25 744 läst · 17 svar
26k läst
17 svar
Isolera vinden - plast som ångspärr?
Det nya med plast har fullt med svartmöggel ovanför medan det gamla med spån från 1938 inte har en prick. Nu finns lite andra faktorer som påverkar. Den gamla delen har en murstock. Dock ligger bara murstocken ca 2m från det nya. Den nya delen hade takfotsventilation och luftspalt. Den satt jag igen för att se om det vart bättre. Märkte dock inte så stor skillnad. Möjligtvis det vart lite bättre.
Lite allmänna observationer och funderingar om fukt och fuktens verkningar under en renovering av en Medelpadsgård byggd ca 1850.
(Tidigare bebott av lantbrukarfamilj med tre döttrar.)
1. Rev det gamla badrummet byggt ca 1960. Målade väggar av masonit spikade utanpå timmerstommen på 1" reglar. Inga fuktspärrar. Vatten från badkar, dusch och tvättmaskin rann över (betong)golvet till golvbrunn. Esska-kryss innertak utan spärr. Ventilation endast via öppningsbart fönster.
Efter rivning av alla ytskikt kunde jag inte hitta några som helst fukt- eller rötskador! Timmerväggarna var lika ljusa som nytt virke!
Detta är ju tvärt emot alla "vedertagna kunskaper" om badrum.
2. Jag tilläggsisolerar samtliga rum på insidan. Den blottade timmerväggen vindtätas först med en non-woven vindspärr (som släpper igenom fukt) (inköpt på Bygg-Max). Därefter mineralull och spånskiva (ingen plast).
Hade möjlighet att kolla (via ett uppbrutet golv) ner i en av undervåningens väggar (fyra år efter tilläggsisoleringen) och det var inga spår efter mögel/svamp. Ingen lukt heller.
Relativa fukten mättes på olika ställen i väggen och var mellan 40 0ch 70 % beroende på avståndet till timmerväggen.
3. Bjälklag renoveras med "vindfilt" underst och sedan kutterspån/sågspån. Ingen plast. (Här är vindfiltens främsta uppgift att hindra sågspån att falla ned från taket när/om bräderna i innertaket krymper pga. torr luft på vintern.
Den generella lösningen av fuktproblem kan sannolikt ses på två, diametralt skilda sätt.
Antingen på "gammeldags" vis med material som kan absorbera stora mängder fukt, för att sedan avge fukten vid senare (torrare) tillfällen och/eller leda fukten vidare till angränsande utrymmen.
Absorbera och fördela fukt i en stor volym med lämpligt isolermaterial.
Stor fuktabsorberande och -avgivande förmåga ("ett hus som kan andas").
Eller på "modernt" vis med högpresterande isolermaterial som inte förmår absorbera fukt. För att fungera så måste detta material skyddas med helt täta plastskikt.
Dessa plastskikt gör det dock helt omöjligt att avlägsna fukt utan ett ventilationssystem (som kräver sina egna hål genom plastskikten, liksom hål för el, rör mm). Och alla dessa genomgångar är svåra att få helt täta.....
Obefintlig fuktabsorberande och -avgivande förmåga ("ett hus som inte kan andas").
(Tidigare bebott av lantbrukarfamilj med tre döttrar.)
1. Rev det gamla badrummet byggt ca 1960. Målade väggar av masonit spikade utanpå timmerstommen på 1" reglar. Inga fuktspärrar. Vatten från badkar, dusch och tvättmaskin rann över (betong)golvet till golvbrunn. Esska-kryss innertak utan spärr. Ventilation endast via öppningsbart fönster.
Efter rivning av alla ytskikt kunde jag inte hitta några som helst fukt- eller rötskador! Timmerväggarna var lika ljusa som nytt virke!
Detta är ju tvärt emot alla "vedertagna kunskaper" om badrum.
2. Jag tilläggsisolerar samtliga rum på insidan. Den blottade timmerväggen vindtätas först med en non-woven vindspärr (som släpper igenom fukt) (inköpt på Bygg-Max). Därefter mineralull och spånskiva (ingen plast).
Hade möjlighet att kolla (via ett uppbrutet golv) ner i en av undervåningens väggar (fyra år efter tilläggsisoleringen) och det var inga spår efter mögel/svamp. Ingen lukt heller.
Relativa fukten mättes på olika ställen i väggen och var mellan 40 0ch 70 % beroende på avståndet till timmerväggen.
3. Bjälklag renoveras med "vindfilt" underst och sedan kutterspån/sågspån. Ingen plast. (Här är vindfiltens främsta uppgift att hindra sågspån att falla ned från taket när/om bräderna i innertaket krymper pga. torr luft på vintern.
Den generella lösningen av fuktproblem kan sannolikt ses på två, diametralt skilda sätt.
Antingen på "gammeldags" vis med material som kan absorbera stora mängder fukt, för att sedan avge fukten vid senare (torrare) tillfällen och/eller leda fukten vidare till angränsande utrymmen.
Absorbera och fördela fukt i en stor volym med lämpligt isolermaterial.
Stor fuktabsorberande och -avgivande förmåga ("ett hus som kan andas").
Eller på "modernt" vis med högpresterande isolermaterial som inte förmår absorbera fukt. För att fungera så måste detta material skyddas med helt täta plastskikt.
Dessa plastskikt gör det dock helt omöjligt att avlägsna fukt utan ett ventilationssystem (som kräver sina egna hål genom plastskikten, liksom hål för el, rör mm). Och alla dessa genomgångar är svåra att få helt täta.....
Obefintlig fuktabsorberande och -avgivande förmåga ("ett hus som inte kan andas").