Hemmakatten
Om man ber om utmätning av tomtpinne hos Lantmäteriet kan man på ansökningsblanketten begära att avgiften fördelas (eller helt tilldelas) med grannen. Lantmäteriet avgör då hur stor nyttan är för de båda fastigheterna. Om förrättningsmannen anser att det är grannens gruslass som dolt/ruckat på gränsmarkering kan LM bestämma att grannen tar hela kostnaden. Det tror jag iofs inte kommer att hända. Det vanligaste är nog att kostnaden delas 50-50.
 
  • Gilla
nissenhj
  • Laddar…
McStewart skrev:
Att använda en egen gps kan vara vanskligt då många kommuner använder egna kordinatsystem.
Du kan mycket väl ha rätt, men det låter märkligt. Går man till exempel in på Eniro kan du få koordinaterna på vald punkt (där du klickat ner muspekaren) i fyra olika system. Därtill vet jag att de som är ute och värderar skog ofta använder sig av gps för att komma rätt bland olika skiften osv. men de kanske köper speciella karttjänster hos lantmäteriet för att kunna lita på datan.
 
Har du några fysiska tomtpinnar kvar kan du mäta dig fram, givet att du har mått+koordinater i förrättningskartan och ett tillräckligt långt måttband.

Om det inte är en allt för gammal akt bör koordinaterna vara i sweref 99 och sedan en medianangivelse typ sweref 99 1330. Mått mellan punkter är bara att beräkna med Pythagoras. Finns även transformationer man kan göra online för en punkt i olika systern. Tror Lantmäteriet har en på sin hemsida.

Det hemmakatten säger gäller fastighetsbestämning, i sådana fall fördelas kostnaden efter nyttan av att bestämma gränsen. Men om det finns koordinat och gränsen är lagligen bestämd som det kallas och det i övrigt är klart var gränsen ska gå kan man inte göra fastighetsbestämning. Då gäller särskild gränsutmärkning som innebär nytt juridiskt gällande gränsrör, eller gränsutvisning (träpinne ej juridiskt gällande och dessutom ingen förrättningsverksamhet utan ett uppdrag). För de senare två gäller att det är den som ansöker som får stå kostnaden, om inte annan överenskommelse finns mellan parterna.

Men med långt måttband+förrättningskarta brukar man kunna komma långt :)
 
  • Gilla
LantbrukarN och 2 till
  • Laddar…
Gylleneknorren skrev:
ToRy,

Det har skett någon typ av utjämning med fyllnadsmaterial. Tomtgränsröret är inte synligt mer, alltså måste de ha spillt över material på vår tomt. Om vi skall bygga nytt, eller sälja tomten (det skall vi inte) så måste alla gränspinnar vara synliga. Vi vill inte ta en diskussion med grannen just nu, av olika skäl. Vi vill se gränserna först, sedan ha på fötterna för att ta en diskussion.

Tack alla för bra och användbar info!
Det finns inte några krav på att tomtpinnarna ska vara synlig, tyvärr inte ovanligt att de "försvinner" med åren. Men utsättning av nybyggnationer sker även utan befintliga tomtpinnar och tomten styrs av kartorna. Inte ovanligt att tomtpinnar "flyttar" sig på mystiska sätt heller, så dom är inte heller att lita på alltid. Men grannen får självklart inte täcka över er tomtpinne och hoppas det löser sig.
 
Någon nämnde eniros tomtkartor också och den informationen ska man inte lita på alls. Vet inte var de uppgifterna kommer ifrån men det var väl nå skriverier om nån som köpt hus och förlitat sig på nån sådan karta och sen kunnat konstatera att det inte alls såg ut på det viset. Har hört flera sagt samma sak.
 
Jumos skrev:
Du kan mycket väl ha rätt, men det låter märkligt. Går man till exempel in på Eniro kan du få koordinaterna på vald punkt (där du klickat ner muspekaren) i fyra olika system. Därtill vet jag att de som är ute och värderar skog ofta använder sig av gps för att komma rätt bland olika skiften osv. men de kanske köper speciella karttjänster hos lantmäteriet för att kunna lita på datan.
En vanlig GPS har inte den noggrannheten som behövs, eftersom vi här väl talar om centimetrar. Att sätta ut något på egen hand med hjälp av en standardGPS kan mycket väl göra att den pinnen hamnar 1m in på grannens tomt. Och vad jag förstår är det inte den lämpligaste granntomten att råka göra det på.....
 
  • Gilla
Jumos och 1 till
  • Laddar…
Eftersom du inte vill prata med grannen så föreslår jag att du skaffar en metalldetektor och gräver fram stolparna själv. Det handlar väl om max några timmars jobb.
 
  • Gilla
toolman77
  • Laddar…
galento
ToRy skrev:
"Det handlar om en granne som tar ut svängarna och redan varit i dispyt med andra grannar .."

Just med tanke på ovanstående skulle jag nog snarare se till att grannen gräver fram pinne alternativt betalar för en ny utsättning. Grannsämja i all ära men en ensidig sådan är inte värt ett enda dugg - det är min blygsamma åsikt. Den grannen kommer fortsätta ta ut svängarna och skapa dispyter, förutsatt att den inte får mothugg. Däremot kan man ju sköta det utan att vara aggressiv eller otrevlig. Förstår att du redan försökt kontakta grannen men försök igen och svarar vederbörande inte på mejl så kanske det går att söka honom på plats? Öga mot öga lär ni ju få reda på hur grannen ställer sig till ert önskemål.

När du skriver att ni tänkt göra en egen mätning, menar du mäta själva då eller ta dit en godkänd mätare? Antar det senare och då lär det ju kosta X antal pengar. Är ni beredda på att ta den kostnaden för en grannsämja som bara ni bryr er om? Den frågan kan såklart bara ni besvara, jag vet vad mitt svar skulle bli...

Mvh,
ToRy

Ps. Verkligheten kan man ändra på... ;) Ds.
Håller med,tycker också det är grannens sak att ordna detta och inte er.Varför ska ni betala för nåt han orsakat ? Grannsämjan verkar ju er granne totalt skita i eftersom han gör så.
 
  • Gilla
nissenhj
  • Laddar…
Jag kan ju inflika att Lantmäteriet numera ganska ofta gör bedömningen när man styckar av nya fastigheter att INTE markera nya gränser alls, utan bara låta koordinaterna vara den enda uppgiften. På så vis kan man aldrig råka ut för att någon råkar förstöra, rubba eller täcka över gränsrören.

(Dessutom lär ju Lantmäteriet, kommunerna och mätningskonsulterna få en massa extra jobb och intäkter från alla som sedan undrar var deras gränser går eftersom det inte finns några gränsrör...:cool:)
 
Mycket bra har skrivits i denna tråd och jag har inte läst allt, men tänkte berätta hur vi löst detta. När vi lät staka ut vårt hus beställde vi också en påvisning av gränser där utsättningsfirman också satte käppar i alla hörn där det inte gick att hitta metallpinnar. De lyckades dock hitta resterna av en rostig metallpinne i ett hörn av tomten vilket var en stor vinst.

Träkäpparna är inte juridiskt godkända utan det är bara lantmäteriet som har rätt att sätta juridiskt godkända metallpinnar, dock räcker träpinnarna för oss.
 
Nu låter det ju lite på TS som att han har anledning att inte irritera den här grannen i onödan. man kan ju gissa att han ev. vill bygga ngt. där han är beroende av att grannen inte klagar. Typ mindre avvikelse vad gäller närhet till gränsen.
 
Det ska ju också tilläggas att på dåtiden var ju tomtutsättningen mätning på riktigt och då fyllde metallrören verkligen sin roll. Idag är det nog resan till platsen som kostar, resten är ju en klackspark.
 
Det b8q säger stämmer inte. En ny gräns ska alltid markeras, om naturlig gräns används och den bedöms vara bestående kan en sådan ersätta markering med gränsrör, t.ex varaktiga åar/vägar/bäckar etcetera.

I vissa fall kan markeringen göras som teknisk fullföljdsåtgärd, dvs att fastighetsindelningen beslutas och markering sker i efterhand. Vanligt förekommande vid nyetablering av bostadsområden/villamattor. Där exploatören styckar av ett antal tomter och det ska till markberedningsarbeten etc som annars skulle riskera att skada/förstöra gränsmarkeringen. I vissa fall görs detta genom så kallat preliminärbeslut, som inte är preliminärt utan faktiskt helt gällande, men preliminärt i det avseendet att det återstår markeringsarbete eller annat.

Mig veterligen finns ännu inte möjlighet att ha enbart koordinattbestämda gränsmarkeringar, men det är en vision som Lantmäteriet har. Av JB 1:3 framgår att gränsen har den sträckning som blivit markerad på marken. JB gäller självfallet vid lantmäteriförrättningar och bildandet av nya fastigheter.

Det jag säger handlar om när nya gränser tillkommer genom fastighetsbildningsåtgärd. T.ex vid sammanläggning uppkommer inga nya gränser, och i sådana fall markeras inga nya gränser. I just sammanläggningsfall kan det istället röra sig om att fastighetsbestämning fordras och en tidigare ej lagligen bestämd gräns markeras och blir lagligen bestämd. Återigen, detta görs då med markering, inte enbart genom koordinatbestämning (om inte gränsen bestäms av naturlig gräns).
 
HerrOso kanske jobbar inom Lantmäteriet? Jag gör det inte, men har goda kontakter med några förrättningslantmätare. De har iaf berättat att sedan länge kunnat vara så att man vid fastighetsbildning haft tre alternativ;
1) Att markera en gränspunkt med rör eller annan markering (kan alltså även vara naturlig som stakethörn eller liknande).
2) Att inte markera gränspunkten utan lämna det som en eftermarkering eller fullföljdsmarkering (dvs att återkomma till och markera när väl gräsmattor och infarter och sånt är på plats - med alla problem DET medför för fastighetsägaren att anlägga dessa saker rätt när det inte finns några markeringar än.)
3) Ange gränspunkten med markeringstyp "om" (=omarkerad) i förrättningskartan. Det betyder då att punkten inte ens avses att markeras, ens som eftermarkering/fullföljdsåtgärd. Vill fastighetsägaren ändå sen ha en markering där, görs det som "Särskild gränsutmärkning" och kostar en slant.
Jag vet inte om man bryter mot Jordabalken då eller om det finns något kryphål, jag redovisar bara hur det görs i praktiken.

Och numera vill man alltså gå mer och mer till alternativ 3 och inte markera gränser alls, om det inte är absolut nödvändigt. Men Lantmäteriet är en trög skuta och det tar nog tid innan man är helt där.
 
Jag jobbar inte inom Lantmäteriet, men har god kännedom om hur det fungerar och kan fastighetsrätten relativt väl. Lantmätaren utgör lantmäterimyndigheten i sin yrkesroll och får inte påverkas av någon i sin prövning. Det innebär att tokigheter kan beslutas och bli gällande, det finns det många exempel på. Grundregeln vad gäller gränsmarkering av ny gräns är att den ska vara tydlig för sakägarna. Hen ska visuellt på platsen kunna se hur gränserna går. Ibland går det att använda sig av s.k. om-punkter. Men det fordrar att de är på sådant sätt att det framgår hur gränsen går med stöd av något naturligt. T.ex om-punkt i skärningen mellan ny gräns och allmän väg exempelvis. Om-punkter kan även användas mer frekvent om det finns någon fast referenspunkt i akten. T.ex att det finns två gränspunkter som är markerade i marken, då kan man utifrån dessa mäta sig fram till om-punkten. Eftersom det inte är säkert att gällande koordinatsystem används i framtiden, och en transformering mellan koordinatsystem alltid innebär att det sker avvikelser (i form av avrundningar etc i transformationssambandet).

Jag vill påstå att om en lantmätare beslutar om t.ex en avstyckning som likt ett frimärke inom en större stamfastighet och sätter samtliga 4 hörn som om-punkter inte beslutar i linje med varken lag, eller riktlinjer enligt HMK Lantmäteriet, eller deras basnivåer. En enskild lantmätare kan såklart göra detta, men det är inte rätt för det.

Men, det är nog bara en tidsfråga innan koordinatbestämda gränser blir gällande med tanke på teknikutvecklingen. Som tidigare skribenter påtalat så är dagens "hemma-GPS:er" inte av sådan noggrannhet som krävs, men det kommer säkert ändras i framtiden. Att man m.h.a en vanlig hemma-GPS kan köra nätverks-RTK, kanske sammankopplad med sin smartphone eller dylikt. Men för att detta ska bli möjligt krävs ett antal olika lagändringar, och sådana brukar ju ta tid att driva igenom. Särskilt när det handlar om ett sådant "hett" område som fastighetsrätt :)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.