Uppvärmning uterum
Jag har med stor hjälp av min granne lyckats få upp ett fristående uterum från Willab Garden på tomten. Modellen är Fri Funkis 14,3kvm och säsongen Vår-Höst http://www.willabgarden.se/produkt/fri-funkis/3111-1090
Grunden är ett trädäck med 15cm cellplast under, två av väggarna är glaspartier som grundmodellen, en är panelvägg 3"-isolering och den sista väggen har fönsterpartier (förutom ena hörnsektionen som är full panelvägg).
Nu är min fundering vilken värmekälla jag ska satsa på för att kunna utnyttja det på ett bra sätt under hela säsongen.
Vill kunna sitta där och käka, men även ha allmänt "soffhäng". Det ultimata i min hjärna vore en luftvärmepump då jag borde kunna värma upp den utan relativt snabbt och även kunna kyla på varma sommardagar. Samtidigt känns det overkill för 15kvm. Jag har ett par oljeradiatorer (rätt namn) liggande som jag skulle kunna sätta in, annars läser man tips om värmefläktar och infravärme. Infravärme känns begränsat då det bara värmer ytor och inte luften.
Alla tankar tas tacksamt emot. Kanske någon som har ett liknande uterum som kan dela med sig av erfarenheter?
Grunden är ett trädäck med 15cm cellplast under, två av väggarna är glaspartier som grundmodellen, en är panelvägg 3"-isolering och den sista väggen har fönsterpartier (förutom ena hörnsektionen som är full panelvägg).
Nu är min fundering vilken värmekälla jag ska satsa på för att kunna utnyttja det på ett bra sätt under hela säsongen.
Vill kunna sitta där och käka, men även ha allmänt "soffhäng". Det ultimata i min hjärna vore en luftvärmepump då jag borde kunna värma upp den utan relativt snabbt och även kunna kyla på varma sommardagar. Samtidigt känns det overkill för 15kvm. Jag har ett par oljeradiatorer (rätt namn) liggande som jag skulle kunna sätta in, annars läser man tips om värmefläktar och infravärme. Infravärme känns begränsat då det bara värmer ytor och inte luften.
Alla tankar tas tacksamt emot. Kanske någon som har ett liknande uterum som kan dela med sig av erfarenheter?
Ingen som har tankar eller erfarenheter av detta som kan komma med tips?
En granne har ett liknande rum. De värmer upp rummet med en vanlig fläktkonvektor som går på el. Rummet är på kanske 10 kvm och blir varmt på 20 min en vinterdag.
Fördelen med luftvärmepumpen är att rummet kan kylas sommartid.
Fördelen med luftvärmepumpen är att rummet kan kylas sommartid.
Medlem
· Östergötland
· 32 inlägg
Vi har nyligen byggt ett uterum så jag kan se om det går att jämföra lite...
Ni har vår/höst vilket alltså är WG50 (U-värde 2.9) med 20 mm kanalplasttak (U-värde 1.5), och ni har ungefär 15 löpmeter vägg varav omkring 7.5 meter är glasdörrar, 3.5 eller 4 meter är fönster och 3.5 eller 4 meter är panelvägg.
Vårt uterum är lite större, 24 kvadratmeter, men det är inte fristående. Väggen mot huset borde vi kunna räkna bort. Sedan har vi 3.3 meter isolerad panelvägg, 7.5 meter glasdörrar och 3.3 meter med fönster. Den exponerade väggytan är ganska lika, men vi har WG62eco med U-värde 1.6 istället för 2.9. Ni borde alltså ha större värmeförlust genom väggarna. (Men inte riktigt så mycket som det ser ut när man ser skillnaden mellan 1.6 och 2.9. De värdena gäller ju bara glasytan. En hel del av värmen går istället ut genom aluminiumprofilerna och där skiljer sig inte WG50 och WG62eco så mycket.)
Vårt tak är 24 m2 men med U-värde 1.1, så det borde bli ganska jämförbart.
Jag var rätt nyfiken på hur mycket värme det egentligen skulle gå åt så jag har satt en trådlös temperatursensor i uterummet och ett par sensorer utomhus. Datorn har fått läsa av värdena och styra en byggfläkt för att hålla konstant temperatur i uterummet under ett antal nätter (via en vanlig fjärrströmbrytare styrd av datorn). Sedan kunde jag titta på perioder när utomhustemperaturen också var ganska konstant och därifrån fick jag veta hur många watt som krävdes i genomsnitt vid olika temperaturskillnader. Resultatet blev en förvånansvärt linjär kurva där det gick åt cirka 120 watt per grad temperaturskillnad.
Sedan tog jag lite historiska temperaturdata från temperatur.nu och kollade hur många grader temperaturskillnad det skulle bli i genomsnitt, om man antar att man vill ha 22 grader på kvällarna och en del helgdagar och hålla 10 grader resten av tiden. Det skulle bli ca 7200 kWh/år med direktverkande el eller 1500-2000 kWh med luftvärmepump, om man får tro testresultaten från Energimyndigheten. Då har jag inte tagit hänsyn till uppvärmningen från solen eller värmeläckage genom husväggen, men det borde inte göra så enormt stor skillnad för resonemanget.
Man kan så klart ha ouppvärmt när man inte är där, eller precis hålla frostfritt, men vi tyckte det var värt kostnaden att hålla 10 grader. Så nu sitter det en värmepump i uterummet sedan fyra veckor tillbaka, men än så länge är det lite tidigt att se exakt hur stor "vinsten" blir. Så här års värmer det i alla fall upp betydligt snabbare.
Vi funderade för övrigt på att sätta vinterpartier men eftersom vi inte tänker ha 22 grader hela tiden verkar det som om det skulle ta 50-100 år att tjäna in merkostnaden på nästan 100000 kronor.
Ni har vår/höst vilket alltså är WG50 (U-värde 2.9) med 20 mm kanalplasttak (U-värde 1.5), och ni har ungefär 15 löpmeter vägg varav omkring 7.5 meter är glasdörrar, 3.5 eller 4 meter är fönster och 3.5 eller 4 meter är panelvägg.
Vårt uterum är lite större, 24 kvadratmeter, men det är inte fristående. Väggen mot huset borde vi kunna räkna bort. Sedan har vi 3.3 meter isolerad panelvägg, 7.5 meter glasdörrar och 3.3 meter med fönster. Den exponerade väggytan är ganska lika, men vi har WG62eco med U-värde 1.6 istället för 2.9. Ni borde alltså ha större värmeförlust genom väggarna. (Men inte riktigt så mycket som det ser ut när man ser skillnaden mellan 1.6 och 2.9. De värdena gäller ju bara glasytan. En hel del av värmen går istället ut genom aluminiumprofilerna och där skiljer sig inte WG50 och WG62eco så mycket.)
Vårt tak är 24 m2 men med U-värde 1.1, så det borde bli ganska jämförbart.
Jag var rätt nyfiken på hur mycket värme det egentligen skulle gå åt så jag har satt en trådlös temperatursensor i uterummet och ett par sensorer utomhus. Datorn har fått läsa av värdena och styra en byggfläkt för att hålla konstant temperatur i uterummet under ett antal nätter (via en vanlig fjärrströmbrytare styrd av datorn). Sedan kunde jag titta på perioder när utomhustemperaturen också var ganska konstant och därifrån fick jag veta hur många watt som krävdes i genomsnitt vid olika temperaturskillnader. Resultatet blev en förvånansvärt linjär kurva där det gick åt cirka 120 watt per grad temperaturskillnad.
Sedan tog jag lite historiska temperaturdata från temperatur.nu och kollade hur många grader temperaturskillnad det skulle bli i genomsnitt, om man antar att man vill ha 22 grader på kvällarna och en del helgdagar och hålla 10 grader resten av tiden. Det skulle bli ca 7200 kWh/år med direktverkande el eller 1500-2000 kWh med luftvärmepump, om man får tro testresultaten från Energimyndigheten. Då har jag inte tagit hänsyn till uppvärmningen från solen eller värmeläckage genom husväggen, men det borde inte göra så enormt stor skillnad för resonemanget.
Man kan så klart ha ouppvärmt när man inte är där, eller precis hålla frostfritt, men vi tyckte det var värt kostnaden att hålla 10 grader. Så nu sitter det en värmepump i uterummet sedan fyra veckor tillbaka, men än så länge är det lite tidigt att se exakt hur stor "vinsten" blir. Så här års värmer det i alla fall upp betydligt snabbare.
Vi funderade för övrigt på att sätta vinterpartier men eftersom vi inte tänker ha 22 grader hela tiden verkar det som om det skulle ta 50-100 år att tjäna in merkostnaden på nästan 100000 kronor.
Jag håller på just nu att mäta hur mycket uterummet kräver per grad tempskillnad.
Jag loggar utetemp och uterumstemp och låter en 1000W värmefläkt gå konstant, när temperaturen i uterummet stabiliserat sig borde jag få fram en bra siffra.
Jag loggar utetemp och uterumstemp och låter en 1000W värmefläkt gå konstant, när temperaturen i uterummet stabiliserat sig borde jag få fram en bra siffra.
7200kwh är sjukt mycket.
Det är mer än halva vår årsförbrukning på 224kvm. Jag ska med bygga strax men mitt blir mer en inglasad altan än ett uterum. Då får jag 300mm isolering i taket, 170mm i golvet och runt 90 i väggen. Sen blir det bara en sida med skjutdörrar och fönster på de andra. Jag hoppas de sparar så det går att ha runt 6-7 grader under vintern....
Det är mer än halva vår årsförbrukning på 224kvm. Jag ska med bygga strax men mitt blir mer en inglasad altan än ett uterum. Då får jag 300mm isolering i taket, 170mm i golvet och runt 90 i väggen. Sen blir det bara en sida med skjutdörrar och fönster på de andra. Jag hoppas de sparar så det går att ha runt 6-7 grader under vintern....
Medlem
· Östergötland
· 32 inlägg
Ja, om man skulle hålla det uppvärmt så mycket som i mitt exempel så går det åt väldigt mycket värme, det håller jag med om. Men då är det ju alltså rätt stora glasytor, kanalplasttak, och inga brutna köldbryggor.
Med 6 grader och lite kortare uppvärmd tid får jag resultatet 4300 kWh istället. Vi ville ha kanalplasttak för ljusets skull men med 300 mm isolering i taket borde totala värmeförlusten ha minskat med ca 20%. Bra isolering i golvet borde minska med 10% till (vi har ont om plats på höjden). Då hade vi med samma glaspartier haft 3000 kWh i förbrukning per år. I övrigt kommer nog de största förlusterna från glaspartierna och där skulle man säkert kunna halvera förbrukningen en gång till med hjälp av riktiga vinterpartier med bruten köldbrygga. Eller ha mer väggyta och mindre fönsteryta.
Återigen med den stora brasklappen att jag inte har någon utbildning i detta, inte har riktiga mätdata från en hel säsong, och inte har kunnat räkna med riktigt alla faktorer...
Förresten vore det intressant att veta hur mycket värme som sparas i praktiken när man har fönster istället för dörrpartier. Det verkar ju gå ut minst lika mycket värme genom aluminiumramen som genom själva glaset, och där minskar man på de vertikala profilerna men har fortfarande lika stora horisontella profiler. Då borde besparingen bli lite mindre än de 40% man skulle få om man bara jämförde arean. Eller tänker jag snett nu?
Med 6 grader och lite kortare uppvärmd tid får jag resultatet 4300 kWh istället. Vi ville ha kanalplasttak för ljusets skull men med 300 mm isolering i taket borde totala värmeförlusten ha minskat med ca 20%. Bra isolering i golvet borde minska med 10% till (vi har ont om plats på höjden). Då hade vi med samma glaspartier haft 3000 kWh i förbrukning per år. I övrigt kommer nog de största förlusterna från glaspartierna och där skulle man säkert kunna halvera förbrukningen en gång till med hjälp av riktiga vinterpartier med bruten köldbrygga. Eller ha mer väggyta och mindre fönsteryta.
Återigen med den stora brasklappen att jag inte har någon utbildning i detta, inte har riktiga mätdata från en hel säsong, och inte har kunnat räkna med riktigt alla faktorer...
Förresten vore det intressant att veta hur mycket värme som sparas i praktiken när man har fönster istället för dörrpartier. Det verkar ju gå ut minst lika mycket värme genom aluminiumramen som genom själva glaset, och där minskar man på de vertikala profilerna men har fortfarande lika stora horisontella profiler. Då borde besparingen bli lite mindre än de 40% man skulle få om man bara jämförde arean. Eller tänker jag snett nu?
Medlem
· Östergötland
· 32 inlägg
En liten varning för ett misstag jag gjorde i början: Det gäller också att mäta när temperaturen i uterummet är konstant, inte bara temperaturskillnaden. Eller åtminstone under ett intervall där temperaturen är samma i början och i slutet.Peter2400 skrev:
Om temperaturskillnaden är konstant på 15 grader men temperaturen stiger 5 grader (först 5 grader ute och 15 inne, på slutet 10 grader ute och 25 inne) så har en del av värmen som man tillfört "lagrats" i väggar och möbler. Om skillnaden är konstant men temperaturen sjunker så har man fått istället tillbaka en del värme från väggar och möbler. Det blir alltså en extra effekt som är väldigt svår att mäta.
Den missen gjorde att jag var lite för optimistisk i mina första mätningar: Det verkade gå åt väldigt lite värme för att hålla temperaturskillnaden konstant men det var just för att jag hela tiden fick tillbaka värme som magasinerats i bl.a. husets tegelvägg. Natten var inte tillräckligt lång för att det skulle hinna nå någon sorts jämvikt (detta var i augusti) och nästa dag kom solen tillbaka och pumpade in en massa värme i väggarna igen...
Så mätningen måste också ske på natten om man inte vill få med energitillskottet från solen. Det blir rätt stort även så här års om det är fint väder, det syns direkt i mätningarna när solen kommer fram till uterummet.
Hur som helst, det vore intressant att se mätningar från flera så jag hoppas du återkommer med resultat!