Man får nog väga risker och sannolikhet lite också. Linoljekitt har i alla tider tillverkats av rå linolja och krita och har inte innehållit asbest.academia skrev:
Sen kan det ha funnits vissa avarter av olika sorters kitt som kanske har haft en inblandning av asbest men det är ju en mycket liten sannolikhet att man då skulle träffa på denna typ av kitt med tanke på den mängd rent linoljekitt som finns på våra fönster.
Att försöka sig på någon form av analys ger ju då att man först måste pilla bort allt kitt och analysera allt på sitt hus eftersom det genom åren har bytts glasrutor och man har reparerat dåliga kittningar samtidigt som man målat om fönsterna. Detta innebär ju därför att det kan finnas flera olika årgångar och typ av kitt på samma fönsterbåge. Så var ska man då ta sina prover.
Det skall också förtydligas att man har hittat ett eller möjligen ett par fall där man misstänkte asbest men i vissa av dessa fall kunde man inte bevisa att det var asbest eller inte. Så kanske man inte skall hetsa upp sig alldeles för mycket över detta utan fundera på sannolikheten och också då jämföra det med andra faror som säkerligen är mycket större.
Fram till mitten av 2015 hade man tagit en hel del prover utan att kunna påvisa asbest i kitt. Vid senare tester har man hittat ett (1) fall som kanske är asbest men man vet inte säkert så så dålig vetskap finns det just nu.
Se även artikel.
http://www.gbf.se/nyheter/information-om-eventuella-risker-for-forekomst-av-asbest-i-fonsterkitt
Redigerat:
Det är ganska uppmärksammat att det är betydligt vanligare med asbest i fönsterkitt:oceanis skrev:
http://tidningenelektrikern.se/elektrikern/2015/12/asbest-fonsterkitt-ar-vanligare-befarat/
Steg 5 - Förbereda bågarna för glasning
I detta steg gäller det att reparera eventuella skador på träet och förbereda bågarna för glansig. Träet i mina bågar har generellt varit väldigt friskt trots att vissa områden har stått utan kitt och/eller färg under lång tid, så de reparationer jag gör brukar inskränka sig till att limma eventuella lösa bitar som lossnat vid oförsiktig borttagning av gångjärnen
Jag använder inte PU-lim som kanske är det bästa ur ett hållbarhetsperspektiv, men jag tycker inte riktigt att det passar in i det sätt jag renoverar mina fönster utan kör med vanligt vitt utelim istället.
Där det har suttit rejält rostiga och anfrätta skruvar - framförallt vid hörnjärnen - brukar jag borra ur med ett 8 mm träborr och limma i en träplugg så att det finns friskt trä att skruva i när beslagen skall återmonteras.
Om bågen är sammansatt med träpluggar som sticker upp (dom har en tendens att krypa ut med åren av någon anledning) passar jag på att knacka ner dem i nivå med bågen.
Jag slipar bågarna ganska noggrant och använder maskin på de plana ytorna och i kittfalsen, och för hand i profilerna. Av någon anledning har jag fastnat för våtslippapper (120-korn) som jag använder torrt. Anledningen är att det är ganska styvt när man viker det. Det blir då en skarp kant som man kommer ner bra med i profilerna och kan ta bort de sista resterna av färg, olja, kåda eller annat. Slippappret sätts igen rätt fort så byt papper ofta!
Det sista jag gör är att grunda hela bågen med halvolja som jag blandar själv av hälften terpentin och hälften rå linolja och stryka kittfalsen med shellack för att försegla den och därmed förhindra att bågen drar oljan ur kittet och gör att det torkar i förtid. Där halvoljan sugs in extra lätt som i t ex ändträ stryker jag på ett flertal gånger till det känns mättat. Nu sprider sig en väldigt angenäm (men säkert väldigt ohälsosam...) doft i verkstaden :wow:
Bågarna lämnas att torka (egentligen oxidering) i minst ett dygn och dom har sen en väldigt trevlig, hård och jämn yta som jag tycker är ett perfekt underlag för den kommande målningen
I detta steg gäller det att reparera eventuella skador på träet och förbereda bågarna för glansig. Träet i mina bågar har generellt varit väldigt friskt trots att vissa områden har stått utan kitt och/eller färg under lång tid, så de reparationer jag gör brukar inskränka sig till att limma eventuella lösa bitar som lossnat vid oförsiktig borttagning av gångjärnen
Jag använder inte PU-lim som kanske är det bästa ur ett hållbarhetsperspektiv, men jag tycker inte riktigt att det passar in i det sätt jag renoverar mina fönster utan kör med vanligt vitt utelim istället.
Där det har suttit rejält rostiga och anfrätta skruvar - framförallt vid hörnjärnen - brukar jag borra ur med ett 8 mm träborr och limma i en träplugg så att det finns friskt trä att skruva i när beslagen skall återmonteras.
Om bågen är sammansatt med träpluggar som sticker upp (dom har en tendens att krypa ut med åren av någon anledning) passar jag på att knacka ner dem i nivå med bågen.
Jag slipar bågarna ganska noggrant och använder maskin på de plana ytorna och i kittfalsen, och för hand i profilerna. Av någon anledning har jag fastnat för våtslippapper (120-korn) som jag använder torrt. Anledningen är att det är ganska styvt när man viker det. Det blir då en skarp kant som man kommer ner bra med i profilerna och kan ta bort de sista resterna av färg, olja, kåda eller annat. Slippappret sätts igen rätt fort så byt papper ofta!
Det sista jag gör är att grunda hela bågen med halvolja som jag blandar själv av hälften terpentin och hälften rå linolja och stryka kittfalsen med shellack för att försegla den och därmed förhindra att bågen drar oljan ur kittet och gör att det torkar i förtid. Där halvoljan sugs in extra lätt som i t ex ändträ stryker jag på ett flertal gånger till det känns mättat. Nu sprider sig en väldigt angenäm (men säkert väldigt ohälsosam...) doft i verkstaden :wow:
Bågarna lämnas att torka (egentligen oxidering) i minst ett dygn och dom har sen en väldigt trevlig, hård och jämn yta som jag tycker är ett perfekt underlag för den kommande målningen
Man måste försöka att vara lite sansad i detta och fundera på vad det egentligen handlar om. Även om man läser den artikel som academia länkade till så beskrev den faktiskt ett par väldigt viktiga saker.krillek skrev:
Där man hittat kitt med asbest var i hus/fönster som byggts under miljonprogrammet. Man hade också sett att det var tydlig skillnad på kittet där det eventuellt fanns asbest och det som det inte fanns asbest i vilket tydde på att det var använt vid olika tider i programmet..
Vi ska komma ihåg att vanligt fönsterkitt (linoljekitt) som är det mest vanliga och som har använts i evigheters evigheter och även används idag är gjort på rå kallpressad linolja och krita och utan inblandning av någon asbest.
Denna typ av kitt har ju egenskapen att den torkar långsamt och är besvärlig att hantera i en produktionsindustri som skulle massproducera hus på kort tid. Detta kitt kräver tålamod och försiktighet samt är inte lämpat för att ha i en forcerad målningsprocess.
Det är ju också så att man under miljonprogrammet hittade på massor av produkter och metoder som hade enbart en uppgift, nämligen att ha en hög produktionshastighet.
Det man med största sannolikhet har gjort är att man har mixtrat och fixat för att få fram avarter av lim och kitt som kunde ge denna höga produktionshastighet och det är mycket möjligt att man då hittat på kitt med asbestarmering i som gick att hantera för detta ändamål.
Men att man skulle hitta den sortens kitt i gamla fönster som du visar i din trevliga tråd är därför ganska osannolikt eftersom dessa fönster är gjorda och hanterade i en helt annan miljö där man högst sannolikt haft ett vanligt linoljekitt.
Därav min uppfattning att man måste försöka väga sannolikheter och risker och inte gör allt till att vara farligt. Det finns massor av saker som har mycket mycket högre sannolikhet att vara farliga än att renovera fönster. Men när media och journalister håsar upp saker utan att fundera så kan man lätt skrämma folk till vansinne, tyvärr.
Bra tråd !
I tillägg till Oceanis balanserade inlägg ovan,
Asbest bör inte vara farligt om man plockar bort det med värme, det är ju de små partiklarna i ett eventuellt slipdamm som man riskerar andas in som är cancerogena.
Just värmetålighet är ju en av orsakerna till varför man använde asbest.
Materialet lär knappast förändras av en värmepistols relativt låga temperatur.
I tillägg till Oceanis balanserade inlägg ovan,
Asbest bör inte vara farligt om man plockar bort det med värme, det är ju de små partiklarna i ett eventuellt slipdamm som man riskerar andas in som är cancerogena.
Just värmetålighet är ju en av orsakerna till varför man använde asbest.
Materialet lär knappast förändras av en värmepistols relativt låga temperatur.
Mycket bra tråd så långt, helt i linje med vårt jobb för några år sedan. Vi hade dock inte mer än typ 50 bågar.
Vill tillägga en rekommendation och det är att även märka upp gångjärnen med vilket fönster, samt placering (uppe/nere). Gångjärnen kan vara justerade. Inte kul att stå och pussla ihop massa gångjärn så det passar bäst!
Vill tillägga en rekommendation och det är att även märka upp gångjärnen med vilket fönster, samt placering (uppe/nere). Gångjärnen kan vara justerade. Inte kul att stå och pussla ihop massa gångjärn så det passar bäst!
Jättebra tråd. Tydligt med fina foton.
Skulle vara väldigt kul att även få se hur din arbetsstation ser ut och vilka kloka råd du har kring det. Vi ligger i startgroparna inför att ta oss an våra fönster under kommande år och jag funderar nu på hur vi ska organisera arbetsytan i källaren. Är nyinflyttade och har tidigare bott i lägenhet så vi har aldrig haft något snickarrum förräns nu.
Skulle vara väldigt kul att även få se hur din arbetsstation ser ut och vilka kloka råd du har kring det. Vi ligger i startgroparna inför att ta oss an våra fönster under kommande år och jag funderar nu på hur vi ska organisera arbetsytan i källaren. Är nyinflyttade och har tidigare bott i lägenhet så vi har aldrig haft något snickarrum förräns nu.
Ja, min "verkstad" är verkligen inget att skriva hem om, men några tips på vägen kanske jag kan gecmb skrev:
Mitt första tips är nog att ha det separerat om möjligt från den "vanliga" verkstaden eller snickeri. Anledning är att det är rätt grisigt med allt kitt, kladd, färg, slipdamm o s v så det blir ett väldigt städande om man skall bedriva annan verksamhet på samma plats. Jag har turen att ha en för tillfället orenoverad och oanvänd bostadsflygel på min gård som jag använder. Rummet jag står i har en gammal plastmatta som tål allt. Problemet är vart jag skall ta vägen när bostadsflygeln och dess fönster skall renoveras (och magasinets fönster, och stallets fönster, ...). Hur som helst, jag tycker at det är viktigt att det är en trevlig, varm och ljus plats att stå i - man har spenderat en och annan timme där
Nästa tips handlar om arbetsytan. Jag tycker att det är viktigt att den har rätt höjd (minst 90 cm beroende på hur lång man är), att den är stabil och har bra möjligheter att fästa det man jobbar med. Jag använder ett väl använt Festool multifunktionsbord som har en hel del smarta lösningar såsom hål och skenor att fästa tvingar i. Skivan (av mdf) slits ju rätt hårt av värme, kitt, lim, olja, färg o s v så jag använder en skräpskiva för fönsterrenoveringen och har (oftast) en finskiva när jag använder bordet för snickeri. Det som är bra med ett bord är ju också att det enkelt går att flytta om kring plus att man kan gå runt det och komma åt arbetsstycket från flera håll. Man kan nog med ganska enkla medel snickra ihop ett motsvarande bord själv till en billig peng.
Målning och tork mellan strykningarna gör jag oftast i ett annat rum i flygeln, men det skulle givetvis fungera att måla i verkstaden om man städade av ordentligt mellan varven. Och ja just det - en grovdammsugare är ju mer eller mindre nödvändig. Jag slipar ju med maskin och om dammsugaren inte tog hand om merparten av slipdammet så skulle det bli svårt att andas i lokalen rätt snabbt.
I övrigt är det ingen raketvetenskap. Utbytesglas som jag köpt på blocket och monterat ur karmarna står i tomma flyttkartonger, fönsterbrädorna och några flyttkartonger med en frigolitskiva på används för diverse förvaring. Bjuder på några bilder på mitt organiserade kaos
Och så klart, en kakelugn måste man ju ha för mysfaktorn
Redigerat:
Tack för en väldigt bra och informativ tråd!krillek skrev:
Jag har en liten fråga angående schellacken,
Du stryker hela bågen med halvolja inklusive kittfalsen men när lägger du på schellacken? Före eller efter halvoljan och om du gör det efter hur lång tid efter?
Tack
Filip
All heder!! Imponerande tråd, det är sådana här trådar som gör att man får skäll i tv-soffan. Man
är så fokuserad och väntar med spänning varje gång det kommer en ny bild. Det gör att sambons
prat bara susar förbi...
//
M
är så fokuserad och väntar med spänning varje gång det kommer en ny bild. Det gör att sambons
prat bara susar förbi...
//
M
Misstänkte att den frågan skulle kommaFilipf skrev:
Det har utvecklats lite över tid och jag tror inte att det är någon exakt vetenskap, men idag gör jag så här.
1. Stryk hela bågen med halvolja - flera gånger tills ändträ eller väldigt torrt virke (synd genom att det blir matt ganska snabbt
2. Låt bågen torka/oxidera - jag brukar lämna dem över natten innan jag går vidare
3. Stryk shellack i kittfalsen - den torkar på nolltid (jag blandar för övrigt min egen shellack med T-röd och schellackflingor jag köpte för 100 år sen som aldrig tar slut).
För mig känns det bäst att olja först och ha shellacken som ett spärrskikt mellan halvoljat trä och kitt. Gör man tvärtom tränger ju inte oljan in i kittfalsens trä, men å andra sidan kanske det inte behövs där!? Som sagt, ingen exakt vetenskap!
Tack! I morgon blir det bilder på glasning och kittning - stay tunedtrojlee skrev:All heder!! Imponerande tråd, det är sådana här trådar som gör att man får skäll i tv-soffan. Man är så fokuserad och väntar med spänning varje gång det kommer en ny bild. Det gör att sambons
prat bara susar förbi...
Steg 6 - Glasning och Kittning
Så var det dags att sätta tillbaka glasen i bågarna. Jag hade egentligen tänkt bjuda på en liten glasskola eftersom jag tycker att det är viktigt med rätt glas så att det matchar fönstrens och husets ålder. I mitt hus satt det en blandning av munblåst-, valsat- och planglas och jag har successivt återställt till munblåsta glas när jag renoverat bågarna eftersom det passar bäst till mitt hus. På grund av svårigheten att fotografera och visualisera skillnaderna mellan de olika typerna av glas avstår jag för stunden att visa på skillnaderna. Det är hur som helst viktigt att man lär sig se skillnaderna om man har för avsikt att köpa begagnade fönster och/eller glas på t ex blocket. Det har hänt mer än en gång att jag åkt långt för att mötas av valsade glas som säljaren beskrivit som munblåsta och därmed åkt helt i onödan…
Om du skall passa in “nya” glas i bågarna som är för stora är det bra att lära sig skära dem. Tunna munblåsta glas som oftast är 1-2 mm tjocka är lätta att skära om de är ordentligt rengjorda och man har rätt verktyg. Jag använder en glasskärare med oljebehållare, en spritpenna att märka med, en frigolitskiva som underlag och en skena till en sänksåg som anhåll. Fördelen med skenan är att den har gummilister på undersidan som gör att den inte glider när man skär - klart värdefullt! Jag skär mot bakkanten på skenan (den höga) och då glider skäraren lätt och fint. Jag har även provat med stållinjal, trälister och tapetlinjal, men skenan slår dem alla med hästlängder. Jag har hur som helst framgångsrikt lyckats skära bort så lite som ner till 1 mm av glaset utan problem. Skär man bort mycket går det enkelt att bryta bort det skurna med handkraft, men är det väldigt lite av glaset som skall bort kan man ta hjälp av en platt- eller hovtång. Träna på kasserat glas!
Nu är det dags för sättkittet som syftar till att ta upp ojämnheter i falsen och se till att det blir tätt. Själv använder jag linoljekitt som jag arbetat/knådat ihop ordentligt och värmt upp med händerna så att det varken kladdar eller är för torrt, enkelt kan appliceras och det går att jämna till snyggt med kittkniven. Applicera i kittfalsen och placera glaset i falsen. Med glaset på plats gäller det att med viss försiktighet pressa ner rutan i kittet så att en “lagom” mängd kitt återstår mellan glaset och bågen finns kvar - kanske 0,5-1mm. Jag trycker ner glaset i kittet genom att pressa på glaset nära kanten och förflytta fingrarna runt glaset varv efter varv tills man är nöjd. Det finns de som rekommenderar en skakslip (utan slippapper såklart), men jag jobbar helst med fingrarna. När man känner sig nöjd kan kan skrapa bort överflödet av kitt på ovansidan. Är man osäker på om sättkittet är lagom tjockt kan man försiktigt lyfta på bågen (vänd den inte - glaset ligger löst!) och skrapa bort kitt på undersidan och bedöma tjockleken. Efter ett tag lär man sig bedöma detta utan att skrapa bort överflödet.
Lite beroende på passningen mellan glas och båge kan det vara bra att lägga distanser (t ex bitar av tändstickor) mellan kanten på glaset och bågen efter att glaset ligger på plats. Jag gör det oftast inte, men vet att andra alltid gör det - välj själv!
När man är nöjd med glaset är det dags att sätta fast det. Jag började med klassisk glasmästartråd/stift som man spikar och böjer av på brottanvisningarna, men insåg snart att det behövdes något bättre och skaffade en Fletcher Frame Master istället. Den fungerade ganska bra, men det är svårt att ställa in fjädern på ett bra sätt, så nu använder jag enbart blecken/stiften till Frame Mastern och spikar in dem för hand - då får jag det precis som jag vill ha det! Jag fäster ca 5-7 cm från hörnen och sen jämnt fördelat på kanske var 15-20 cm.
När glaset sitter ordentligt vänder jag på bågen och skrapar rent kittkanten på insidan av bågen. Jag är ganska petig med att få den kanten slät och i linje med bågen så att det blir snyggt när man målar.
Det sista och kanske viktigaste steget är att kitta utsidan och det kräver en del träning för att bli bra. Man vill ju få en jämn och fin kittning med skarpa hörn som ansluter snyggt mot glaset men jag hatar också att få så kallade “sorgkanter”, d v s att man kan se kitt och/eller färg från insidan av fönstret. Bilden nedan är på ett "testfönster" som jag inledningsvis lät en “professionell” fönsterrenoverare göra, men han fick ganska snabbt respass - jag avverkade faktiskt fyra professionella fönsterrenoverare innan jag insåg att det var bättre att göra jobbet själv
Det jag istället försöker uppnå är att kittningen slutar kanske 1-2 mm innanför kittkant/karm på insidan av fönstret. På så sätt kan man måla ut några mm på glaset på utsidan och sen skära rent och få kittningen/färgen att linjera på att bra sätt med insidan av bågen så att det ser snyggt ut när man tittar ut genom fönstret. Om kittfalsen är smal så kan det givetvis innebära att att kittkanten blir ganska flack, vilket gör det något svårare för vattnet i bågens nederkant att rinna av, men jag tycker att det estetiska är viktigare och om man regelbundet ser över sina fönster kan man ta hand om dem vid behov!
När man har fått till kittningen med kniven så att man är nöjd brukar det vara en stor eller liten kittrand kvar på glaset. Antingen tar man bort den med fingrarna utan att skada kittkanten eller så kan man ta bort det med en japanspackel. Övrigt eventuellt kittkladd/olja på glaset låter jag vara kvar tills vidare.
Så var det dags att sätta tillbaka glasen i bågarna. Jag hade egentligen tänkt bjuda på en liten glasskola eftersom jag tycker att det är viktigt med rätt glas så att det matchar fönstrens och husets ålder. I mitt hus satt det en blandning av munblåst-, valsat- och planglas och jag har successivt återställt till munblåsta glas när jag renoverat bågarna eftersom det passar bäst till mitt hus. På grund av svårigheten att fotografera och visualisera skillnaderna mellan de olika typerna av glas avstår jag för stunden att visa på skillnaderna. Det är hur som helst viktigt att man lär sig se skillnaderna om man har för avsikt att köpa begagnade fönster och/eller glas på t ex blocket. Det har hänt mer än en gång att jag åkt långt för att mötas av valsade glas som säljaren beskrivit som munblåsta och därmed åkt helt i onödan…
Om du skall passa in “nya” glas i bågarna som är för stora är det bra att lära sig skära dem. Tunna munblåsta glas som oftast är 1-2 mm tjocka är lätta att skära om de är ordentligt rengjorda och man har rätt verktyg. Jag använder en glasskärare med oljebehållare, en spritpenna att märka med, en frigolitskiva som underlag och en skena till en sänksåg som anhåll. Fördelen med skenan är att den har gummilister på undersidan som gör att den inte glider när man skär - klart värdefullt! Jag skär mot bakkanten på skenan (den höga) och då glider skäraren lätt och fint. Jag har även provat med stållinjal, trälister och tapetlinjal, men skenan slår dem alla med hästlängder. Jag har hur som helst framgångsrikt lyckats skära bort så lite som ner till 1 mm av glaset utan problem. Skär man bort mycket går det enkelt att bryta bort det skurna med handkraft, men är det väldigt lite av glaset som skall bort kan man ta hjälp av en platt- eller hovtång. Träna på kasserat glas!
Nu är det dags för sättkittet som syftar till att ta upp ojämnheter i falsen och se till att det blir tätt. Själv använder jag linoljekitt som jag arbetat/knådat ihop ordentligt och värmt upp med händerna så att det varken kladdar eller är för torrt, enkelt kan appliceras och det går att jämna till snyggt med kittkniven. Applicera i kittfalsen och placera glaset i falsen. Med glaset på plats gäller det att med viss försiktighet pressa ner rutan i kittet så att en “lagom” mängd kitt återstår mellan glaset och bågen finns kvar - kanske 0,5-1mm. Jag trycker ner glaset i kittet genom att pressa på glaset nära kanten och förflytta fingrarna runt glaset varv efter varv tills man är nöjd. Det finns de som rekommenderar en skakslip (utan slippapper såklart
), men jag jobbar helst med fingrarna. När man känner sig nöjd kan kan skrapa bort överflödet av kitt på ovansidan. Är man osäker på om sättkittet är lagom tjockt kan man försiktigt lyfta på bågen (vänd den inte - glaset ligger löst!) och skrapa bort kitt på undersidan och bedöma tjockleken. Efter ett tag lär man sig bedöma detta utan att skrapa bort överflödet.
Lite beroende på passningen mellan glas och båge kan det vara bra att lägga distanser (t ex bitar av tändstickor) mellan kanten på glaset och bågen efter att glaset ligger på plats. Jag gör det oftast inte, men vet att andra alltid gör det - välj själv!
När man är nöjd med glaset är det dags att sätta fast det. Jag började med klassisk glasmästartråd/stift som man spikar och böjer av på brottanvisningarna, men insåg snart att det behövdes något bättre och skaffade en Fletcher Frame Master istället. Den fungerade ganska bra, men det är svårt att ställa in fjädern på ett bra sätt, så nu använder jag enbart blecken/stiften till Frame Mastern och spikar in dem för hand - då får jag det precis som jag vill ha det! Jag fäster ca 5-7 cm från hörnen och sen jämnt fördelat på kanske var 15-20 cm.
När glaset sitter ordentligt vänder jag på bågen och skrapar rent kittkanten på insidan av bågen. Jag är ganska petig med att få den kanten slät och i linje med bågen så att det blir snyggt när man målar.
Det sista och kanske viktigaste steget är att kitta utsidan och det kräver en del träning för att bli bra. Man vill ju få en jämn och fin kittning med skarpa hörn som ansluter snyggt mot glaset men jag hatar också att få så kallade “sorgkanter”, d v s att man kan se kitt och/eller färg från insidan av fönstret. Bilden nedan är på ett "testfönster" som jag inledningsvis lät en “professionell” fönsterrenoverare göra, men han fick ganska snabbt respass - jag avverkade faktiskt fyra professionella fönsterrenoverare innan jag insåg att det var bättre att göra jobbet själv
Det jag istället försöker uppnå är att kittningen slutar kanske 1-2 mm innanför kittkant/karm på insidan av fönstret. På så sätt kan man måla ut några mm på glaset på utsidan och sen skära rent och få kittningen/färgen att linjera på att bra sätt med insidan av bågen så att det ser snyggt ut när man tittar ut genom fönstret. Om kittfalsen är smal så kan det givetvis innebära att att kittkanten blir ganska flack, vilket gör det något svårare för vattnet i bågens nederkant att rinna av, men jag tycker att det estetiska är viktigare och om man regelbundet ser över sina fönster kan man ta hand om dem vid behov!
När man har fått till kittningen med kniven så att man är nöjd brukar det vara en stor eller liten kittrand kvar på glaset. Antingen tar man bort den med fingrarna utan att skada kittkanten eller så kan man ta bort det med en japanspackel. Övrigt eventuellt kittkladd/olja på glaset låter jag vara kvar tills vidare.
Redigerat: