Husägare
· Västerbottens län
· 777 inlägg
Tur att jag har en svärmor som månar om inte bara sin son, utan även hans fru och barn. Sen förstår både hon och min make att jag omöjligt kan bygga ett hus på en tomt som jag saknar äganderätt för.RoBo skrev:
Husägare
· Västerbottens län
· 777 inlägg
Kanske måste tillägga att hela poängen med gåvan är att vi som familj ska kunna bygga hus. Annars hade inte gåvan varit aktuell över huvud taget.
Tomten kan ju ägas av din sambo/make till 100% oavsett om du är med och betalar för bygget eller ej. Gå igenom allt juridiskt med jurist, alltså efter gåvobrevet som redan verkar vara bestämt. Ni kan passa på att skriva testamenten samtidigt tex.
Som sagt, om ena parten har enskilt ägande av tomten, så blir huset en byggnad på ofri grund, om båda är delägare i byggnaden. Det är en situation man till varje pris bör undvika.
Där tror jag du har uppfattat det lite galet. Det räcker att den lagfarne ägaren står med som låntagare. Ett lån kan ha fler låntagare som inte har delägarskap utan att det klassas som ofri grund. Tex om en förälder står med som medlåntagare på sitt barn fastighet för att banken ska bevilja ett lån. Det är inte ovanligt att den ena sambon eller make/makan äger 100% men båda står med på lånet med bankens godkännande.
hempularen skrev:
Husägare
· Västerbottens län
· 777 inlägg
Det var inte lite oförskämt. Knappast enligt forumreglerna heller.
Det är kanske möjligt i teorin, men jag minns flera trådar på detta forum där det inte har beviljats lån till bygge av hus där husbyggaren inte äger tomten utan den ägs av en släkting, tex hustru eller föräldrar. Det är ju, om man har syskon, rätt troligt att man INTE vill ha sina föräldrar som medägare på kåken eftersom det innebär att syskonen kommer att ärva ens hus när föräldrarna dör.Jonatan79 skrev:
Dina exempel verkar inte ha något att göra med begreppet "ofri grund".Jonatan79 skrev:
"Ofri grund" innebär att byggnaden och marken inte har samma ägare, och det har flera negativa konsekvenser, inte bara svårighet att få lån.
Att vara medlåntagare eller delägare har inget med "ofri grund" att göra.
Redigerat:
Nu gällde inte mitt inlägg huruvida de får lån eller ej, Det kan iofs. också strula om banken förväntas låna ut till ett hus på ofri grund.
Utan, om ägarföredelingen på byggnaden inte är densamma som ägarskapet på tomten. Då är huset enl. jordabalken inte ett s.k fastighetstillbehör, utan är juridiskt sett lösöre. Det följer inte med vid en försäljning av tomten.
Om vi då tar läget att ena parten äger tomten som enskild egendom, men huset ägs gemensamt. Så länge äktenskapet finns så får det liten praktisk betydelse. Men om det blir en skillsmässa, så får alltså tomtägaren sin tomt helt utanför bodelningen. Sedan skall det kommas övverens om vad som skall hända med byggnaden. Då är byggnaden näst intill osäljbar, för vem vill köpa ett hus utan tomt? Dvs. byggnaden har ett värde för tomtägaren, men den andre parten har ingen alternativ köpare, och har alltså inget förhandlingsläge.
Det blir lite samma läge om ena parten äger tomten, men som giftorättsgods. Skillnaden där är att den dag det blir aktuellt med en bodelning så ingår tomten i bodelningen, dvs. vid bodelningen sammanförs ägandet av tomt och byggnad. Och det uppstår aldrig ett problem.
Lånemässigt finns det inga problem med att ena parten äger både tomt och byggnad ensam, men båda parterna står för lån och alla löpande kostnader. Det blir då fortfarande en konstig situation om fastighet och hus ägs som enskilt ägande av ena parten. Den icke ägande parten riskerar att inte bli av med sin skuld vid en bodelning, och kan inte på något sätt tvinga fram en försäljning av fastigheten.
Utan, om ägarföredelingen på byggnaden inte är densamma som ägarskapet på tomten. Då är huset enl. jordabalken inte ett s.k fastighetstillbehör, utan är juridiskt sett lösöre. Det följer inte med vid en försäljning av tomten.
Om vi då tar läget att ena parten äger tomten som enskild egendom, men huset ägs gemensamt. Så länge äktenskapet finns så får det liten praktisk betydelse. Men om det blir en skillsmässa, så får alltså tomtägaren sin tomt helt utanför bodelningen. Sedan skall det kommas övverens om vad som skall hända med byggnaden. Då är byggnaden näst intill osäljbar, för vem vill köpa ett hus utan tomt? Dvs. byggnaden har ett värde för tomtägaren, men den andre parten har ingen alternativ köpare, och har alltså inget förhandlingsläge.
Det blir lite samma läge om ena parten äger tomten, men som giftorättsgods. Skillnaden där är att den dag det blir aktuellt med en bodelning så ingår tomten i bodelningen, dvs. vid bodelningen sammanförs ägandet av tomt och byggnad. Och det uppstår aldrig ett problem.
Lånemässigt finns det inga problem med att ena parten äger både tomt och byggnad ensam, men båda parterna står för lån och alla löpande kostnader. Det blir då fortfarande en konstig situation om fastighet och hus ägs som enskilt ägande av ena parten. Den icke ägande parten riskerar att inte bli av med sin skuld vid en bodelning, och kan inte på något sätt tvinga fram en försäljning av fastigheten.
Antar att kraven på enskild egendom härrör sig just från att det skall räknas som förtida arv.
Det här är ju lite hypotetiskt, men om svärmor hade skänkt tomten till TS istället, utan förbehåll, hade den då blivit giftorättsgods, dvs samägd av TS och hennes make, men inte räknats som förtida arv för maken?
Det här är ju lite hypotetiskt, men om svärmor hade skänkt tomten till TS istället, utan förbehåll, hade den då blivit giftorättsgods, dvs samägd av TS och hennes make, men inte räknats som förtida arv för maken?
Har svårt att se hur det skulle påverka frågan om förtida arv, huruvida gåvan ges som enskild egendom eller inte. Om den inte är enskild egendom, så blir den giftorättsgods. Men det betyder inte att den är en gemensam egendom, det blir den först vid en ev. skilsmässa, eller dödsfall. Så länge man lever i ett äktenskap så äger var och en sina saker.
En gåva till en bröstarvinge (eller till vem som helst som kan ärva, tror jag) räknas normalt alltid som förtida arv. Om man inte vill att gåvan skall räknas som förtida arv, så skall det framgå av gåvobrevet. Så håll reda på vilka julklappar ni fick....
En gåva till en bröstarvinge (eller till vem som helst som kan ärva, tror jag) räknas normalt alltid som förtida arv. Om man inte vill att gåvan skall räknas som förtida arv, så skall det framgå av gåvobrevet. Så håll reda på vilka julklappar ni fick....
I det här fallet så görs nog detta för att det inte ska kunna bli en arvstvist. Om jag förstått det rätt är det såhär.H hempularen skrev:
Bror 1 har fått en tomt. Den kommer att räknas som förtida arv.
Nu får bror 2 en tomt som också räknas som förtida arv. Det kompenserar bror 1s tomt. Men om den tomten ges bort till bror 2 och dennes fru så får bror 2 bara en halv tomt, då kommer han vid arvskifte att ha rätt till motsvarande en halv tomt till från dödsboet, även fast han och hans fru fått en lika fin tomt. Därför får nu bror 2 även sin tomt som enskild egendom som denne kan göra vad han vill med.