Fylla luftspalten?
Hallåj!
Jag är ägare av ett 30-talshus som börjar tröttna på mina kalla väggar. Dessa har uppbyggnaden tegel-luft tegel. Jag har lyssnat runt lite bland mina grannar som har väggar i samma konstruktion. En av dom har sin luftspalt fylld med frigolitkulor, en annan med någon slags skum. Båda säger sig ha varma väggar!
Mina frågor: 1) Man har "hört på stan" att dylika luftspalter inte bör fyllas med något alls. Varför??
2) Vem utför såna här arbeten? Mottager tacksamt tips på firmor i Skåne.
Tack på förhand!
Jag är ägare av ett 30-talshus som börjar tröttna på mina kalla väggar. Dessa har uppbyggnaden tegel-luft tegel. Jag har lyssnat runt lite bland mina grannar som har väggar i samma konstruktion. En av dom har sin luftspalt fylld med frigolitkulor, en annan med någon slags skum. Båda säger sig ha varma väggar!
Mina frågor: 1) Man har "hört på stan" att dylika luftspalter inte bör fyllas med något alls. Varför??
2) Vem utför såna här arbeten? Mottager tacksamt tips på firmor i Skåne.
Tack på förhand!
he he.. nja förr så var det inte så noga.. ofta hade man man kutter spån i väggarna som efter tidens tand sjunker ihop o lägger sig längst ner.
Enklast o billigiast i ditt fall är nog nån form av Cellulosa, i sprut form.. dvs dom gör hål i väggen o sprutar in isoleriningen.
Varför Cellulosa? jo det andas (bättre fukthantering) mycket bättre än vanlig sten/glasull/cell plast. Vilket är att föredra efter som du inte har någon diffspärr i väggarna.
ex på företag som gör cellulosa
http://www.ekofiber.se/
http://www.warmcel.se/
http://www.thermocell.se/
Det finns fler..
Enklast o billigiast i ditt fall är nog nån form av Cellulosa, i sprut form.. dvs dom gör hål i väggen o sprutar in isoleriningen.
Varför Cellulosa? jo det andas (bättre fukthantering) mycket bättre än vanlig sten/glasull/cell plast. Vilket är att föredra efter som du inte har någon diffspärr i väggarna.
ex på företag som gör cellulosa
http://www.ekofiber.se/
http://www.warmcel.se/
http://www.thermocell.se/
Det finns fler..
Hej Per-Erik!Per-Erik skrev:
Tror du har missat att det är tegelväggar som Per frågar om. Det är ju dumt att blanda två så olika material som tegel och spån eller celulosan?? Då är det väl lecakullor mer på sin plats än någon organisk material.
Ja, man skall vara försiktig med att fylla luftrum i en tegelvägg som är putsad. Det kan orsaka frostskador i putsen. När det är dåligt isolerat så hålls putsen torr med värme inifrån. När putsen blir våt och får inte chans att torka som förr så kan vatten i putsen frysa till och spränga putsytan. Det är därför man varnar för isolering i luftrummet.
Det fungerar dock hos oss i alla fall sen 80-talet. Putsen sitter faktisk kvar men jag vet inte hur pass effektivt är den isoleringsmaterial vi har i väggarna. Den kanske gör varken av ellet till? Det är något fluffigt vitt och flockigt material som blåstes in genom små hål som borrades på utsidan :-/. Det var inte vi som gjorde det men jag kan tänka mej att det är ett slags pulveriserad frigolit :-/. En luftspalt i en tegelvägg har som uppgift att ventilera bort fukt och hålla väggarna torra. Torra tegelväggar isolerar bättre.
Aldrig skulle jag fylla med kutterspån eller celulosa mellan två tegelväggar. Leca känns mer rätt om man nu vågar prova på.
gaia
Se till att få nått mat. som dränerar.
Gaia>Det vita flocket brukar rätt snabbt sjunka ihop i alla fall på de väggar jag rivit, det har bara varit fyllt upp till hälften som max.
Ditt alternativ med lecakulor låter som ett vettigt alternativ men är det värt det? Att isolera inifrån borde vara den säkraste lösningen med minst risker om man utgår ifrån en ren tegelvägg och säkerställer luftspalt mot isolering eller...?
/Kent
Ditt alternativ med lecakulor låter som ett vettigt alternativ men är det värt det? Att isolera inifrån borde vara den säkraste lösningen med minst risker om man utgår ifrån en ren tegelvägg och säkerställer luftspalt mot isolering eller...?
/Kent
Utrymmet bakom en tegelvägg är inte till för luft, det är en dränerande spalt för vatten som tränger igenom teglet.
FYLL INTE!
Problemet med tegel är att det kan hålla så otroligt mycket mer vatten än vad man tror....
Det kallas "hygroskopisk mättnad" och för tegel innebär det att RF=100% ger fukthalt = c:a 20 kg/m3
MEN!
Maximal kapillär vattenabsorption är c:a 300 kg/m3
Dvs du måste i värsta fall torka bort 280 kg/m3 vatten innan du BÖRJAR komma under RF 100%.
Och med tanke på att luft med temperaturen 20 grader endast kan hålla c:a 17,3 g/m3 vatten så tar det lång till att torka ut såna mängder...
Värms din blöta vägg av solen sen kan du få stora problem.
FYLL INTE!
Problemet med tegel är att det kan hålla så otroligt mycket mer vatten än vad man tror....
Det kallas "hygroskopisk mättnad" och för tegel innebär det att RF=100% ger fukthalt = c:a 20 kg/m3
MEN!
Maximal kapillär vattenabsorption är c:a 300 kg/m3
Dvs du måste i värsta fall torka bort 280 kg/m3 vatten innan du BÖRJAR komma under RF 100%.
Och med tanke på att luft med temperaturen 20 grader endast kan hålla c:a 17,3 g/m3 vatten så tar det lång till att torka ut såna mängder...
Värms din blöta vägg av solen sen kan du få stora problem.
Luftspalten blev fylld under oljekrisen ca 30 år sen. Det är kanske tur att isoleringen har sjunkit och kanske därför har vi inga skador i putsen ;D. Inifrån blev det isolerat med trätex direkt på inneväggar och det det håller fint det också. Vi vet inte hur mycket det har hjälpt men det ska inte ändras någonting så länge vi inte har några besvär med dom gamla lösningar. Huset står på grus- och sandmark och inte mycket fukt kommer underifrån. Litet bekymmer med markfukt i källare på grund av tätt målning som vi åtgärdar bit för bit.Snickarboden skrev:
Våra putsade yterväggar är målade med silikatfärg och det stoppar ju intrång av fukt in i puts och tegel. Blir väggen trots allt fuktigt så torkar det eftersom vatten är inte stängt i väggen. Om det finns en luftspalt så hjälper det att transportera bort den fuktiga luften som kan finnas i luftspalten. Det är därför man har en luftspalt. Det är kanske viktigare att hålla tegelväggar torra än att fylla på mellanisolering. En del värme inifrån används ju för att värma luften i luftspalten och torka fukten om den kommer in. Jag litar i alla fall på den gamla lösningen och tror inte att man vinner så mycket med att fylla mellanrummet och med det stoppar luftcirkulation som egentligen skall finnas där för att konstruktionen skall vara hållbar i längden.
Stringfellow ser luftspaltens roll som dräneringskanal men det håller jag inte med. En putsad tegelvägg skall vara i sån skick att den inte släper genom rinnande vatten ( inga sprickor i putsen, fogar i gott skick). Inte heller skall det bildas kondens eftersom inre tegelvägg brukar vara varmare än den ytre.
Det finns alltid ventilationsöppningar i en sån dubbelvägg och dom sitter på utsidan av husväggar på minst 2 nivåer. Fuktig luft ska ventileras ut genom dom.
Per i Syd, det är inte roligt att ha kalla väggar i huset och kanske kan man isolera inifrån? Nu har jag min trätex som fungerar men det är knappast dagens lösning. Kolla om du har öppna ventilationsluckor som släper ut fuktig luft från luftspalten. Det kan ha hänt att någon före dej har täppt till dom :-/. Fuktiga väggar är alltid kallare än torra
. Vad man kan klä inneväggar med vet jag inte men kanske någon annan har en bra förslag?gaia
Är ju definitivt ingen expert i ämnet, men jag har läst om dubbla tegelväggar där man har fyllt med lecakulor (Perlit).
Det var badrum som man byggde upp i tegel som en kub. husen för övrigt var i trä. Ena väggen i badrummet var samtidigt en del av ytterväggen. En annan vägg var vänd ut i hallen. Under golvet samt i duschhörnan fanns tätskikt, för övrigt ingenting. En forskare från KTH mätte fukthalter efter några år och resultatet visade på mycket låga fukthalter, helt klart under byggindustrins "norm"-värden.
Det var badrum som man byggde upp i tegel som en kub. husen för övrigt var i trä. Ena väggen i badrummet var samtidigt en del av ytterväggen. En annan vägg var vänd ut i hallen. Under golvet samt i duschhörnan fanns tätskikt, för övrigt ingenting. En forskare från KTH mätte fukthalter efter några år och resultatet visade på mycket låga fukthalter, helt klart under byggindustrins "norm"-värden.
Sorry att jag inte svarar förräns nu, dock tycker jag det är viktigt att möta detta.
Jag har svårt att se hur du kan säga att spalten bakom en skalvägg av tegel är en spalt för ventilering av fuktig luft. Luftning ska då ske genom öppningar i stötfogarna. Detta sker kanske med lite tur i var annan fog, vi säger det för att vara snälla i alla fall.
EN normal vägg har kanske 30 kvm yta? Luftspalten är väl runt 25 mm bred. Detta ger en volym på 0,75 m3.
En m3 luft vid temperaturen 20 grader kan hålla 17,2 g vatten. Vid lägre temperaturer BETYDLIGT mindre. Vid räknar vid 20 grader för att vara snälla.
Vad kan vi då få för luftomsättning i spalten? Förmodligen oerhört lite. Jag är återigen väldigt snäll och säger 2 oms/h. Denna siffra är förmodligen helt åt h**vete rent ut sagt...
2oms/h*0,75 = 1,5 m3/h
1,5m3/h*17,3 g/m3 = 26 g fukt ventileras ut / h i BÄSTA fall.
1 m3 tegel kan vid 100% RF hålla c:a 300 kg vatten/m3
För att vara snälla säger vi att vi TOTALT har 100 kg vatten i väggen.
Då tar det 100/0,026= 3846 h att ventliera bort fukten. UNDER FÖRUTSÄTTNIG ATT INGEN FUKT TILLKOMMER!
Dvs c:a 160 dagar.
Luftspalt? Skulle inte tro det, spalten är tänkt att därnera ut den mängd vatten som faktiskt tar sig igenom fogar. Fogarna är inte speciellt täta. Vid slagregn har man oftast stora mängder som tar sig igenom på detta sätt, för att inte tala om den mängd vatten som teglet suger åt sig. Kanske ända till hygroskopisk mättnad. Dvs alla porer är fyllda med vatten.
Med reservation för stavfel, Mvh, Jakob Ljunggren
Nu har jag ju en putsad och silikatmålad dubbelvägg med gallerventiler 15x15cm (under tak och i källarnivå) i yterväggarna. Med andra ord inga fogar som kan släppa in vatten. Då drar jag slutsatsen att det är luften som skall vandra i detta luftspalt. Det är inte tanken att man ska ha körsdrag i spalten för då kylls väggen av för stor luftomsättning, tror jag. Jag hoppas faktisk att det är inte så stor luftomsättning i mina väggar som du har räknat ut!Stringfellow skrev:
Det ska vara snarare en möjlighet till utluftning och den drivande kraften är ju temperaturskillnad i luften. Tempskillnad skapas av uppvärmning på insidan eller solen på utsidan (skorstenseffekt).
Torra material isolerar ju bättre! Man brukar ju eftersträva att bygga hålbara lösningar. En vägg som behöver dränering från insidan kallar jag inte hållbar
. Hur blir det då om man har en tegelvägg utan luftspalt? Har man dränneringsrännor längst väggarna inomhus :-/ En vägg som har möjlighet att vid behov torka också på insidan är hållbar i min uppfattning.
Angående tegel och slaggregn. Tegel och fog blir snabbt mättade på ytan och sen rinner vatten av denna mättade ytan. Prova och spola med vattenslang så ser du att efter en stund rinner vatten av. Det är bara ytersta delen som blir våt och det tar inte ett år tills den blir torr igen. Fogarna tar i regel lite mer tid på sej för att bli torra.
Nog har tegel visa hemliga egenskaper som gör den så användbar i byggnationer med eller utan ytbehandling.
Rinner vatten genom väggen så skall fogarna repareras!
Ang. fyllning av 2,5cm luftspalt. Man får en vinst genom att stoppa luftrörelser som kan kyla väggarna. Det är ju luften som isolerar om den står stilla (fex mellan lekakullor). Vad är vinsten av 2,5cm isolering? Var snäll och räkna ut den
. Man vinner kanske inte så mycket med att isolera den omdiskuterade luftspalten?gaia
Vad jag har hört så provar du att spola vatten på en tegelvägg och har möjlighet att kolla på baksidan kommer du att se att det efter ett tag rinner vatten där med. Har själv aldrig provat det dock, så om det stämmer vet jag inte. (Han som testat detta är väldigt kunnig och jag har svårt att tro att han har fel.)gaia skrev:
Tegel-lufttegel är en väldigt bra konstruktion var rädd om den. Konstruktionen stoppar slagregn och dylikt för att ta sej igenom hela väggen, båda stenarna. den mängd vatten fukt kan sedan hållas av stenarna i den yttersta väggen och sedan ta sej ut när luftfuktigheten sjunker utanför utan att ta några större mängder fukt tar sej in i den inre väggen. Avståndet mellan stenarna brykar varierar mellan nån cm till en dryg halvsten. Endast de med bredare spalt är överhuvudtaget lönt att isolera, men personligen skulle jag avråda att från att förstöra denna fiffiga konstruktion. Fyller du den kan du leda in problem som markfukt och slagregn samtidigt som man förlorar trögheten i den isolerande funktionen. Det är svårare att få ut det isolerande matrerialet man stoppar in än att få in det. Leca kulor är det bästa alternativet då de är av samma material typ som tegel. Leca är dock svårare att få in jämnt, kvärver därför fler hål än tex frigolit kulor. Skum är inte att rekomendera alls.
Vill man inte ha kalla väggar är det bäst att isolera utifrån och sedan putsa. Detta medför ofta stora fasad förändringar och blir därmed uteslutet.
Vill man bara få bort den kalla känslan på väggen kan man göra på ett annat sätt. Vad vi gjort på vårat hus som har puts-tegel-luft tegel-puts konstruktion är att putsa om insidan av speciellt utsatta väggar med upp till 3-5 cm tjock naturgips på väggarna. Gips är helt diffusions öppet och påverkar fukt transport endast positivt den kan ta upp extra fukt och på tex sommaren och sedan buffra fukten = jämnare klimat. Naturgips är billigt och lätt att arbeta med. Resultatet blir att väggen har i princip samma temperatur som tidigare men reflekterar till baks den värme som strålar på den på ett bättre sätt.
Lägger man handen på en tjock 3 cm gipsskiva och sedan på en 3 cm vanlig cement så känns gipsen varmare då den reflekterar tillbaka kroppsvärmen mycket bättre.
mvh plexi
Vill man inte ha kalla väggar är det bäst att isolera utifrån och sedan putsa. Detta medför ofta stora fasad förändringar och blir därmed uteslutet.
Vill man bara få bort den kalla känslan på väggen kan man göra på ett annat sätt. Vad vi gjort på vårat hus som har puts-tegel-luft tegel-puts konstruktion är att putsa om insidan av speciellt utsatta väggar med upp till 3-5 cm tjock naturgips på väggarna. Gips är helt diffusions öppet och påverkar fukt transport endast positivt den kan ta upp extra fukt och på tex sommaren och sedan buffra fukten = jämnare klimat. Naturgips är billigt och lätt att arbeta med. Resultatet blir att väggen har i princip samma temperatur som tidigare men reflekterar till baks den värme som strålar på den på ett bättre sätt.
Lägger man handen på en tjock 3 cm gipsskiva och sedan på en 3 cm vanlig cement så känns gipsen varmare då den reflekterar tillbaka kroppsvärmen mycket bättre.
mvh plexi
Jag är varken kunnig eller har provat det där med att spola väggen. Har bara läst att när tegel ä mätad så rinner vatten av och inte genom. Fogarna är det svagaste punkt i en vägg men dom klarar en del vatten dom också utan att läcka som en sil.kodrod skrev:
Jag har bara svårt att tro att det är männingen att regnvatten ska ta sej genom väggen och samlas i botten av luftspalten? Väggens utsida som ligger i marken är ju asfalterad och vattentätt. Det finns ingen dränering neråt mot grunden heller ( oftast klack av betong). Då skulle vatten ta den enda fria vägen ut in i källare varje gång det regnar kraftig. Det ät inte en hållbar lösning för ett hus i bra skick, tycker jag. Har svårt att tro att man medvetet bygger sej in i ett sådan vattensamling i väggarna
En tegelmur kommer inte att hålla tätt vid en översvämning men annars skall den hålla tätt. Det är andra före oss som har tänkt ut hur det skall byggas och jag försöker att förstå hur dom har tänkt. Och det är så jag har kommit till slutsatsen att luftspalten är inte tänkt som en dräneringskanal
.gaia
gaia skrev:Jag är varken kunnig eller har provat det där med att spola väggen. Har bara läst att när tegel ä mätad så rinner vatten av och inte genom. Fogarna är det svagaste punkt i en vägg men dom klarar en del vatten dom också utan att läcka som en sil.
Jag har bara svårt att tro att det är männingen att regnvatten ska ta sej genom väggen och samlas i botten av luftspalten? Väggens utsida som ligger i marken är ju asfalterad och vattentätt. Det finns ingen dränering neråt mot grunden heller ( oftast klack av betong). Då skulle vatten ta den enda fria vägen ut in i källare varje gång det regnar kraftig. Det ät inte en hållbar lösning för ett hus i bra skick, tycker jag. Har svårt att tro att man medvetet bygger sej in i ett sådan vattensamling i väggarna
En tegelmur kommer inte att hålla tätt vid en översvämning men annars skall den hålla tätt. Det är andra före oss som har tänkt ut hur det skall byggas och jag försöker att förstå hur dom har tänkt. Och det är så jag har kommit till slutsatsen att luftspalten är inte tänkt som en dräneringskanal
gaia
Att spola vatten på ett så poräst material som tegel är ingen bra idé. Du måste skilja på en relativ fuktighet på 100% och hygroskopisk mättnad. Tegel kan innehålla oerhört mycket mer vatten än vid RF 100%, och när du sen ska torka ut väggen kan det ta oerhört lång tid innan RF börjar röra sig nedåt, just för att porerna är mättade. Har du förstökt torka ut lättbetong någon gång?
Längst ned i en tegelvägg SKA man ha ett sk droppbläck, detta för att leda bort det vatten som leds på baksidan av teglet. På detta sätt bygger man skalväggar av tegel idag.