Planen är att i sådana fall bygga ett tvåplanshus med allrum på övervåningen - så barnen får ett eget vardagsrum där. Det är något som skulle funka både nu och när de är 16...de får en egen våning. Nu när de är små skulle vi självklart också sova där.Enk Projektet skrev:
Jag skulle även fundera på hur boendet ska se ut om 15 - 20 år när barnen vuxit upp och flyttat. Frågan är om nuvarande hus passar bättre då än ett större hus skulle göra?
Tiden med barn hemma går överraskande fort.
Tiden med barn hemma går överraskande fort.
Då vill vi väl självklart ha plats för barn, barnbarn och respektiveHenri skrev:
hur livet ser ut då vet ju ingen... En tanke är dock ett sovrum på bottenvåningen om man på gamla dar skulle ha svårt för att gå i trappor 
Går det så bygg enplans, det blir så mycket bekvämare!
Har haft tvåplans, sedan 1½-plans och har nu enplans, och det är rena njutningen
Har haft tvåplans, sedan 1½-plans och har nu enplans, och det är rena njutningen
Är det så opraktiskt med 2-plans? Bor i enplans nu och trivs bra - smidigt med allt så nära. Bott i tvåplans men då var ovanplanet ett loft där man inte kunde gå rakryggad om man var över 160cm...inte så smidigt. Gillar tanken på att ha ett sällskapsplan och ett privat plan.
Det är ju personligt hur man gillar att gå i trappor, spilla ut groggar och släpa dammsugare.
Men jag som ser rullatorn skymta vid horisonten föredrar enplans och tröskellöst.
Men jag som ser rullatorn skymta vid horisonten föredrar enplans och tröskellöst.
Jag fick ju inte bygga enplan i detta område. Arkitekten flinade när han visade första utkastet till husritningen: "Som du ser har jag tagit hänsyn till din framtid. Trappan är rak och lämplig för montering av trapphiss!"KnockOnWood skrev:
I övrigt är min planering: Jag bor kvar så länge som jag orkar baxna in 2 pallar pellets utan hjälp.
Tänker centraldammsugare eller kanske två vanligaKnockOnWood skrev:
och groggen dricker vi la nere eller ute på altanen... Trappor är bra träning! Man får ju tänka positivt Vi får bygga vad vi vill om vi skulle köpa tomten vi är intresserade av, Max byggarea 140/40 för tvåplans eller 160/40 för enplans... Med en byggarea på 140 för tvåplans kan man få ganska mycket hus. Men ska tänka på handikappvänlig trappayonna skrev:
ja tiden går fort, fortare än man tror speciellt med barn.
Vi flyttade till hus för 16 år sen, 4rum, 3 sovrum runt ett ganska litet vardagsrum, tanken fanns för ca 13år sen att bygga ut 30kvm för nytt vardagsrum.
Idag är ena barnet utfluget och det andra på väg bort (om max 2år) så nu är man rätt nöjd över att inte ha byggt ut.
Men det är klart med bara 3rum så hade det nog varit nödvändigt med ett till rum.
Vi flyttade till hus för 16 år sen, 4rum, 3 sovrum runt ett ganska litet vardagsrum, tanken fanns för ca 13år sen att bygga ut 30kvm för nytt vardagsrum.
Idag är ena barnet utfluget och det andra på väg bort (om max 2år) så nu är man rätt nöjd över att inte ha byggt ut.
Men det är klart med bara 3rum så hade det nog varit nödvändigt med ett till rum.
Personligen har jag lite svårt att förstå vitsen med att planera ett nybygge för vilka behov man har när barnen flyttar hemifrån om 20 år. I stort sett alla hus som fungerar för en barnfamilj kommer att vara "för stora" för två pensionärer.
Vi bygger själva ett hus på över 200 kvm för att det passar oss som familj. Skulle vi däremot bygga för oss som pensionärer skulle vi klara oss på hälften. Jag förstår helt enkelt inte varför man ska "bo trångt" i 20 år med familjen bara för att huset sedan ska passa oss som pensionärer.
Då flyttar jag hellre som pensionär om vi känner att huset är för stort för oss.
/Krille
Vi bygger själva ett hus på över 200 kvm för att det passar oss som familj. Skulle vi däremot bygga för oss som pensionärer skulle vi klara oss på hälften. Jag förstår helt enkelt inte varför man ska "bo trångt" i 20 år med familjen bara för att huset sedan ska passa oss som pensionärer.
Då flyttar jag hellre som pensionär om vi känner att huset är för stort för oss.
/Krille
Tack för det, resonerar likadant! Kanske är för att jag är 80-talist men jag har ingen vision om att "här ska jag bo tills jag dör" till varje pris. Funkar det så funkar det. Annars tar vi det då.Krille4 skrev:
Krille4 och luscious
Var och en blir salig på sin fason. I vårt fall bodde vi tillräckligt stort men planerade ändå att byta till ett större hus. Vi genomförde dock inte det utan bodde kvar. Nu med utflyttade barn passar huset oss bra. Mycket bättre än det större som vi tidigare planerade att flytta till.
Således slapp vi att flytta vilket jag verkligen inte vill göra i onödan. Dessutom har vi inte skattat bort en massa pengar för reavinsten. Det var så jag menade med mitt tidigare inlägg.
Var och en blir salig på sin fason. I vårt fall bodde vi tillräckligt stort men planerade ändå att byta till ett större hus. Vi genomförde dock inte det utan bodde kvar. Nu med utflyttade barn passar huset oss bra. Mycket bättre än det större som vi tidigare planerade att flytta till.
Således slapp vi att flytta vilket jag verkligen inte vill göra i onödan. Dessutom har vi inte skattat bort en massa pengar för reavinsten. Det var så jag menade med mitt tidigare inlägg.
Visst har vi alla olika inställning men för mig känns det konstigt att rekommendera en småbarnsfamilj att planera huset efter hur man vill leva när barnen flyttar hemifrån. Vi bodde i lägenheter och köpte ett litet hus innan vi fick barn och sålde sedan när vi fick barn för att nu bygg ett nytt större hus. Jag räknar också med att sälja huset och köpa ett mindre (ev sommarstuga) när vi blir pensionärer och har andra behov.
Jag tror att detta i många fall är en generationsfråga samt att de höga bostadspriserna gör att många i storstäderna flyttar oftare. Tidigare köpte man ett hus som man bodde i resten av livet. Med dagens huspriser har många inte råd att göra det. Man får helt enkelt börja med att bo i lägenhet eller ett litet hus när man har små barn och kan sedan flytta till större när man har råd. På samma sätt känner många att de också vill sälja sitt hus när barnen flyttar hemifrån för att "få loss pengar" till att göra annat än att bo.
Reavinsten måste man ju skatta för förr eller senare och kan dessutom skjuta upp så det ser jag inte längre som ett hinder för att flytta. Däremot är det ju ett ganska stort projekt men så länge man flyttar till något man känner är "bättre" känns inte det som något stort problem för oss (som flyttat 7 gånger på 15 år....).
Men som sagt allt beror på omständigheterna.
/Krille
Jag tror att detta i många fall är en generationsfråga samt att de höga bostadspriserna gör att många i storstäderna flyttar oftare. Tidigare köpte man ett hus som man bodde i resten av livet. Med dagens huspriser har många inte råd att göra det. Man får helt enkelt börja med att bo i lägenhet eller ett litet hus när man har små barn och kan sedan flytta till större när man har råd. På samma sätt känner många att de också vill sälja sitt hus när barnen flyttar hemifrån för att "få loss pengar" till att göra annat än att bo.
Reavinsten måste man ju skatta för förr eller senare och kan dessutom skjuta upp så det ser jag inte längre som ett hinder för att flytta. Däremot är det ju ett ganska stort projekt men så länge man flyttar till något man känner är "bättre" känns inte det som något stort problem för oss (som flyttat 7 gånger på 15 år....).
Men som sagt allt beror på omständigheterna.
/Krille
Paret vi köpte huset av var i 60-års åldern. Direkt efter pension fick båda cancer och orkade inte med huset längre, ville sälja "innan det blev för illa". Man vet aldrig vad som händer så jag väljer att leva i nuet, inte efter vilka behov vi har om 35 år.