LyckeK, även om vi inte är överrens om vad man bör kalla den 10cm breda rännan som löper i varje skift, så kan vi åtminstone enas att den bidrar till värmeläckage.
Angående det objekt jag refererade till. Ja, det är murade 40cm block som du påpekar. Vad har de för densitet?
Du har flera gånger skrivit att DSM-blocket skulle ha U-värde på 0,33 W/m[sup]2[/sup]. Får man fråga var du fått uppgiften ifrån?
Angående det objekt jag refererade till. Ja, det är murade 40cm block som du påpekar. Vad har de för densitet?
Du har flera gånger skrivit att DSM-blocket skulle ha U-värde på 0,33 W/m[sup]2[/sup]. Får man fråga var du fått uppgiften ifrån?
Begreppet "stötfogsfri strängmurning" illustreras på sidan 6 i denna broschyr. Även om den avser leca murblock så är principen densamma. Luftspalten i det här fallet blir utrymmet mellan de parallella fogarna.anaitis skrev:
"Blocken sätts stumt mot varandra på 2 parallella murbrukssträngar i liggfogen. I färdigt murverk ska de utgöra ungefär 2/3 av blockbredden. Det innebär att murningstekniken i första hand är avsedd för blockbredder [ch8805] 190 mm."
Jag tippar på att den luftspalten blir mindre än den i en vägg av DSM-block.
Medlem
· Västra Götaland
· 545 inlägg
Nej, vi är inte överens om att den bidrar till värmeläckage... det är en stillastående luft som inte på något sätt ställer till problem utan bidrar till bättre isolering - Luft är det som isolerar i en konstruktion!
Min uppgift har jag fått "internt" från maxit och är ett beräknat värde på den totala kontruktionen (Inklusive luften). Vad jag vet är den inte provad hos SP ännu, och därför går man inte ut med något värde.
Anledningen till att man med en drevremsa mellan bruksstängarna får ett lägre U[sub]p[/sub] är att man får mindre bruk i liggfogen och därmed mindre köldbrygga. När man i vanliga fall lägger en sten på bruket trucker man lika mycket bruk inåt, över isoleringen som mot utsidan på stenen. Med drevremsan "håller man emot" och överskottet av bruk går utåt...
Densiteten för de murade 400 blocken var den vanliga för typ3 block dvs. 650-690kg/kbm. DSM-blocken har en tryckhållfasthet på 2MPa
Min uppgift har jag fått "internt" från maxit och är ett beräknat värde på den totala kontruktionen (Inklusive luften). Vad jag vet är den inte provad hos SP ännu, och därför går man inte ut med något värde.
Anledningen till att man med en drevremsa mellan bruksstängarna får ett lägre U[sub]p[/sub] är att man får mindre bruk i liggfogen och därmed mindre köldbrygga. När man i vanliga fall lägger en sten på bruket trucker man lika mycket bruk inåt, över isoleringen som mot utsidan på stenen. Med drevremsan "håller man emot" och överskottet av bruk går utåt...
Densiteten för de murade 400 blocken var den vanliga för typ3 block dvs. 650-690kg/kbm. DSM-blocken har en tryckhållfasthet på 2MPa
LyckeK,
Det var ju synd att vi inte kunde vara överrens med tanke på att det är gängse vedertaget att förutsättningar för en välisolerande (sten)vägg är att den är homogen , har låg densitet och är porös (= små små luftblåsor jämnt fördelade i materialet). Att fräsa ur en 10cm bred luftkanal i varje block kommer inte att förbättra U-värdet, eftersom själva byggmaterialet inte har förbättrats på något vis, utan helt enkelt tagits bort.
För att ställa din teori på sin spets kan vi låtsas att det finns ett annat leca block, med samma densitet och struktur som DSM-blocket (600~650kg/m[sup]3[/sup]), fast den här gången med än större luftspalt. Vi gröper ur så mycket leca att det nya 40cm blocket i genomskärning består av 1cm leca, 38cm luftspalt, och 1cm leca. Enligt din teori skulle en sån vägg vara utomordentligt välisolerande med allt vad det innebär.
Ett annat exempel är äldre hus med ytterväggar bestående av regel/gips, isoleringsull, maxitegel. Det händer ibland att isoleringen glider ner eller sjunker ihop, vilket skapar en ofylld luftspalt. Innifrån sett blir väggpartiet i höjd med luftspalten kall.
I fallet med Isoblock, anger Maxit klart bättre U-värden när luftspalten är isolerad med mineralullsremsa. Däremot får "Isoblock uppmurade med vanligt bruk och ofylld luftspalt" klart sämre U-värde. Det går ju stick i stäv med din teori om den isolerande luftspalten.
Observera också att med "ofyllt" menar Maxit uttryckligen luftspalt och inte bruk däri, eftersom "Blocken sätts stumt mot varandra på 2 parallella murbrukssträngar i liggfogen. I färdigt murverk ska de utgöra ungefär 2/3 av blockbredden." Solklart.
Det var ju synd att vi inte kunde vara överrens med tanke på att det är gängse vedertaget att förutsättningar för en välisolerande (sten)vägg är att den är homogen , har låg densitet och är porös (= små små luftblåsor jämnt fördelade i materialet). Att fräsa ur en 10cm bred luftkanal i varje block kommer inte att förbättra U-värdet, eftersom själva byggmaterialet inte har förbättrats på något vis, utan helt enkelt tagits bort.
För att ställa din teori på sin spets kan vi låtsas att det finns ett annat leca block, med samma densitet och struktur som DSM-blocket (600~650kg/m[sup]3[/sup]), fast den här gången med än större luftspalt. Vi gröper ur så mycket leca att det nya 40cm blocket i genomskärning består av 1cm leca, 38cm luftspalt, och 1cm leca. Enligt din teori skulle en sån vägg vara utomordentligt välisolerande med allt vad det innebär.
Ett annat exempel är äldre hus med ytterväggar bestående av regel/gips, isoleringsull, maxitegel. Det händer ibland att isoleringen glider ner eller sjunker ihop, vilket skapar en ofylld luftspalt. Innifrån sett blir väggpartiet i höjd med luftspalten kall.
I fallet med Isoblock, anger Maxit klart bättre U-värden när luftspalten är isolerad med mineralullsremsa. Däremot får "Isoblock uppmurade med vanligt bruk och ofylld luftspalt" klart sämre U-värde. Det går ju stick i stäv med din teori om den isolerande luftspalten.
Observera också att med "ofyllt" menar Maxit uttryckligen luftspalt och inte bruk däri, eftersom "Blocken sätts stumt mot varandra på 2 parallella murbrukssträngar i liggfogen. I färdigt murverk ska de utgöra ungefär 2/3 av blockbredden." Solklart.
Medlem
· Västra Götaland
· 545 inlägg
isolde skrev:
Det räcker med att läsa i Maxits broschyr på sidan 4 så ser man att,
"U-värde för Isoblock uppmurade med vanligt bruk och ofylld luftspalt" får sämre U-värde än "U-värde för Isoblock uppmurade med vanligt bruk och isolerad luftspalt". Uppenbarligen är det skillnad på en ofylld och en isolerad luftspalt och då ska man ta i åtanke att luftspalten som uppstår mellan två parallella murbrukssträngar är mycket mindre än den urfrästa kanalen i DSM-blocket.
För att det inte ska uppstå konvektion på det sättet som du beskriver måste luften vara inbakad i små luftblåsor i materialet, eller "låst" som i en isloreringsmatta. Luftkanalen i DSM-blocket har en tvärsnitsarea på 2,5x10cm och löper i varje skift, längs hela ytterväggen.
För övrigt tillverkas DSM-blocket i en alldeles för hög densitet för att det kan komma i fråga som byggnadsmaterial för oisolerade ytterväggar. Danska Maxit har något som heter FiboBlok. Det skiljer sig från DSM-blocket genom att det muras samt är 33cm tjockt. Däremot tillverkas både FiboBlok:et och DSM-blocket av samma material, i samma densitet 600kg/m3. Så här svarar danska Maxit på frågan om U-värde:
[tt]Hvad er U-værdien for en 33 cm FiboBlok?
Som udgangspunkt skal man være varsom med kun at betragte U-værdier for en enkelt bygningsdel. Man bør i stedet betragte hele konstruktionsopbygningen (f.eks. for- samt bagmur, isolering, puds m.m.).
Ønsker man at opmure en uopvarmet massiv væg i 33 cm FiboBlokke med delt fuge med ilæggelse af isoleringsstrimmel 40-60 mm, opnås følgende U-værdi:
FiboLet Kl. 500 33 cm : 0,47 W/m²K
FiboBlok Kl. 600 33 cm : 0,57 W/m²K
Ovenstående tal gælder, såfremt blokkene indvendigt er påført en 2-lags puds (12 mm) samt udvendigt er påført en 3-lags puds (15 mm). Se også side 25 i maxit håndbog 2004.[/tt]
Nåväl, DSM-blocket är 40cm, så U-värdet bör ligga något lägre än 0,57 W/m[sup]2[/sup]K. Vidare förutsätter vi en perfekt vägg med total avsaknad av fogar, springor osv. Då blir U-värdet för väggen U = lambda/tjockleken, och eftersom Maxit anger lambda till 0,2W/mK och tjockleken till 40cm, blir U = 0,2/0,4 = 0,5 [W/m[sup]2[/sup]K]. Sedan putsar vi fasaden både in- och utvändigt (1cm + 2cm), och med bästa välvilja sätter putsens lambda-värde till samma som för leca, dvs 0,2W/mK. Det nya U-värdet blir:
U = (([ch955][sub]leca[/sub]/d[sub]leca[/sub])[sup]-1[/sup]+([ch955][sub]puts[/sub]/d[sub]puts[/sub])[sup]-1[/sup]))[sup]-1[/sup], där d = tjockleken [m]
Sätter man i respektive parameter fås:
U = ((0,2/0,4)[sup]-1[/sup]+(0,2/0,03)[sup]-1[/sup])[sup]-1[/sup] = 0,47 [W/m[sup]2[/sup]K]
Mycket riktigt hamnade vi under FiboBlok:ets 0,57 W/m²K, men 0,47 W/m²K är fortfarande ett uselt U-värde, eller som Maxit uttrycker det... "u-värde på 0,45, vilket egentligen är otillräckligt enligt våra normer"
LyckeK, du påstår sig ha fått uppgifter om U=0,33 W/m²K... "internt", säger du. Enligt vad du själv säger "är den (DSM-blocket, min anm.) inte provad hos SP ännu, och därför går man inte ut med något värde". Vanligtvis när en produkt får bra parametrar är producenten inte sen med att utnyttja det i marknadsföringen. Jag har talat med återförsäljare av DSM-blocket och ingen har kunnat bekräfta uppgiften om U=0,33 W/m²K.
Nåja, jag kan bara dra mina egna slutsatser. Tack för ordet.
"U-värde för Isoblock uppmurade med vanligt bruk och ofylld luftspalt" får sämre U-värde än "U-värde för Isoblock uppmurade med vanligt bruk och isolerad luftspalt". Uppenbarligen är det skillnad på en ofylld och en isolerad luftspalt och då ska man ta i åtanke att luftspalten som uppstår mellan två parallella murbrukssträngar är mycket mindre än den urfrästa kanalen i DSM-blocket.
För att det inte ska uppstå konvektion på det sättet som du beskriver måste luften vara inbakad i små luftblåsor i materialet, eller "låst" som i en isloreringsmatta. Luftkanalen i DSM-blocket har en tvärsnitsarea på 2,5x10cm och löper i varje skift, längs hela ytterväggen.
För övrigt tillverkas DSM-blocket i en alldeles för hög densitet för att det kan komma i fråga som byggnadsmaterial för oisolerade ytterväggar. Danska Maxit har något som heter FiboBlok. Det skiljer sig från DSM-blocket genom att det muras samt är 33cm tjockt. Däremot tillverkas både FiboBlok:et och DSM-blocket av samma material, i samma densitet 600kg/m3. Så här svarar danska Maxit på frågan om U-värde:
[tt]Hvad er U-værdien for en 33 cm FiboBlok?
Som udgangspunkt skal man være varsom med kun at betragte U-værdier for en enkelt bygningsdel. Man bør i stedet betragte hele konstruktionsopbygningen (f.eks. for- samt bagmur, isolering, puds m.m.).
Ønsker man at opmure en uopvarmet massiv væg i 33 cm FiboBlokke med delt fuge med ilæggelse af isoleringsstrimmel 40-60 mm, opnås følgende U-værdi:
FiboLet Kl. 500 33 cm : 0,47 W/m²K
FiboBlok Kl. 600 33 cm : 0,57 W/m²K
Ovenstående tal gælder, såfremt blokkene indvendigt er påført en 2-lags puds (12 mm) samt udvendigt er påført en 3-lags puds (15 mm). Se også side 25 i maxit håndbog 2004.[/tt]
Nåväl, DSM-blocket är 40cm, så U-värdet bör ligga något lägre än 0,57 W/m[sup]2[/sup]K. Vidare förutsätter vi en perfekt vägg med total avsaknad av fogar, springor osv. Då blir U-värdet för väggen U = lambda/tjockleken, och eftersom Maxit anger lambda till 0,2W/mK och tjockleken till 40cm, blir U = 0,2/0,4 = 0,5 [W/m[sup]2[/sup]K]. Sedan putsar vi fasaden både in- och utvändigt (1cm + 2cm), och med bästa välvilja sätter putsens lambda-värde till samma som för leca, dvs 0,2W/mK. Det nya U-värdet blir:
U = (([ch955][sub]leca[/sub]/d[sub]leca[/sub])[sup]-1[/sup]+([ch955][sub]puts[/sub]/d[sub]puts[/sub])[sup]-1[/sup]))[sup]-1[/sup], där d = tjockleken [m]
Sätter man i respektive parameter fås:
U = ((0,2/0,4)[sup]-1[/sup]+(0,2/0,03)[sup]-1[/sup])[sup]-1[/sup] = 0,47 [W/m[sup]2[/sup]K]
Mycket riktigt hamnade vi under FiboBlok:ets 0,57 W/m²K, men 0,47 W/m²K är fortfarande ett uselt U-värde, eller som Maxit uttrycker det... "u-värde på 0,45, vilket egentligen är otillräckligt enligt våra normer"
LyckeK, du påstår sig ha fått uppgifter om U=0,33 W/m²K... "internt", säger du. Enligt vad du själv säger "är den (DSM-blocket, min anm.) inte provad hos SP ännu, och därför går man inte ut med något värde". Vanligtvis när en produkt får bra parametrar är producenten inte sen med att utnyttja det i marknadsföringen. Jag har talat med återförsäljare av DSM-blocket och ingen har kunnat bekräfta uppgiften om U=0,33 W/m²K.
Nåja, jag kan bara dra mina egna slutsatser. Tack för ordet.
Medlem
· Västra Götaland
· 545 inlägg
Om vi nu skall prata u-värde och fördjupa oss i detta så blir min uträkning som följer
Efter kontroll visar det sig att [ch955]-värdet uppmätt för lecan i DSM-blocket är ca 0,15 W/mK R=0,4/015=2,66 (värdet 0,2 har varit med från det att man gjorde ett antal antaganden om blocket och värdet kommer att justeras i broschyren)
Ett block med formatet 0,59x0,2x0,4 har en volym på 0,0472 kbm
Luftspalten är 0,025 x 0,1 x 0,59 = 0,00148 kbm
Luftspalten utgör 0,00148/0,0475=0,03, dvs. ca 3 % av blockets volym.
[ch955]-värdet för luft är 0,023 W/mK
Om hela blocket varit luft (se tidigare inlägg) så hade vi haft ett R-värde på 0,4/0,023=17,4 (u-värde 0,057!)
Nu utgör luftspalten bara 3% av volymen, vilket gör att blocket totalt får:
0,03x17,4 + 0,97x2,66=0,52+2,58= 3,1
Lägger vi nu till inre och yttre värmeövergångsmotstånd R[sub]si+se[/sub]=0,17 + puts 3cm [ch955]=1,0 R=0,03/1,0=0,03 får vi:
R[sub]block[/sub]3,1+ R[sub]si+se[/sub]0,17+R[sub]puts[/sub]0,03=R[sub]tot[/sub] 3,3
U=1/R[sub]tot[/sub]=1/3,3=0,3 W/m2K
Luften behöver inte vara "låst" för att fungera som isolering!!! Det räcker med att det inte kan uppstå konvektion... och det kan det knappast göra i en liggande spalt på 2,5x10cm (det är i så fall en stor "luftblåsa". Det finns ingen motor som kan få luften att gå i sidled... och det skulle ändå inte innebära någon konvektion!
Och om det finns sprickor och fogar (vilket det är liten risk för då blocken inte är låsta till varandra, utan alla rörelser kan sprida sig fritt över väggen) så måste vi väl lägga samma aspekt på lättbetongen... eller?
Man kommer inte att gå ut med något U-värde alls, utan kommer med hänvisning till de nya beräkningsmetoderna som kommer i PBL kap9 och EN 13790 att bara använda [ch955]-värdet.
Sedan förstår jag inte att du ifrågasätter de uppgifter som lämnas om huset som murades med 400-block - det är inte U-värde man betalar el-räkningen mot, utan förbrukningen av kWh - det gör i alla fall jag!
Och maxit Dk, skriver ju också det att man måste se på hela konstruktionen för att veta om HUSET är bra eller inte.
Nu över till det viktiga... DSM kontra lättbetong...
Med samma tjocklek får du ett hus med bättre isolerförmåga om du använder lättbetong - inget snack om annat!
Båda husen har en mycket bra förmåga att lagra instrålande värme!
Prismässigt behöver du inget bruk och ingen armering för att bygga huset med DSM och du är helt väderoberoende.
Jämfört med lättbetongen suger lecan försumbara mängder vatten även om de står oskyddade under montage tiden. (Det gör inget om det är -15 grader)
En murare gör ca en kvm/h vid murning av leca, kanske 1,5kvm/h med lättbetong - med DSM och kranen sätter de 3-5kvm/h utan problem.
Ursäkta om denna tråd blir lite jobbig att följa, men jag hoppas att många som är intresserade finner den givande!
Hoppas på en vidare diskussion!
Efter kontroll visar det sig att [ch955]-värdet uppmätt för lecan i DSM-blocket är ca 0,15 W/mK R=0,4/015=2,66 (värdet 0,2 har varit med från det att man gjorde ett antal antaganden om blocket och värdet kommer att justeras i broschyren)
Ett block med formatet 0,59x0,2x0,4 har en volym på 0,0472 kbm
Luftspalten är 0,025 x 0,1 x 0,59 = 0,00148 kbm
Luftspalten utgör 0,00148/0,0475=0,03, dvs. ca 3 % av blockets volym.
[ch955]-värdet för luft är 0,023 W/mK
Om hela blocket varit luft (se tidigare inlägg) så hade vi haft ett R-värde på 0,4/0,023=17,4 (u-värde 0,057!)
Nu utgör luftspalten bara 3% av volymen, vilket gör att blocket totalt får:
0,03x17,4 + 0,97x2,66=0,52+2,58= 3,1
Lägger vi nu till inre och yttre värmeövergångsmotstånd R[sub]si+se[/sub]=0,17 + puts 3cm [ch955]=1,0 R=0,03/1,0=0,03 får vi:
R[sub]block[/sub]3,1+ R[sub]si+se[/sub]0,17+R[sub]puts[/sub]0,03=R[sub]tot[/sub] 3,3
U=1/R[sub]tot[/sub]=1/3,3=0,3 W/m2K
Luften behöver inte vara "låst" för att fungera som isolering!!! Det räcker med att det inte kan uppstå konvektion... och det kan det knappast göra i en liggande spalt på 2,5x10cm (det är i så fall en stor "luftblåsa". Det finns ingen motor som kan få luften att gå i sidled... och det skulle ändå inte innebära någon konvektion!
Och om det finns sprickor och fogar (vilket det är liten risk för då blocken inte är låsta till varandra, utan alla rörelser kan sprida sig fritt över väggen) så måste vi väl lägga samma aspekt på lättbetongen... eller?
Man kommer inte att gå ut med något U-värde alls, utan kommer med hänvisning till de nya beräkningsmetoderna som kommer i PBL kap9 och EN 13790 att bara använda [ch955]-värdet.
Sedan förstår jag inte att du ifrågasätter de uppgifter som lämnas om huset som murades med 400-block - det är inte U-värde man betalar el-räkningen mot, utan förbrukningen av kWh - det gör i alla fall jag!
Och maxit Dk, skriver ju också det att man måste se på hela konstruktionen för att veta om HUSET är bra eller inte.
Nu över till det viktiga... DSM kontra lättbetong...
Med samma tjocklek får du ett hus med bättre isolerförmåga om du använder lättbetong - inget snack om annat!
Båda husen har en mycket bra förmåga att lagra instrålande värme!
Prismässigt behöver du inget bruk och ingen armering för att bygga huset med DSM och du är helt väderoberoende.
Jämfört med lättbetongen suger lecan försumbara mängder vatten även om de står oskyddade under montage tiden. (Det gör inget om det är -15 grader)
En murare gör ca en kvm/h vid murning av leca, kanske 1,5kvm/h med lättbetong - med DSM och kranen sätter de 3-5kvm/h utan problem.
Ursäkta om denna tråd blir lite jobbig att följa, men jag hoppas att många som är intresserade finner den givande!
Hoppas på en vidare diskussion!
Hej Jag har byggt vårt hus i lättbetong från Yxhult och vi är jättenöjda. 1 1/2 planshus 200m2 med inredd vind och en kallkällare under halva huset och resten torpargrund. I entreplan är alla väggar i lättbetong både ytter och innerväggar. Ytterväggar 35cm tjocka med 3skiktsputs på utsidan och spackel och tapet på insidan. Innerväggar bärande 20cm och icke bärande 10cm spacklade och tapetserade. Bägge bjälklagen är i lättbetong 25 cm. Golvvärme både uppe och nere och vi har gjort så att vi gjutit på 6-7cm betong som golvvärmerören ligger i. Vi valde att göra så eftersom vi har sett kompisar som använt cellplastmetoden och inte blivit nöjda med värmefördelning och det faktum att det blir ytterligare fler material. Det enda i vårt hus som är i trä är taket. Vi har inte isolerat under bjälklaget ner till torpargrunden ännu vilket rekomenderades från yxhult. De rekomenderade att vi la till 10cm mineralull under bjälklaget för att minska förlusterna från golvvärmen. Uppvärmning med frånluftsvärmepump stöttad med ytjordvärmeslinga på 200m. Vi har under det senaste året gjort av med 14100 kWatt totalt i vårt hushåll och det är inklusive hushållsel. Vi är en familj med två småbarn och två vuxna. Mycket tvättande och torktumlande. Upplever att det är svalt och skönt på sommaren och varmt och gott på vintern. Upplever inte att systemet är trögt eller så och vi har inte problem med kallras vid de stora fönstren heller. Vi har separata termostater för varje rum som slår ifrån golvvärmen om det är nån extra värmetillförsel i rummet typ kamin, solen, torktumlaren, spisen eller något liknande.
Vi är jättenöjda helt enkelt med ett homogent stenhus i lättbetong.
Vi är jättenöjda helt enkelt med ett homogent stenhus i lättbetong.
Medlem
· Västra Götaland
· 545 inlägg
Grattis!!! 
Det låter som ni gjort allt på samma sätt som jag själv skulle ha gjort (med undantag för att det inte finns någon armering på ytterväggarnas insida)
14 100kWh på 200 kvm boyta inkl hushållsel - det är bra!
Om vi säger att 10 000 av dessa är uppvärmning och att COP/årsmedel för värmepumpen är 2 så betyder det att huset förbrukar 100kWh/kvm och år. Med isolering under golvet mot källaren får du säkert ner det betydligt (du pumpar ut ganska mycket värme där)
Du skrev att det var yxhults block (aeroc) 350mm, men de är väl 375mm, eller?
U[sub]p[/sub] för din vägg är då ca 0,3 enligt lättbetonghandboken - yxhult skriver 0,25 så säg att sanningen ligger mitt emellan.
När var huset färdigt?
Det låter som ni gjort allt på samma sätt som jag själv skulle ha gjort (med undantag för att det inte finns någon armering på ytterväggarnas insida)14 100kWh på 200 kvm boyta inkl hushållsel - det är bra!
Om vi säger att 10 000 av dessa är uppvärmning och att COP/årsmedel för värmepumpen är 2 så betyder det att huset förbrukar 100kWh/kvm och år. Med isolering under golvet mot källaren får du säkert ner det betydligt (du pumpar ut ganska mycket värme där)
Du skrev att det var yxhults block (aeroc) 350mm, men de är väl 375mm, eller?
U[sub]p[/sub] för din vägg är då ca 0,3 enligt lättbetonghandboken - yxhult skriver 0,25 så säg att sanningen ligger mitt emellan.
När var huset färdigt?
Vi började bygga 2003 och då var 350mm standard. På den tiden pratade man om olika klasser på väggblocken beroende på bärighet och isoleringsförmåga (luftinnehåll/m3) om jag minns rätt så har jag de röda blocken klass 600. Varför skulle man behöva armera på insidan av blocken?
Medlem
· Västra Götaland
· 545 inlägg
Ok, det var före Yxhult gjorde KK...
Jag antar att du har 400 block (densitet) annars rasar U[sub]p[/sub]-värdet iväg uppåt.
Enligt Lättbetong handboken är U[sub]p[/sub] för 350mm blocken 0,32.
Anledningen till att näta invändigt är att det finns alltid rörelser i en konstruktion - krymp vid uttorkning, spänningar vid vindbelastning och belastning av bjälkag mm. mm. Har man nu en vägg som invändigt inte är nätad och du får en kritisk belastning kommer detta att resultera i en eller två större sprickor i väggarna - om du nätar har du större möjlighet att fördela kraften över en större yta och du får förhoppningsvis inga synliga sprickor... inga garantier men mycket mer troligt...
Hur är det - har du några sprickor?...
Jag antar att du har 400 block (densitet) annars rasar U[sub]p[/sub]-värdet iväg uppåt.
Enligt Lättbetong handboken är U[sub]p[/sub] för 350mm blocken 0,32.
Anledningen till att näta invändigt är att det finns alltid rörelser i en konstruktion - krymp vid uttorkning, spänningar vid vindbelastning och belastning av bjälkag mm. mm. Har man nu en vägg som invändigt inte är nätad och du får en kritisk belastning kommer detta att resultera i en eller två större sprickor i väggarna - om du nätar har du större möjlighet att fördela kraften över en större yta och du får förhoppningsvis inga synliga sprickor... inga garantier men mycket mer troligt...
Hur är det - har du några sprickor?...
Nej inte några alls.
Medlem
· Västra Götaland
· 545 inlägg
Bra byggt och lite tur... ;D