Vad kan jag byta till för radiatorer?
Våra radiatorer idag är dimensionerade för hög temperatur, om vi ska investera i bergvärme så behöver radiatorerna bytas till paneler med högre effekt för att kunna köra lägre framledningstemperatur.
Idag har vi enkelpaneler i alla rum, men jag är inte insatt i vad det finns för modeller av radiatorkoppel. Tvårörssystem är det väl i alla fall helt klart vi har med tanke på att det ser ut så här i pannrummet.
Men vad är det för radiatorkoppel? Eller mer specifikt: Vilka modeller av panel skulle jag kunna byta till utan att behöva excenterkopplingar till varenda radiator?
Jag har försökt googla lite och det verkar som den där typen kallas TP-koppel, men är lite osäker på vad TP innebär och framförallt vilka andra typer av paneler som jag skulle kunna byta till. (Helst återanvända de gamla kopplen för att spara lite pengar, men i alla fall att det passar med avståndet mellan rör och vägg.)
Idag har vi enkelpaneler i alla rum, men jag är inte insatt i vad det finns för modeller av radiatorkoppel. Tvårörssystem är det väl i alla fall helt klart vi har med tanke på att det ser ut så här i pannrummet.
Men vad är det för radiatorkoppel? Eller mer specifikt: Vilka modeller av panel skulle jag kunna byta till utan att behöva excenterkopplingar till varenda radiator?
Jag har försökt googla lite och det verkar som den där typen kallas TP-koppel, men är lite osäker på vad TP innebär och framförallt vilka andra typer av paneler som jag skulle kunna byta till. (Helst återanvända de gamla kopplen för att spara lite pengar, men i alla fall att det passar med avståndet mellan rör och vägg.)
Krilleman
Husspekulant Plumber
· Södermanland
· 16 278 inlägg
Krilleman
Husspekulant Plumber
- Södermanland
- 16 278 inlägg
Du kommer antagligen behöva dubbelpaneler typ 22. Kopplet kan du ej behålla.
Vad har du för mått ut till centrum rör idag vid anslutningen på kopplet?
Är det samma mått på alla radiatorer?
Vad har du för mått ut till centrum rör idag vid anslutningen på kopplet?
Är det samma mått på alla radiatorer?
Jo, det finns ingen direkt yta att använda högre eller längre paneler, men det finns ju en hel del olika varianter av paneler från olika tillverkare.
De jag har kollat ligger på 25-30 mm (från väggen alltså, antar att det är den yta som radiatorn monteras på som är intressant, inte golvlisten). Jag antar att det ligger i de krokarna på alla ställen (huset är byggt -73 och har inte byggts om nåt).
Det är i storleksordningen 18 radiatorer som behöver bytas ut (jag tror inte vi behöver byta hela huset eftersom det är vissa rum idag där radiatorn knappt är ljummen på vintern, men i de flesta rum behöver det bytas) så det blir ju rätt mycket extra pengar med nya koppel till alla...
De jag har kollat ligger på 25-30 mm (från väggen alltså, antar att det är den yta som radiatorn monteras på som är intressant, inte golvlisten). Jag antar att det ligger i de krokarna på alla ställen (huset är byggt -73 och har inte byggts om nåt).
Det är i storleksordningen 18 radiatorer som behöver bytas ut (jag tror inte vi behöver byta hela huset eftersom det är vissa rum idag där radiatorn knappt är ljummen på vintern, men i de flesta rum behöver det bytas) så det blir ju rätt mycket extra pengar med nya koppel till alla...
Krilleman
Husspekulant Plumber
· Södermanland
· 16 278 inlägg
Krilleman
Husspekulant Plumber
- Södermanland
- 16 278 inlägg
Den längsta excenterkopplingen som finns är 26mm. Då får du ett mått från vägg på 50-55mm. Vilket betyder att det blir lite svårt att få till det utan att bocka rörsnuttar undertill.
Jag trodde fördelningsrören i pannrummet indikerar 2-rörs, men det betyder alltså bara att jag har 6 stycken olika 1-rörsslingor?
Jag vill ju inte distribuera högre effekt, jag vill sänka framledningstemperaturen. Men du menar att jag måste ha 70-80 graders framledningstemperatur för att det ska funka med 15 mm rör?
Då verkar det bara vara att glömma bergvärme alltså...
Jag vill ju inte distribuera högre effekt, jag vill sänka framledningstemperaturen. Men du menar att jag måste ha 70-80 graders framledningstemperatur för att det ska funka med 15 mm rör?
Då verkar det bara vara att glömma bergvärme alltså...
Nja, du har tre slingor.
De va tyvärr så man gjorde främst på -70 talet. Klena rör och tunna radiatorer med hög framledningstemperatur.
Allt för att få tillräcklig effekt.
En lösning skulle kunna vara att komplettera med ett eller flera väl placerade fläktkonvektorer alternativt ytterligare radiatorer.
De va tyvärr så man gjorde främst på -70 talet. Klena rör och tunna radiatorer med hög framledningstemperatur.
Allt för att få tillräcklig effekt.
En lösning skulle kunna vara att komplettera med ett eller flera väl placerade fläktkonvektorer alternativt ytterligare radiatorer.
Nej, det är tre enrörsslingor. Det måste ju gå två rör till varje slinga, annars kan inte vattnet cirkulera. Skillnaden mellan 1- och 2-rörssytem ligger i hur man kopplar vidare till nästa element på slingan.Nerre skrev:
Ja, det blir ju samma effekt som skall distribueras som tidigare (om det har räckt till). Men om du sänker temperaturen på vattnet så måste flödet öka i motsvarande grad för att effekten skall bibehållas. Då blir det förmodligen för klent med 15mm rör. Dock behöver du inte byta ut alla rör, utan det räcker förmodligen att byta ut från pannrummet till de första elementen på varje slinga. Det är inte heller säkert att du måste byta alla radiatorer, utan det kan räcka att byta de 'sämsta'.Nerre skrev:
Vad har huset för energibehov i dag? Hur många radiatorer är det på varje slinga?
Vet du att du behöver 75-80 grader i dag? Vad har du för styrning av framledningstempen? Sitter det aktiva termostater på radiatorerna?
Ställ frågan på varmepumpsforum.com så kommer du säkert att få en massa bra svar...
Redigerat:
Den där fördelaren (uppe vid taket) går till övervåningen, det sitter en till nere vid golvet som går till källaren.useless skrev:
Det kommer ju i vilket fall som helst troligen innebära att alla golv måste brytas upp. I källaren är rören dessutom ingjutna i betonggolvet (men där behöver jag nog inte byta, de radiatorerna brukar knappt vara ljumna).
I och med att vi har vattenburen el så vet jag ju inte vad uppvärmningen drar utan bara totala förbrukningen.
Vi har dels en till/frånluftvärmepump (d.v.s. som en FTX fast med kompressor), separat VV-beredare och sen är pannan vad jag skulle vilja kalla en genomströmmningspanna (finns ingen tank i den, bara ett expansionskärl, cirkulationspump och elpatroner). Pannan slår jag numera av under den varma säsongen (så länge det är över noll ute) eftersom den annars ligger och "småvärmer" till 20-22 graders framledningstemperatur.
Tittar jag t.ex. på februari så gjorde vi 2009 av med 170 kWh per dygn, i år var det bara 133 kWh per dygn.
April 2009 var 77 kWh per dygn, i år var det 65.
Juni kan väl anses representera en månad med normal användning och utan uppvärmning, då låg vi på 43 kWh/dygn 2009 och i år på 34.
Antalet radiatorer på slingorna vet jag inte eftersom jag inte vet hur slingorna går. Rören ligger ju i bjälklaget. Jag får leta fram ritningar i såna fall. Men med tanke på antalet slingor och antalet radiatorer så är det väl åtminstone 3-4 stycken.
Så som pannan fungerar så styrs framledningstemperaturen av utetemperaturen, vilket inte riktigt funkar bra ihop med den här FTX-värmepumpen vi har. Sen har pannan en inomhustermostat som kan dra ner framledningstemperaturen om man har andra värmekällor (tänkt om man t.ex. har kamin eller liknande).
När vi flyttade in så tyckte vi inte det fungerade alls, antingen gick pannan trots att värmepumpen gav all värme som behövdes, eller så hade pannan för låg framledningstemperatur när värmepumten inte längre orkade. Så idag har jag ställt en ganska brant kurva så pannan i princip "slår på" när det utetemperaturen sjunker under en viss gräns.
Det sitter termostater på alla radiatorer så inga radiatorer är alltså "onödigt varma".
När det är kallt på vintern (-10 ungefär) så är radiatorerna i flera rum så varma att man knappt kan ta på dem, och ändå är det bara 19 grader inne. Det tolkar jag som att raditorernas effekt är för låg, trots hög framledningstemperatur.
Vi har golvvärme i ett rum och där sitter det en separat shunt och cirkulationspump.
Ska kanske tillägga att den här "FTX-värmepumpen" sitter där för att ventilera bort radon, den "måste" alltså vara kvar (eller ersättas av en likvärdig). Jag var inne på att byta till en modernare som dessutom har ett extra värmepaket för vattenburen värme.
Redigerat:
Ja, det låter som att du behöver ganska hög framledningstemp med nuvarande radiatorer. Det bästa är kanske att ta dit en bra röris som kan räkna på vilken effekt varje rum behöver och föreslå bra åtgärder.
Vad värmer du med FLVP'n i dag? Både värmesystemet och varmvattnet? Är den kopplad i serie med elkassetten?
Oavsett om du byter den till en modernare så har du kvar samma problem, dvs att det är en värmepump som inte klarar den höga framledningstemp du behöver när det är kallt.
Byter du till bergvärme så blir ju FLVP'n så att säga över, så du får byta den till en 'vanlig' FTX eller en frånluftmodul kopplad till bergvärmen.
Vad värmer du med FLVP'n i dag? Både värmesystemet och varmvattnet? Är den kopplad i serie med elkassetten?
Oavsett om du byter den till en modernare så har du kvar samma problem, dvs att det är en värmepump som inte klarar den höga framledningstemp du behöver när det är kallt.
Byter du till bergvärme så blir ju FLVP'n så att säga över, så du får byta den till en 'vanlig' FTX eller en frånluftmodul kopplad till bergvärmen.
Det är inge FLVP, det är en FTX med kompressor.
Frånluften passerar en förångare och tilluften passerar en kondensor. Den värmer alltså enbart tillluften, den är inte alls inblandad när det gäller varken varmvatten eller den vattenburna elvärmen.
Typ som Nilan VPL
http://www.nilan.se/sv-se/hem/lösni...ostadslösningar/ventilation/vpl-serien/vpl-15
Men mitt märke är Aeroterm eller nåt sånt (tillverkaren finns inte kvar).
Det är alltså tre helt separata enheter: VV-beredare, Panna och FTX-värmepump.
Se samverkar inte alls, vilket gjorde att första året så värmde pannan så mycket att FTX-värmepumpen slog av och bara blåste in kalluft flera månader innan jag märkte det...
Numera ställer jag termostaten för FTX-värmepumpen 2 grader högre än pannan på vintern för att slippa det, men det skulle ju vara trevligare med en smidigare reglering
Frånluften passerar en förångare och tilluften passerar en kondensor. Den värmer alltså enbart tillluften, den är inte alls inblandad när det gäller varken varmvatten eller den vattenburna elvärmen.
Typ som Nilan VPL
http://www.nilan.se/sv-se/hem/lösni...ostadslösningar/ventilation/vpl-serien/vpl-15
Men mitt märke är Aeroterm eller nåt sånt (tillverkaren finns inte kvar).
Det är alltså tre helt separata enheter: VV-beredare, Panna och FTX-värmepump.
Se samverkar inte alls, vilket gjorde att första året så värmde pannan så mycket att FTX-värmepumpen slog av och bara blåste in kalluft flera månader innan jag märkte det...
Numera ställer jag termostaten för FTX-värmepumpen 2 grader högre än pannan på vintern för att slippa det, men det skulle ju vara trevligare med en smidigare reglering
Redigerat:
Fräsa ner golvvärmeslang och behålla elementen som kallrasskydd?
Fräsa ner golvvärmeslang i vad? Laminatgolven, plastmattorna eller parketten? Riva upp golvet i 7-8 rum är liksom inget som står på önskelistan.
I det rum där det finns golvvärme har de tidigare ägarna lagt nytt golv, därför är det golvvärme där, men det är enda rummet i källaren (i alla fall enligt ritningarna) som har isolering under sig.
I det rum där det finns golvvärme har de tidigare ägarna lagt nytt golv, därför är det golvvärme där, men det är enda rummet i källaren (i alla fall enligt ritningarna) som har isolering under sig.
Klart du inte ska glömma bergvärmen, du kan i alla händelser ha lägre framledning med dubbla radiatorer och hur många dagar per år behövs max effekt när du behöver högre temperatur än VP klarar och behöver spetsa med el ? Kanske en vecka ?
Beträffande kopplingar så är väl det bästa att testa med ett element, i värsta fall kan ju flera excenterkopplingar monteras.
Bert
Beträffande kopplingar så är väl det bästa att testa med ett element, i värsta fall kan ju flera excenterkopplingar monteras.
Bert
Ja, just ja, jag tänkte inte så långt att den höga tempen bara behövs när det är riktigt kallt...
Men jag ska testa lite i vinter, jag kollade vad pannan har för inställningar och det finns tre grejer jag kan skruva på:
1. Lutning på kurvan ("program" A-E, den står på E nu, brantaste, men jag kanske kan ställa flackare)
2. Max panntemp (den står på 80 nu, men jag kan ju ställa ner den till 55 tills det inte räcker till)
3. Förskjutning av kurvan upp/ner (+/- 12 grader tror jag)
Sen är ett av de kallaste rummen vardagsrummet som har tre ytterväggar (huset är L-format och det ligger alltså i den utstickande delen så att säga). Jag funderar på att testa att ställa en eller två bordsfläktar där som blåser på radiatorerna, det borde ju öka effekten och därmed ge en bild av om radiatorbyte skulle hjälpa?
Ska kolla upp vilka radiatorer som sitter på vilken slinga också och dubbelkolla att det inte är så att jag tappar för mycket värme tidigt på vissa av slingorna.
Ska också kolla hur långt ner radiatorerna är varma, är de kalla nertill så ger de ju ifrån sig all värme i alla fall, men är de varma nertill även fast rummet är kallt är väl det ett tecken på att de har för låg effekt (d.v.s. för liten avgivande yta)?
Bergvärme kommer ju också sänka VV-kostnaden en del antar jag.
Jag såg att Nilan har sina Compact P som ju verkar täcka alla delarna. Finns en Geo som de anger är för markvärme (antar från beskrivningen att de menar jordvärme?), borde inte den gå att köra mot ett borrhål istället? Eller är det för stor skillnad mellan pumpar för jordvärme och bergvärme?
Men jag ska testa lite i vinter, jag kollade vad pannan har för inställningar och det finns tre grejer jag kan skruva på:
1. Lutning på kurvan ("program" A-E, den står på E nu, brantaste, men jag kanske kan ställa flackare)
2. Max panntemp (den står på 80 nu, men jag kan ju ställa ner den till 55 tills det inte räcker till)
3. Förskjutning av kurvan upp/ner (+/- 12 grader tror jag)
Sen är ett av de kallaste rummen vardagsrummet som har tre ytterväggar (huset är L-format och det ligger alltså i den utstickande delen så att säga). Jag funderar på att testa att ställa en eller två bordsfläktar där som blåser på radiatorerna, det borde ju öka effekten och därmed ge en bild av om radiatorbyte skulle hjälpa?
Ska kolla upp vilka radiatorer som sitter på vilken slinga också och dubbelkolla att det inte är så att jag tappar för mycket värme tidigt på vissa av slingorna.
Ska också kolla hur långt ner radiatorerna är varma, är de kalla nertill så ger de ju ifrån sig all värme i alla fall, men är de varma nertill även fast rummet är kallt är väl det ett tecken på att de har för låg effekt (d.v.s. för liten avgivande yta)?
Bergvärme kommer ju också sänka VV-kostnaden en del antar jag.
Jag såg att Nilan har sina Compact P som ju verkar täcka alla delarna. Finns en Geo som de anger är för markvärme (antar från beskrivningen att de menar jordvärme?), borde inte den gå att köra mot ett borrhål istället? Eller är det för stor skillnad mellan pumpar för jordvärme och bergvärme?