Gamla industrimaskiners värde
Utbruten diskussion från tråden om blocketfynd. I annonsen finns en Jonsereds rikthyvel för 3000kr.
//mod
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hur kan någon sälja en rikthyvel av industrimodell för så här litet pengar:
http://www.blocket.se/stockholm/Rikthyvel_63643615.htm?ca=2&w=3
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hur kan någon sälja en rikthyvel av industrimodell för så här litet pengar:
http://www.blocket.se/stockholm/Rikthyvel_63643615.htm?ca=2&w=3
Redigerat av moderator:
Utbud o efterfrågan....För stor o klumpig för en hemmafixare. För dyrt att sätta den i skick för en näringsidkare som måste betala någon (eller sig själv) för att få den i skick. O det även om man inte behöver byta lager. Sen kanske den behöver kompletteras med skydd av olika slag för att bli godkänd i yrkesmässigt bruk. Och slutligen så är den säkert långsammare att arbeta med än en modernare rikthyvel. Med det sagt är det en mkt bra maskin att hyvla med om den är i skick. O jag hade defintivt önskat mig ett suvaskydd av det slaget än den variant jag har idag, på min 50 år yngre hyvel....heimlaga skrev:
Strängt taget har väl ingenting utvecklats på rikthyvlar sedan suvaskydden och kuttrar med kil kom i bruk.
Som jag ser det så behåller en maskin bruksvärdet tills den tekniskt är föråldrad. Det kan vara allt mellan 10 och 150 år beroende på maskintyp.
Om man skulle trimma upp den där till fullständig nymaskinprestanda med en modern kutter och modernt elsystem med broms så kostar den fortfarande bara fjärdedelen av en ny rikthyvel plus arbetsinsatsen så kanske vi är uppe i 2/3 av en ny....... och rimligtvis skall den hålla att nöta på i 100 år ännu.
Som jag ser det så behåller en maskin bruksvärdet tills den tekniskt är föråldrad. Det kan vara allt mellan 10 och 150 år beroende på maskintyp.
Om man skulle trimma upp den där till fullständig nymaskinprestanda med en modern kutter och modernt elsystem med broms så kostar den fortfarande bara fjärdedelen av en ny rikthyvel plus arbetsinsatsen så kanske vi är uppe i 2/3 av en ny....... och rimligtvis skall den hålla att nöta på i 100 år ännu.
Man och man. Det kommer fortfarande krävas många arbetstimmar för att få den i det skicket du talar om, även om delarna inte kostar så mycket. Skall man leva på det så lönar det sig knappast. För en hobbyist med tillräckligt med plats samt intresse av maskinrestaurering istället för träarbete så visst. På mina 15 kvadratmeter så är det helt uteslutet.heimlaga skrev:
Vist kan man göra så heimlaga men det spelar ingen roll.
För hur mycket billigare det än blir så kan den ändå aldrig mäta sig med en nyare för den saknar nämligen det mest basala och enkla. Nämligen snabbjusteringen av inmatningsbordet. Att böja sig neråt och försöka vrida på ratten under bordet för att justera höjden, spelar ingen roll om den är supersmörjd och att det går som en dans. Det är så tidsödande att hur mycket billigare det än blir så är det i min värd inte värt det.
Att kunna snabbt sänka eller höja inmatningsbordet med en spak betalar jag gladeligen 50000 för nja gladeligen var att ta i. Men för mig är det värt det.
Det räckte med att jag för för 20 år sedan provade en hyvel med ratt för att jag skulle inse att aldrig mer. Då hade jag i och för sig redan jobbat med modernare hyvlar i 10 år innan så kanske därför.
För hur mycket billigare det än blir så kan den ändå aldrig mäta sig med en nyare för den saknar nämligen det mest basala och enkla. Nämligen snabbjusteringen av inmatningsbordet. Att böja sig neråt och försöka vrida på ratten under bordet för att justera höjden, spelar ingen roll om den är supersmörjd och att det går som en dans. Det är så tidsödande att hur mycket billigare det än blir så är det i min värd inte värt det.
Att kunna snabbt sänka eller höja inmatningsbordet med en spak betalar jag gladeligen 50000 för nja gladeligen var att ta i. Men för mig är det värt det.
Det räckte med att jag för för 20 år sedan provade en hyvel med ratt för att jag skulle inse att aldrig mer. Då hade jag i och för sig redan jobbat med modernare hyvlar i 10 år innan så kanske därför.
Det där låter nu inte som det är många sekunder man skulle spara in. Ganska sällan jag ändrar det på min hyvel, På planhyvel-sidan ändras det hela tiden men där funkar vevhjul riktigt bra, 10 sekunder för att veva igenom från min-max?
Kan det vara ett så big deal på en hyvel faktiskt?
Kan det vara ett så big deal på en hyvel faktiskt?
Tyvärr är det ganska fel. Du har rätt i att rikthyvlar är en av de maskiner som har utvecklats minst....men det har ändå hänt mycket. Jag har haft en jonsereds hyvel av typ 40-tals modell och en modern Griggio. Nu hade jonserede förvisso inte kutter med kil men var i övrigt lik den i annonsen. Som kuriosa kan jag nämna att jag bytte till en modern rem, bytte lager, planade bord, byggde utsug och i allmänhet renoverade och justerade upp den gamla jonsereden. Men vi tersa-kutter blev det stopp, den kostade runt 30'+moms...Hyveln blev ändå mycket bättre men såklart inte i närheten av en ny maskin. Med det sagt så har jag, och använder dagligen en del snickerimaskiner (tappmaskin, sinkmaskiner, stämborr, limpress som är 50-70 år gamla. Men när jag får råd ska jag byta ut eller modernisera dem...heimlaga skrev:
Mellan mina två hyvlar har följande hänt (nu får man ju komma ihåg att jag inte jämför med en ny kinamaskin utan en europeisk):
* Tersa-kutter som dels gör bladbytet otroligt mycket snabbare (läs billigare). Inga tider för att skicka på slipning, ingen tid att posta stål
* Dels är den sektionerad, så att jag kan köra tex 100mm HM tersastål längst in och sen 340mm M42 tersastål längst ut. Så kör jag tex teak längst in på hm.
* Fler och bättre stålkvalitéer att välja på
* kuttern är bättre balanserad, även jmf med när den äldre hyveln var ny
* ändarna på in/utmatningsbord har slitsar i sig vilket sänker ljudnivån rejält
* mycket enklare o snabbare att ställa inmatningsbordet
* in/utmatningsbord är MYCKET lättare att ställa i parallellt mot varandra och mot kuttern.
* Hyveln är över huvud taget gjord för att kopplas till utsug
* det finns skydd för kuttern bakom anhållet
* Bättre säkerhetsskydd för kuttern på framsida, dvs mot mig
* Remmen är helt inbyggd, skyddad och tystare
* det finns elektrisk broms för kuttern
* nollspänningsbrytare
* nödstopp
* motorskydd
* starkare motor i förhållande till hyvelbredden
* betydligt snabbare att ändra anhållet ut/in
* OTROLIGT mycekt snabbare att ställa anhållet i vinkel. verktygslöst.
* Skala för hur djupt jag hyvlar
* Det finns reservdelar att köpa
...det finns säkert fler fördelar...
Nackdelar då?
Jo faktiskt. Den gamla hyvelns anhåll vara smartare konstruerat på så sätt att det nästan inte alls tog någon plats bakåt, vilket det nya gör, rätt rejält. Dessutom föredrog jag den gamla typen av suvaskydd, som syns på hyveln i blocketannonsen i första inlägget, den är betydligt snabbare att arbeta med än det moderna suva-skydd jag har idag,
Saken är såklart att ni har olika perspektiv. När man arbetar med hyveln för att tjäna pengar och ändrar flera gånger varje dag spelar det roll på ett annat sätt. Inte bara för sekunderna i varje enskilt moment utan också för känslan av att arbete flytande med saker som ej krånglar, viktigt för att få bra resultat tycker jag.DennisCA skrev:
På en punkt håller jag med er Pär och Daniel. Man ändrar djupinställningen ganska ofta då man arbetar på förtjänst och arbetet måste löpa om det skall bli någon lönsamhet. Om inte arbetet löper kan man lika bra lägga ned alltihop.
Mina investeringskalkyler bygger på att:
1. Pengar till investeringar finns inte och går inte att få tag på. Tillfälliga anställningar för dålig lön omväxlande med arbetslöshet ger litet överskott hur sparsamt man än lever.
Lån går visserligen att få med statsborgen men lönsamheten i snickeribranschen är för dålig för att man skall ha en realistisk chans att amortera bort en större skuld. Enligt en bekant som arbetar med ansökningar och liknande konkursar nästan alla som försöker. Troligen har han rätt för alla nystartade snickerier försvinner ju efter en tid.
2. Dödtid finns. Ingen företagare eller skatteboksarbetare har full sysselsättning utom tre-fyra månader under högsäsong. Resten av året hankar man sig fram. I mitt fall har jag dessutom sjuktid då jag inte klarar riktigt arbete men orkar pyssla med reparationen en stund om dagen.....men det är ju ett specialfall.....
3. Dödtid som man satsar på egen utrustning behöver inte räknas med full timdebitering. Efter att alla skatter och avgifter och omkostnader är borträknade har man mellan 6 och 9 euro (60-90kr) i timmen i nettoinkomst när man arbetar åt andra. Då man använder dödtiden till att reparerar maskiner behöver man altså bara räkna med en timkostnad på 6-9 euro. Med den timkostnaden blir renoveringarna relativt billiga.
4. Billigt material finns på skroten och metallverkstäderna i trakten använder gärna litet av sin dödtid till att fräsa och svarva reservdelar åt bybor och bekanta för rejält rabatterade priser förutsatt att man kan vänta tills de har dödtid. Skydd och liknande går att tillverka hemma med svets och vinkelslipmaskin och pelarborrmaskin. Nya delar går att fräsa till övermått och fila eller skava in på sin plats. Babbitlager går att gjuta om med ny babbit och kullager finns att köpas. Begagnade trefasmotorer är billiga.
5. Arbete finns. Inte så mycket men i alla fall tillräckligt för att man skall kunna hanka sig fram och få ett överskott som går att leva på om man drygar ut inkomsterna med gratis ved och litet biinkomster av olika slag.
Likväl verkar inte folk se möjligheterna i gamla grejor.....jag fattar inte det här......
Mina investeringskalkyler bygger på att:
1. Pengar till investeringar finns inte och går inte att få tag på. Tillfälliga anställningar för dålig lön omväxlande med arbetslöshet ger litet överskott hur sparsamt man än lever.
Lån går visserligen att få med statsborgen men lönsamheten i snickeribranschen är för dålig för att man skall ha en realistisk chans att amortera bort en större skuld. Enligt en bekant som arbetar med ansökningar och liknande konkursar nästan alla som försöker. Troligen har han rätt för alla nystartade snickerier försvinner ju efter en tid.
2. Dödtid finns. Ingen företagare eller skatteboksarbetare har full sysselsättning utom tre-fyra månader under högsäsong. Resten av året hankar man sig fram. I mitt fall har jag dessutom sjuktid då jag inte klarar riktigt arbete men orkar pyssla med reparationen en stund om dagen.....men det är ju ett specialfall.....
3. Dödtid som man satsar på egen utrustning behöver inte räknas med full timdebitering. Efter att alla skatter och avgifter och omkostnader är borträknade har man mellan 6 och 9 euro (60-90kr) i timmen i nettoinkomst när man arbetar åt andra. Då man använder dödtiden till att reparerar maskiner behöver man altså bara räkna med en timkostnad på 6-9 euro. Med den timkostnaden blir renoveringarna relativt billiga.
4. Billigt material finns på skroten och metallverkstäderna i trakten använder gärna litet av sin dödtid till att fräsa och svarva reservdelar åt bybor och bekanta för rejält rabatterade priser förutsatt att man kan vänta tills de har dödtid. Skydd och liknande går att tillverka hemma med svets och vinkelslipmaskin och pelarborrmaskin. Nya delar går att fräsa till övermått och fila eller skava in på sin plats. Babbitlager går att gjuta om med ny babbit och kullager finns att köpas. Begagnade trefasmotorer är billiga.
5. Arbete finns. Inte så mycket men i alla fall tillräckligt för att man skall kunna hanka sig fram och få ett överskott som går att leva på om man drygar ut inkomsterna med gratis ved och litet biinkomster av olika slag.
Likväl verkar inte folk se möjligheterna i gamla grejor.....jag fattar inte det här......
Redigerat:
Jag tycker om att fixa med maskiner och ser inget problem med det. Både gamla och nya.
Men vissa saker går bara inte. Jo vist kan man göra vad som helst det är bara en fråga om kostnad. Men om man tänker realistisk, så i detta fall med rikthyveln så går den bort i min värd. Och det är endast för att den inte har spak reglering för inmatningsbordet.
Och när det gäller spåren i borden närmast kuttern för att minimera ljudet. Så är det lite märkligt med sådana. Jag har inga i min hyvel och den är väldigt tyst. Det är till och med så att när jag sätter på spånsugen så sänks ljudet från hyveln med 1 db. Visserligen bara mätt med en enkel db mättare i tele
Men vissa saker går bara inte. Jo vist kan man göra vad som helst det är bara en fråga om kostnad. Men om man tänker realistisk, så i detta fall med rikthyveln så går den bort i min värd. Och det är endast för att den inte har spak reglering för inmatningsbordet.
Och när det gäller spåren i borden närmast kuttern för att minimera ljudet. Så är det lite märkligt med sådana. Jag har inga i min hyvel och den är väldigt tyst. Det är till och med så att när jag sätter på spånsugen så sänks ljudet från hyveln med 1 db. Visserligen bara mätt med en enkel db mättare i tele