men i övrigt varierade det stort mellan rekommenderad täthet/diffusionsöppenhet eller ej...Jonatan79 skrev:
Därav att jag stämmer av på forumet för erfarenhet av er som sedan lever i husen.
/C
Att springa runt på en mässa och fråga är ganska värdelöst för det är representanter för enskilda produkter och jag misstänker att du inte pratat med någon byggnadsvårdare utan enskilda leverantörer av tex isolering. Dessa svarar bara enligt den byggstandard som finns idag för att inte behöva stå till svars för dina misstag.
Om man skall göra det ni håller på med dvs att renovera ett gammalt hus måste man först bestämma sig för ett system tänkande och inte blanda ihop en massa olika tekniker som du och din byggare just nu gör.
Med detta menar jag att du får löpa linan fullt ut och bygga modernt eller enligt gamla metoder det senare är normalt bäst i ett gammalt hus.
Nu väljer du Isover en modern isolering och försöker bygga in den i en sorts gammal konstruktion. Isover är inte hygroskopisk vilket innebär att inträngande fuktig luft kommer att kondensera inne i isoleringen och sen falla ner genom tyngdlagen som vattendroppar mot botten av konstruktionen och du får röta och mögel på dessa ställen.
Det är bla därför man plastar insidan av en sådan modern konstruktion.
Om man väljer en cellulosa isolering så kommer den genom att den är hygroskopisk att kunna hålla kvar fuktigheten som sen under den del av året som är torr då torka ut igen. Fukten kan då vandra ut genom ytskikt som inte är täta och därför har man ingen plast i denna konstruktion men man gör allt för att hindra luften att tränga in från insidan genom diffusionsöppen duk eller skivor.
Detta gäller då också att välja rätt yttertakslösning och om man vill jobba med gamla metoder och använder man tex cellulosa isolering som ligger direkt mot tex råspont så måste man ha en diffusionsöppen duk på taket som underlag till pannorna. Om man väljer Isover så är det definitivt en annan konstruktion som gäller och då vill man ha en luftspalt och kan använda difftät papp. Men aldrig papp på taket om du skall lägga en cellulosaisolering mot råsponten.
Detta är bara några saker att tänka på men vad jag vill försöka få fram är att man måste bestämma sig för gammal eller ny systemlösning och få hjälp med en total konstruktion från gipsplattan på insidan till pannorna på taket. Denna konstruktion skall sedan byggaren bygga efter utan avkall på något materiell eller lösning. För här är det jättelätt att verkligen gå på pumpen om man börjar låta en icke byggnadsvårdskunnig byggare välja genvägar.
Problemet med lite isolering uppstår alltid i ett gammalt hus och här får man kompromissa, bara för att det finns regler idag om isolertjocklek så innebär inte det att man måste följa detta för husets konstruktion tillåter inte alltid att detta går att göra. Det är ju mest en fråga om en energikostnad för att hålla en drägligt temperatur i huset och ibland så väljer man en hög kostnad mot att få ett trevligare boende.
Sen skulle jag personligen börja utifrån och se till att taket är tätt och eventuella skador på taket först blir fixat. Men här gäller det då att ha bestämt vilken metod man skall gå på och göra taket därefter.
Om man skall göra det ni håller på med dvs att renovera ett gammalt hus måste man först bestämma sig för ett system tänkande och inte blanda ihop en massa olika tekniker som du och din byggare just nu gör.
Med detta menar jag att du får löpa linan fullt ut och bygga modernt eller enligt gamla metoder det senare är normalt bäst i ett gammalt hus.
Nu väljer du Isover en modern isolering och försöker bygga in den i en sorts gammal konstruktion. Isover är inte hygroskopisk vilket innebär att inträngande fuktig luft kommer att kondensera inne i isoleringen och sen falla ner genom tyngdlagen som vattendroppar mot botten av konstruktionen och du får röta och mögel på dessa ställen.
Det är bla därför man plastar insidan av en sådan modern konstruktion.
Om man väljer en cellulosa isolering så kommer den genom att den är hygroskopisk att kunna hålla kvar fuktigheten som sen under den del av året som är torr då torka ut igen. Fukten kan då vandra ut genom ytskikt som inte är täta och därför har man ingen plast i denna konstruktion men man gör allt för att hindra luften att tränga in från insidan genom diffusionsöppen duk eller skivor.
Detta gäller då också att välja rätt yttertakslösning och om man vill jobba med gamla metoder och använder man tex cellulosa isolering som ligger direkt mot tex råspont så måste man ha en diffusionsöppen duk på taket som underlag till pannorna. Om man väljer Isover så är det definitivt en annan konstruktion som gäller och då vill man ha en luftspalt och kan använda difftät papp. Men aldrig papp på taket om du skall lägga en cellulosaisolering mot råsponten.
Detta är bara några saker att tänka på men vad jag vill försöka få fram är att man måste bestämma sig för gammal eller ny systemlösning och få hjälp med en total konstruktion från gipsplattan på insidan till pannorna på taket. Denna konstruktion skall sedan byggaren bygga efter utan avkall på något materiell eller lösning. För här är det jättelätt att verkligen gå på pumpen om man börjar låta en icke byggnadsvårdskunnig byggare välja genvägar.
Problemet med lite isolering uppstår alltid i ett gammalt hus och här får man kompromissa, bara för att det finns regler idag om isolertjocklek så innebär inte det att man måste följa detta för husets konstruktion tillåter inte alltid att detta går att göra. Det är ju mest en fråga om en energikostnad för att hålla en drägligt temperatur i huset och ibland så väljer man en hög kostnad mot att få ett trevligare boende.
Sen skulle jag personligen börja utifrån och se till att taket är tätt och eventuella skador på taket först blir fixat. Men här gäller det då att ha bestämt vilken metod man skall gå på och göra taket därefter.
Redigerat:
Nä det säger inte 99% ! I ett nybyggt hus med en modern konstruktion brukar man ha denna lösning det är nog mer vad man säger.Jonatan79 skrev:
Nu är det också så att man börjar mer och mer tvivla på lösningen med luftspalt med öppning nertill i takskägg och uppe i nock eller liknande och istället börjar man mer och mer diskutera att inte låta luften cirkulera eftersom varm luft som kommer in på dagen snabbt kan kondensera kalla nätter mot yttertaket.
Luftspalten fyller en viktig funktion när man i en modern konstruktion har difftät plast på insidan och difftät papp på utsidan.
Sen kan du mycket väl ha en luftspalt i en konstruktion med cellulosa isolering men den får tex inte byggas av tex oljehärdad masonit utan måste då vara byggd av helt difföppet material.
Redigerat:
Tack för matnyttigt svar Oceanis!
Så eftersom yttertaket är vad det är och ska ligga kvar på obestämd tid så kanske vi skulle göra i denna ordning:
- luftspalt 25 mm minst (för att åtminstone låta kondens röra sig eller stanna på yttersida o inte åka rakt in i isoverskiva)
- isoleing isover (redan inhandlad Isover uniskiva 35))
- difföppen duk utåt, eller helt tät plast för att undvika droppskador från kondens?
- spånskiva 22 mm (för att ge panelen en stabilare anläggningsyta så den inte sviktar - ojämt avstånd takstolar)
- träpanel
Tacksam för alla tidiare svar med god ton
/Caroline
Så eftersom yttertaket är vad det är och ska ligga kvar på obestämd tid så kanske vi skulle göra i denna ordning:
- luftspalt 25 mm minst (för att åtminstone låta kondens röra sig eller stanna på yttersida o inte åka rakt in i isoverskiva)
- isoleing isover (redan inhandlad Isover uniskiva 35))
- difföppen duk utåt, eller helt tät plast för att undvika droppskador från kondens?
- spånskiva 22 mm (för att ge panelen en stabilare anläggningsyta så den inte sviktar - ojämt avstånd takstolar)
- träpanel
Tacksam för alla tidiare svar med god ton
/Caroline
Jag var otydlig, i den situationen som TS befinner sig är det att rek luftspalt, åtminstone med ecofiber/cellulosa.
Själv ska vi köra Ekofibers system, bestående av:
Plåt + underlagspapp + råspont + Vindavledare + Ekofiber ca 500mm + vindtätduk+ glespanel cc 300mm + 1 GN 13.
Själv ska vi köra Ekofibers system, bestående av:
Plåt + underlagspapp + råspont + Vindavledare + Ekofiber ca 500mm + vindtätduk+ glespanel cc 300mm + 1 GN 13.
Då fukten i första hand kommer inifrån och vandrar utåt är det bra om man på insidan har ett tätt skikt som hindrar fuktvandringen utåt. Det får man med plast som tejpas i skarvarna. När fukt vandrar utåt kommer den , när det är kallt, att kondenseras och frysa till is när den når väggens nollpunkt. När det blir is i isoleringen förlorar den förmågan att isolera och nollpunkten flyttas inåt. Det innebär att isbildningen flyttas inåt och isoleringen minskar och så fortsätter det tills nollpunkten ligger nära innerväggen. När sedan temperaturen ute ökar smälter isen och rinner ner i vägar och tak. Eftersom temperaturen svänger kommer nollpunkten att vandra ut och in under den kalla årstiden och fukten i isoleringen kommer växelvis att frysa och tina. Sätter man ett tät plastskikt kan det inte tillföras någon ny fukt inifrån och det bildas ingen is.
Mineralull kan inte transportera fukt på samma sätt som cellulosabaserade isolermaterial och är därför olämplig som isolering om man inte ser till att fuktvandringen stoppas med ett skikt av tex tät plast.
Mineralull kan inte transportera fukt på samma sätt som cellulosabaserade isolermaterial och är därför olämplig som isolering om man inte ser till att fuktvandringen stoppas med ett skikt av tex tät plast.
Utan att vara otrevlig så indikerar det du skriver i just detta inlägg att du nog har missuppfattat lite eller har ganska lite kunskap om det du frågar om. Detta är inget problem eller fel i sig och det är ju naturligtvis också därför du frågar här på forumet.caroline2014 skrev:Tack för matnyttigt svar Oceanis!
Så eftersom yttertaket är vad det är och ska ligga kvar på obestämd tid så kanske vi skulle göra i denna ordning:
- luftspalt 25 mm minst (för att åtminstone låta kondens röra sig eller stanna på yttersida o inte åka rakt in i isoverskiva)
- isoleing isover (redan inhandlad Isover uniskiva 35))
- difföppen duk utåt, eller helt tät plast för att undvika droppskador från kondens?
- spånskiva 22 mm (för att ge panelen en stabilare anläggningsyta så den inte sviktar - ojämt avstånd takstolar)
- träpanel
Tacksam för alla tidiare svar med god ton
/Caroline
Men det som är oroande är att det väldigt lätt blir fel om du, genom att försöka hitta quick fix på ett forum och samtidigt har väldigt lite kunskap själv samt blir vilseledd av en byggare utan byggnadsvårdande kunskaper som försöker blanda gamla lösningar med nya material.
Mitt råd är ånyo att du innan du gör för mycket får hjälp av någon lämplig byggnadskonstruktör/konsult som kan gamla hus och byggnadsvård. Och att du låter denna rita upp en riktig totallösning inifrån och ut med specificerat material som du sen låter bygga efter. Du minskar då risken för att om ett par år sitta med mögel och elände samt behöva göra om allt igen.
Du har ett tak som uppenbart inte är tätt, det syns tydligt på dina bilder att det varit fuktbelastat tidigare men du avser ända att behålla det som det är. Du pratar om plast utåt och blandar ihop begreppen lite här och där. Ett otätt tak är ju förödande så det är ju nummer ett att se till att det blir åtgärdat.
Ta istället ett steg tillbaka och fundera en gång till vad som är viktigast. Fort, billigt och fel...eller sakta lite dyrare och rätt.
För man ska komma ihåg att renovera gamla hus på ett riktigt sätt tar tid och kostar alltid lite mer än motsvarande nybyggnation.
Ett tips Svenska Byggnadsvårdsföreningen kanske kan ge något förslag på konsult i din närhet.
Redigerat:
Så då har konsult (visserligen pensionerad, restauratör, besiktningsman till yrke) varit på plats och hans förslag är:
- luftspalt med någon slags avluftningsdosor som monteras två st mellan varje takstol (för cirkulation).
- masonit ? (känner mig tveksam till detta då jag tycker att den gamla masoniten verkar knslig för mögel)
- isolering
- plast
- spånskiva
- panel
Någon som har erfarenhet av denna typ av avluftning och var dessa "dosor" kan finnas att köpa?
Och det är lätt att inte all bakgrund kommer med och det blir otydligt:
- de fuktskador som är visuellt synliga har mest troligt uppstått innan yttre takrenoveringen. Träreglarna har ingen försvagande röta eller är onormalt spröda i virket. Inga aktiva läckor/fukt fanns när vi slet ut de gamla innerväggarna samt tidigare isolering.
Taket kommer att renoveras inom modern tid, yttre besiktning för ett par år sedan visade inga uppenbara svagheter.
Jag är inte ute efter en quickfix utan ute efter en rimlig lösning som samspelar med den ålder och konstruktion huset har i övrigt. Uppvärmningskällan är bergvärme och vi kommer lägga in vattenburen golvvärme i dessa två rum.
/C
/C
- luftspalt med någon slags avluftningsdosor som monteras två st mellan varje takstol (för cirkulation).
- masonit ? (känner mig tveksam till detta då jag tycker att den gamla masoniten verkar knslig för mögel)
- isolering
- plast
- spånskiva
- panel
Någon som har erfarenhet av denna typ av avluftning och var dessa "dosor" kan finnas att köpa?
Och det är lätt att inte all bakgrund kommer med och det blir otydligt:
- de fuktskador som är visuellt synliga har mest troligt uppstått innan yttre takrenoveringen. Träreglarna har ingen försvagande röta eller är onormalt spröda i virket. Inga aktiva läckor/fukt fanns när vi slet ut de gamla innerväggarna samt tidigare isolering.
Taket kommer att renoveras inom modern tid, yttre besiktning för ett par år sedan visade inga uppenbara svagheter.
Jag är inte ute efter en quickfix utan ute efter en rimlig lösning som samspelar med den ålder och konstruktion huset har i övrigt. Uppvärmningskällan är bergvärme och vi kommer lägga in vattenburen golvvärme i dessa två rum.
/C
/C
Man använder oljehärdad masonit som tål en viss mängd fukt/vatten.
Det finns en rad "luftare" så googla lite på tex mögelstopper, takluftare mm mm
OCH isolera så mycket som du kan, om isoleringen och luftningen inte räcker till kommer snön på taket att smälta, när den sedan rinner ner och kommer utanför vägglivet fryser vattnet till is. Det får till följd att det bildas en damm och som växer och till slut kan den vara så "hög" att vatten trycks in under yttertaket och vållar skada på väggar och tak. dessutom är risken för stora/farliga istappar överhängande. OCH skaffa en "byggare" som vet vad h*n talar om och inte bara försöker tjäna snabba pengar.
Det finns en rad "luftare" så googla lite på tex mögelstopper, takluftare mm mm
OCH isolera så mycket som du kan, om isoleringen och luftningen inte räcker till kommer snön på taket att smälta, när den sedan rinner ner och kommer utanför vägglivet fryser vattnet till is. Det får till följd att det bildas en damm och som växer och till slut kan den vara så "hög" att vatten trycks in under yttertaket och vållar skada på väggar och tak. dessutom är risken för stora/farliga istappar överhängande. OCH skaffa en "byggare" som vet vad h*n talar om och inte bara försöker tjäna snabba pengar.
Man använder absolut inte oljehärdad masonit för att bygga luftspalten eftersom den är för tät och inte diffusionsöppen. Oljehärdad masonit används till undertak under pannor om man inte använder råspont och papp.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Vanlig masonit är ett prövat material för ändamålet, det blir nog bra. Konstruktionen verkar bra, kör på den. Jag hade ännu lagt 45x45 ovanpå takstolarna, mellan plast och panel/skiva. Där får du rum med lite extra isolering och behöver inte ta onödiga hål i plasten när du spikar upp panelen eller drar el o.s.v.caroline2014 skrev: