Innertak
Jag håller inte på med renovering men dock nybygge (egenritat/egenbyggt/lösvirkeshus) i gammal stil. Jag har huvudbry angående innertak. Kanske inte borde ställa denna fråga här, men jag tror att folket som läser under denna flik förstår mig bäst.
Jag vill ha kilsågade innertak spontade med lös fjäder, de ska helst vara handhyvlade oxå. Åttersta såg säljer detta, problet är priset. Jag vet inte om de är dyra eller ej.
Känner ni till någon annan såg som specialliserat sig på "kultur"-sågning.
Finns det något annat tak som skulle fungera, kom gärna med ett förslag. Pärlspont och dubbelfaspanel blir för "randigt" eftersom vi har stora ytor i vardagsrum och kök.
/Thrax
Jag vill ha kilsågade innertak spontade med lös fjäder, de ska helst vara handhyvlade oxå. Åttersta såg säljer detta, problet är priset. Jag vet inte om de är dyra eller ej.
Känner ni till någon annan såg som specialliserat sig på "kultur"-sågning.
Finns det något annat tak som skulle fungera, kom gärna med ett förslag. Pärlspont och dubbelfaspanel blir för "randigt" eftersom vi har stora ytor i vardagsrum och kök.
/Thrax
Jag har inga svar bara lite frågor.
Jag bor i ett hus från 1912. I vardagsrummet vill vi ha panel i taket. Just nu lutar det åt dubbelfas. Rummet är på 30 kvm. Blir det för randigt tycker du? Vad är skillnaden på det kilsågade innertaket spontade med lös fjäder och ett tak med dubbelfas? Är dubbelfasen i allmänhet smalare kanske?
/Ziro
Jag bor i ett hus från 1912. I vardagsrummet vill vi ha panel i taket. Just nu lutar det åt dubbelfas. Rummet är på 30 kvm. Blir det för randigt tycker du? Vad är skillnaden på det kilsågade innertaket spontade med lös fjäder och ett tak med dubbelfas? Är dubbelfasen i allmänhet smalare kanske?
/Ziro
Hej Thrax!
Okej så kilsågat har ingen fasning som dubbelfasen har. Då förstår jag. Det blir säkert randigt med dubbelfasen. Det är väl lite meningen i och för sig. Bara det inte känns för randigt. Jag har sett dubbelfas i tak och det ser okej ut.
/Ziro
Okej så kilsågat har ingen fasning som dubbelfasen har. Då förstår jag. Det blir säkert randigt med dubbelfasen. Det är väl lite meningen i och för sig. Bara det inte känns för randigt. Jag har sett dubbelfas i tak och det ser okej ut.
/Ziro
Jag har just beställt tak (70 m2) till min byggnad från 1888.
Jag valde vanlig råplan där den råa (sågade) ytan kommer att vara inåt 8)
Kommer att friskt blanda bredderna 145mm, 170mm & 195mm utan system. Min "brädhög" ligger nu hos ett snickeri som skall hyvla spånt & not. Där efter blir det ytbehandling (vitt). Om det blir randigt? Ja det får vi se om några månader då det sitter på plats :
Jag valde vanlig råplan där den råa (sågade) ytan kommer att vara inåt 8)
Kommer att friskt blanda bredderna 145mm, 170mm & 195mm utan system. Min "brädhög" ligger nu hos ett snickeri som skall hyvla spånt & not. Där efter blir det ytbehandling (vitt). Om det blir randigt? Ja det får vi se om några månader då det sitter på plats :
Jag undrar om du inte kan vända dig till Nacka byggnadsvård, Gysinge byggnadsvård eller liknande och rådfråga där. Det skulle jag ha gjort. Det är entusiaster som jobbar på de ställena och engagerar sig gärna i sånt. Det är i alla fall min erfarenhet.
Lycka till!
Lycka till!
I mer exakt vilken "gammal stil" ska du hålla ditt hus? Du ska vara medveten om att detta med trätak blev omodernt ganska tidigt!
Redan under 1800-talet (med högkonjukturer och industrialisering) började enklare folk härma slottens spända vävtak. De mer ombonade rummen fick papptak, som man ibland förskönade med plafondmålning.
Trätaken levde efter 1850 vidare på sparlåga, främst genom den nya tidens profilsågade pärlspont. Sådan monterades oftast i enklare utrymmen, typ hallar, kök och svalgångar.
Pärlsponten blev hopplöst ute någonstans kring 1930- eller 1940-talen. Då skaffade man med hjälp av masonit, byggboard och fiberskivor ljus och rymd, funkis och komfor i såväl kök som finrum.
I äldre hus kan olika ytskikt ligga i många lager.
Redan under 1800-talet (med högkonjukturer och industrialisering) började enklare folk härma slottens spända vävtak. De mer ombonade rummen fick papptak, som man ibland förskönade med plafondmålning.
Trätaken levde efter 1850 vidare på sparlåga, främst genom den nya tidens profilsågade pärlspont. Sådan monterades oftast i enklare utrymmen, typ hallar, kök och svalgångar.
Pärlsponten blev hopplöst ute någonstans kring 1930- eller 1940-talen. Då skaffade man med hjälp av masonit, byggboard och fiberskivor ljus och rymd, funkis och komfor i såväl kök som finrum.
I äldre hus kan olika ytskikt ligga i många lager.
Lerklinade tak tycker jag är väldigt vackra. Jag använder dock gips istället för lera eller löst bruk.
Letar man kan man hitta vassmatta på med hönsnät på rulle, framförallt nere i Skåne. Spicka upp den i taket. Klina därefter med Gypsum naturgips ca 1-2 cm. Det är lättare än man tror. Det får helt rätt struktur, torkar snabbt, gips är också bra på att hålla fuktbalans och det är brandskyddande.
Ger ett vackert och levande tak.
mvh plexi
Letar man kan man hitta vassmatta på med hönsnät på rulle, framförallt nere i Skåne. Spicka upp den i taket. Klina därefter med Gypsum naturgips ca 1-2 cm. Det är lättare än man tror. Det får helt rätt struktur, torkar snabbt, gips är också bra på att hålla fuktbalans och det är brandskyddande.
Ger ett vackert och levande tak.
mvh plexi