Om syftet med minskat ränteavdrag endast vore att häva ökandet av bostadspriser så kan man väl tycka att amorteringskrav torde ge samma effekt.
Det vore väl lite "roligare" eftersom amortering är en bra sparform i privatekonomin......MEN.....vad säger bankerna om det?? Själv kan jag tro att bankerna inte är så kåta på amorteringskrav eftersom det inte är den bästa affärsiden för dem, eller hur.

Rätt eller fel??
 
  • Gilla
big mike
  • Laddar…
Nils82 skrev:
Om syftet med minskat ränteavdrag endast vore att häva ökandet av bostadspriser så kan man väl tycka att amorteringskrav torde ge samma effekt.
Det vore väl lite "roligare" eftersom amortering är en bra sparform i privatekonomin......MEN.....vad säger bankerna om det?? Själv kan jag tro att bankerna inte är så kåta på amorteringskrav eftersom det inte är den bästa affärsiden för dem, eller hur.

Rätt eller fel??
Självklart är det så. Sen tjänar ju inte staten något på det förslaget. Att sänka ränteavdragen innebär ju mer pengar till dem. Sen om effekten inte är så stor på bostadsmarknaden, det spelar inte så stor roll..
 
Fast om man har kvar ränteavdraget men sätter ett amorteringskrav, då kommer ju mängden pengar man betalar ränta på minska, och därmed även avdragna räntebetalningar. Eller tänker jag helt fel nu? :x
 
13th Marine skrev:
Fast om man har kvar ränteavdraget men sätter ett amorteringskrav, då kommer ju mängden pengar man betalar ränta på minska, och därmed även avdragna räntebetalningar. Eller tänker jag helt fel nu? :x
Helt klart, dock amorterar de flesta inte tillräckligt för att det ska bli någon större effekt de första 10 åren.
 
Det är helt klart att det bästa alternativet är att fasa ut ränteavdraget men det bör ske över en längre period 15 kanske till och med 30 år. 90-talskrashen var en reduktion från 50 till 30% snabbt med totalhaveri som följd, det scenariot vill nog alla undvika till varje pris. Utom de fåtal som tror att det blir läge att gå in och göra fynd, för då har jag råd. Bankerna kommer inte att låna ut pengar till de som inte kan slanta i princip hela ändå i det scenariot. Jag är gammal nog att ha sett problemen som uppstod på 90-talet. Det har skrivits en hel del om skatter här i tråden och en sak som gör mig lite undrande är att ytterst få verkar förstå att de sk arbetsgivaravgifterna är en skatt på den enskilde, det har bara fått ett snyggt paket för att dölja det hela, något som har lyckats ganska väl.
 
  • Gilla
MartinP666
  • Laddar…
Joyn skrev:
Det har skrivits en hel del om skatter här i tråden och en sak som gör mig lite undrande är att ytterst få verkar förstå att de sk arbetsgivaravgifterna är en skatt på den enskilde, det har bara fått ett snyggt paket för att dölja det hela, något som har lyckats ganska väl.
Vad menas med detta, Joyn?
 
@Nils82
Nu blir det lite OT, detta är ingen skattetråd men jag svarar på frågan.
Den totala lönesumman ett företag betalar ut är bruttolön plus arbetsgivaravgifterna, det är vad företaget betalar som ersättning för ditt arbete. Om du inte kan jobba ihop till detta blir så att säga jobbet inte gjort (inte särskilt länge i alla fall.)

Arbetsgivaravgiften består i själva verket av flera olika avgifter som ger det grundläggande sociala försäkringsskyddet. För 2015 gäller följande fördelning:

Ålderspensionsavgift 10,21 %
Efterlevandepensionsavgift 1,17 %
Sjukförsäkringsavgift 4,35 %
Arbetsskadeavgift 0,30 %
Föräldraförsäkringsavgift 2,60 %
Arbetsmarknadsavgift 2,64 %
Allmän löneavgift 10,15 %
Totalt arbetsgivaravgifter 31,42 %
Som du ser av beståndsdelarna är det bortsett från arbetsskadeavgiften rena avgifter (skatter) till välfärden och den sista punkten Allmän löneavgift är ju rakt av en dold skatt. vilket du kan läsa mer om påhttps://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2014.1/1344.html
Exempelvis pensionsavgiften är ju inget du betalar till dig själv, du får helt enkelt hoppas att nästa generation är lika givmild mot pensionärerna som vi är nu (nu bortser jag från premiepensionen som faktiskt är din egen betalning till dig själv med ett maxbelopp på typ 11000 kr per år)
Hade dessa poster stått på alla svenskars lönespec hade det nog varit betydligt mer tjafs om de svenska skatterna.
Jag ber återigen om ursäkt för OT.
 
Min förra arbetsgivare var ett föredöme, de skrev ut lön före soc på specen
 
Joyn skrev:
@Nils82
Nu blir det lite OT, detta är ingen skattetråd men jag svarar på frågan.
Den totala lönesumman ett företag betalar ut är bruttolön plus arbetsgivaravgifterna, det är vad företaget betalar som ersättning för ditt arbete. Om du inte kan jobba ihop till detta blir så att säga jobbet inte gjort (inte särskilt länge i alla fall.)

Arbetsgivaravgiften består i själva verket av flera olika avgifter som ger det grundläggande sociala försäkringsskyddet. För 2015 gäller följande fördelning:

Ålderspensionsavgift 10,21 %
Efterlevandepensionsavgift 1,17 %
Sjukförsäkringsavgift 4,35 %
Arbetsskadeavgift 0,30 %
Föräldraförsäkringsavgift 2,60 %
Arbetsmarknadsavgift 2,64 %
Allmän löneavgift 10,15 %
Totalt arbetsgivaravgifter 31,42 %
Som du ser av beståndsdelarna är det bortsett från arbetsskadeavgiften rena avgifter (skatter) till välfärden och den sista punkten Allmän löneavgift är ju rakt av en dold skatt. vilket du kan läsa mer om på[länk]
Exempelvis pensionsavgiften är ju inget du betalar till dig själv, du får helt enkelt hoppas att nästa generation är lika givmild mot pensionärerna som vi är nu (nu bortser jag från premiepensionen som faktiskt är din egen betalning till dig själv med ett maxbelopp på typ 11000 kr per år)
Hade dessa poster stått på alla svenskars lönespec hade det nog varit betydligt mer tjafs om de svenska skatterna.
Jag ber återigen om ursäkt för OT.
Herrejävlar vilken fet lön jag skulle fått om min arbetsgivare INTE betalade arb.avgift!!
 
Joyn skrev:
Det är helt klart att det bästa alternativet är att fasa ut ränteavdraget men det bör ske över en längre period 15 kanske till och med 30 år. 90-talskrashen var en reduktion från 50 till 30% snabbt med totalhaveri som följd, det scenariot vill nog alla undvika till varje pris. Utom de fåtal som tror att det blir läge att gå in och göra fynd, för då har jag råd. Bankerna kommer inte att låna ut pengar till de som inte kan slanta i princip hela ändå i det scenariot. Jag är gammal nog att ha sett problemen som uppstod på 90-talet. Det har skrivits en hel del om skatter här i tråden och en sak som gör mig lite undrande är att ytterst få verkar förstå att de sk arbetsgivaravgifterna är en skatt på den enskilde, det har bara fått ett snyggt paket för att dölja det hela, något som har lyckats ganska väl.
Jag är oxå gammal nog att komma ihåg 90 talet och jag kan säga att läget för bostadsmarknaden är låååånngt ifrån lika. Det finns 20 olika psyko sociala indikatorer för en överhettad marknad. Värderingsmodellet av olika slag som man kan jämföra olika perioder med. Ingen av dem tyder på att läget är ens i närheten av slutet av 80 talet. (Diskurerar gärna modeller om nån är villig).
Det existerar inget bra recept för hur state ska/kan hanterar prissättningen på en marknad. Speciellt om den är för stor. Det bästa receptet med facit i hand har hittills varit att inte lägga sig i.
 
Redigerat:
Nils82 skrev:
Om syftet med minskat ränteavdrag endast vore att häva ökandet av bostadspriser så kan man väl tycka att amorteringskrav torde ge samma effekt.
Hur kan det ge samma effekt när det endast påverkar nya lån? Det skapar ytterligare en oerhört hög tröskel för oss yngre att ta sig över.
Ränteavdraget får indirekt alla att vilja amortera och hålla priserna nere(om du inte är säljaren) och det om något är väl en skattereduktion som gynnar de "välbärgade" då det inte finns något max belopp.

Vad det gäller själva Amorteringskravet så är det en uppgörelse mellan låntagaren och långivaren. Inte vad politikerna tycker.
 
  • Gilla
Matstj
  • Laddar…
harry73
kanonkula skrev:
Hur kan det ge samma effekt när det endast påverkar nya lån? Det skapar ytterligare en oerhört hög tröskel för oss yngre att ta sig över.
Ränteavdraget får indirekt alla att vilja amortera och hålla priserna nere(om du inte är säljaren) och det om något är väl en skattereduktion som gynnar de "välbärgade" då det inte finns något max belopp.

Vad det gäller själva Amorteringskravet så är det en uppgörelse mellan låntagaren och långivaren. Inte vad politikerna tycker.
amorteringskrav och minskad ränteavdrag gör båda att månadskostnader går upp och det kommer troligtvis öka efterfrågan på billigare bostäder (som då blir dyrare). Dyrare bostäder får minskad efterfrågan och blir billigare.

Det egentliga problemet ligger till stor del i de låga räntorna, och viljan att hålla inflation på en konstant nivå.

Man borde fråga sig om det är så farlig med låg inflation eller deflation. Det skulle göra att folk avvaktar med investeringar för att det blir billigare.
Nu är energipriserna en stor anledning till deflation, och det finns ingen i världen som säger: Jag tänder inte lampan ikväll, för imorgon blir det ännu billigare.
Och inte heller elektronikpriserna som ständig går ner gör att man köper mindre. Man snarare byter ut sin tv oftare för att det går att få en ännu större tv för samma peng.

Skulle staten sluta med att subventionera bankerna med minus räntorna, då löser man också bostadsbubblan.
 
kanonkula skrev:
Hur kan det ge samma effekt när det endast påverkar nya lån? Det skapar ytterligare en oerhört hög tröskel för oss yngre att ta sig över.
Ränteavdraget får indirekt alla att vilja amortera och hålla priserna nere(om du inte är säljaren) och det om något är väl en skattereduktion som gynnar de "välbärgade" då det inte finns något max belopp.

Vad det gäller själva Amorteringskravet så är det en uppgörelse mellan låntagaren och långivaren. Inte vad politikerna tycker.
Tyvärr är det inte hela sanningen "Amorteringskravet så är det en uppgörelse mellan låntagaren och långivaren" då långivarna bedriver en affärsverksamhet. Det har vid flertalet tillfällen visat sig i både i Sverige och andra länder att de hamnat i stora problem, t.ex. bostadsbubblan i USA med havererade banker och i Sverige när staten fick rädda Nordbanken/Nordea. Har man varit med om några sådana händelser så vet man att långivare, gäller även låntagare, inte tar något samhällsansvar utan det blir statskassan och med det alla vi medborgare som får betala notan.
Vi själva har klarat oss men en granne sov inte på några nätter med ett nästan fullbelånat hus och räntorna rusade okontrollerat uppåt på 80-talet. Så i praktiken tar varken vi som låntagare eller långivare fullt ansvar.
 
harry73 skrev:
amorteringskrav och minskad ränteavdrag gör båda att månadskostnader går upp och det kommer troligtvis öka efterfrågan på billigare bostäder (som då blir dyrare). Dyrare bostäder får minskad efterfrågan och blir billigare.

Det egentliga problemet ligger till stor del i de låga räntorna, .
Amorteringskravet som det såg ut i förslaget gällde bara nya lån. Det kommer göra att folk inte komma flytta "vidare"(efter deras behov av större eller mindre utrymme) utan dröja kvar pga de "slipper" amortera. Vilket kommer skapa ännu mer bostadsbrist som i sin tur kommer driva på priserna ändå.

lägg pengar från minskat ränteavdrag till "rot- för nybyggnad ".
Det "kostar" inget och man skapar mängder av jobb/nya bostäder.
 
Eller så tar man tjuren i hornen och erkänner att dagen nivå på arbetsgivaravgifter är ett problem. ROT och RUT är ett sätt att minska skattekilen så att svartarbete försvinner. Detta har varit extremt framgångsrikt men problemet kvarstår ska vi kunna utveckla tjänstemarknad mot privatpersoner måste skattekilen minska.
Kanske borde vi införa progressiva arbetsgivaravgifter med i princip noll i avgift för de lägsta lönerna i samhället och kanske 50% som max för de högsta lönerna.

Hela debatten med räteavdragets borttagande eller amorteringskrav för att minska bubbelrisken känns lite som att annars ganska klåfingriga politiker försöker undvika att vara den som håller i nålen efter att ballongen har spruckit.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.