Renovera gammalt fuskbygge/råvind
Hej,
För några år sedan köpte jag och min fru en etagelägenhet i Stockholmstrakten.
Nedervåningen är en gammal 2a från 20-talet och övervåningen är en ombyggd råvind som gjordes någon gång på 90-talet.
Vad vi förstått i efterhand är att tillbyggnaden verkar sakna bygglov från början.
Nu har vi dock börjat planera för att renovera övervåningen genom att ev köpa till mer yta och sätta in takfönster/kupor.
Vad vi funderar på är om vi kan åka på något bakslag när vi skall försöka ansöka om bygglov på ändringarna på "fuskbygget"?
Vad är det som gäller? Kan vi i värsta fall bli tvungna att riva hela tillbyggnaden som redan funnits i 20 år?
Och är det någon som sitter inne på info om vilka kriterier som kommunen kollar efter när det gäller bygglov på råvind?
För några år sedan köpte jag och min fru en etagelägenhet i Stockholmstrakten.
Nedervåningen är en gammal 2a från 20-talet och övervåningen är en ombyggd råvind som gjordes någon gång på 90-talet.
Vad vi förstått i efterhand är att tillbyggnaden verkar sakna bygglov från början.
Nu har vi dock börjat planera för att renovera övervåningen genom att ev köpa till mer yta och sätta in takfönster/kupor.
Vad vi funderar på är om vi kan åka på något bakslag när vi skall försöka ansöka om bygglov på ändringarna på "fuskbygget"?
Vad är det som gäller? Kan vi i värsta fall bli tvungna att riva hela tillbyggnaden som redan funnits i 20 år?
Och är det någon som sitter inne på info om vilka kriterier som kommunen kollar efter när det gäller bygglov på råvind?
De vanliga preskriptionsreglerna bör gälla där också. Det som möjligen skulle kunna vara något är om man inte uppfyller ex. brandskyddskrav. Då kan de nog ändå inte tvinga dig att riva, men de kan (hypotetiskt) förbjuda att någon vistas i lägenheten.
Det jag nog skulle vara mest orolig över är att om bygglov saknas, så kanske utbyggnaden inte heller hanterats på ett korrekt sätt inom föreningen. Väldigt många vindsombyggnader har utförts utan att den nya boytan formellt blivit en del av den bostadsrätt den kopplats till. Sådana ytor har en tveksam "rätt" i princip kan man se det som att bostadsrättshavaren hyr ytan, men helt saknar rätt till ytan.
De flesta vindsombyggnader i Stockholm brister på olika sätt i det formella. Men bristerna kan vara olika allvarliga.
Dels fallen där vindar i princip "okuperas" av en bostadsrättsinnehavare, alltså helt utan beslut eller rättigheter, rätt vanligt i mindre föreningar.
Dels fallen där styrelsen fixar någon sorts godkännande (ofta åt sig själva), och där kanske en mindre summa pengar iofs. betalas för ytan. Men där man ändå inte införlivar den nya ytan i föreningens ekonomiska plan.
Och så fallen som hanteras helt korrekt enligt alla regler utom att det faktiska stämmobeslut som godkänner exploateringen av vinden inte tas på formellt korrekt sätt. Detta fallet är det minst farliga, för ett ogiltigt stämmobeslut blir giltigt om ingen klagar inom typ 1 år.
Bostadsrättslagen så som den var formulerad fram till slutet av 90 talet (osäker på årtal) stipulerar att ändringar av den ekonomiska planen i föreningen måste godkännas av alla som berörs av ändringen. Eller av 2/3 av föreningens medlemmar, kombinerat med godkännande i hyresnämnden. Detta godkännande måste tas på en föreningsstämma, och observera att det är alltså inte bara de närvarande som måste godkänna beslutet, att inte gå till stämman är i det här fallet en nejröst.
Det är ytterligt få föreningar som ens kan få 2/3 närvaro på en stämma, ändå har väldigt många föreningar byggt ut vindar....
I den ändring som sedan kom av bostadsrättslagen så gäller fortfarande samma beslutsregler. Men det nya är att man kan tillföra ny yta till föreningen genom att utöka andelstalen. Tidigare så måste man justera ner andelstalen för de lägenheter som inte får ökad yta, för att kunna öka andelstalen för de som får mer yta. Eller för att kunna tillföra helt nybyggda vindslägenheter. Och iom. att man numera inte måste ändra samtligas andelstal, så förenklas beslutet.
Men som sagt OM beslutet är taget på felaktigt sätt spelar ingen roll nu längre. Däremot så kan det vara strul om vinden inte har tillförts bostadsrätten i den ekonomiska planen, och det är obehagligt vanligt.
Det jag nog skulle vara mest orolig över är att om bygglov saknas, så kanske utbyggnaden inte heller hanterats på ett korrekt sätt inom föreningen. Väldigt många vindsombyggnader har utförts utan att den nya boytan formellt blivit en del av den bostadsrätt den kopplats till. Sådana ytor har en tveksam "rätt" i princip kan man se det som att bostadsrättshavaren hyr ytan, men helt saknar rätt till ytan.
De flesta vindsombyggnader i Stockholm brister på olika sätt i det formella. Men bristerna kan vara olika allvarliga.
Dels fallen där vindar i princip "okuperas" av en bostadsrättsinnehavare, alltså helt utan beslut eller rättigheter, rätt vanligt i mindre föreningar.
Dels fallen där styrelsen fixar någon sorts godkännande (ofta åt sig själva), och där kanske en mindre summa pengar iofs. betalas för ytan. Men där man ändå inte införlivar den nya ytan i föreningens ekonomiska plan.
Och så fallen som hanteras helt korrekt enligt alla regler utom att det faktiska stämmobeslut som godkänner exploateringen av vinden inte tas på formellt korrekt sätt. Detta fallet är det minst farliga, för ett ogiltigt stämmobeslut blir giltigt om ingen klagar inom typ 1 år.
Bostadsrättslagen så som den var formulerad fram till slutet av 90 talet (osäker på årtal) stipulerar att ändringar av den ekonomiska planen i föreningen måste godkännas av alla som berörs av ändringen. Eller av 2/3 av föreningens medlemmar, kombinerat med godkännande i hyresnämnden. Detta godkännande måste tas på en föreningsstämma, och observera att det är alltså inte bara de närvarande som måste godkänna beslutet, att inte gå till stämman är i det här fallet en nejröst.
Det är ytterligt få föreningar som ens kan få 2/3 närvaro på en stämma, ändå har väldigt många föreningar byggt ut vindar....
I den ändring som sedan kom av bostadsrättslagen så gäller fortfarande samma beslutsregler. Men det nya är att man kan tillföra ny yta till föreningen genom att utöka andelstalen. Tidigare så måste man justera ner andelstalen för de lägenheter som inte får ökad yta, för att kunna öka andelstalen för de som får mer yta. Eller för att kunna tillföra helt nybyggda vindslägenheter. Och iom. att man numera inte måste ändra samtligas andelstal, så förenklas beslutet.
Men som sagt OM beslutet är taget på felaktigt sätt spelar ingen roll nu längre. Däremot så kan det vara strul om vinden inte har tillförts bostadsrätten i den ekonomiska planen, och det är obehagligt vanligt.