Lustigt, läste precis en liknande tabell igår.slurppe99 skrev:
Uppenbarligen räknar man ju med någon form av slitage på utrustning, arbetstid eller nåt, för annars blir det ju 0:- per kWh.
Räkna och referenser kan givetvis gå isär. Här kommer en artikel om en som har hämtat 1 kubik 983 kwh i skogen och hävdar att han skulle ha debiterat kund 1965 kr för samma tid. Hade han haft värmepump så blev priset ca 640 kr för en kubik. Han anser att den som inte har utrustningen har råd att ta hjälp för skotning och hemtransport. Har man ved som har ruttnat blir det billigare. Hans uträkning rimmar inte med vedpriser.cpalm skrev:
http://cornucopia.cornubot.se/2013/06/ved-fran-skog-till-bod-1925-sek-i-timmen.html
Ja om man sätter en timmpening på sin fritid blir allt jäkligt dyrt..
Angående arbetstiden kan man ju se det som att det finns mängder med människor som betalar dyra pengar för att träna på gym och liknande. Då kan man ju nästan se det som en besparing ifall man går ut och tränar i skogen istället.slurppe99 skrev:
Hej, citerar denna uträkning och ser därmed till att tråden blir bumpad ännu en gång. Jag är nämligen väldigt nyfiken på hur dessa siffror står sig idag. Hur har prisutvecklingen på pellets varit? Och bergvärmen kanske har blivit effektivare eller hur är det med det?Ljungskile skrev:
Någon som har en modernare tabell? Denna uträkning var från 2009 tror jag.
Priset på pellets har legat i princip stilla, dock ska man ta med pannans verkningsgrad vid en jämförelse. Räknat med 90% verkningsgrad ligger pellets på ca 60 öre per kWh.
Bergvärmepump beror mycket på hur radiatorsystemet är utformat. Jag betalar idag med nuvarande elpris och en BVpump från 2009 ca 30 öre per kWh
Bergvärmepump beror mycket på hur radiatorsystemet är utformat. Jag betalar idag med nuvarande elpris och en BVpump från 2009 ca 30 öre per kWh
Tack för infon!mexitegel skrev:
Nu går jag off-topic, men det här med radiatiorsystemen och bergvärmen har jag sett nåt om förut. Hur ska det helst vara utformat? Stora radiatorer med mycket yta? Det är väldigt gamla grejer i huset vi snart flyttar in i. Finns det några tumregler för radiatorer vid bergvärme? Trådtips tas gärna emot, ska förstås leta själv också. Nu står det mellan en ny pelletspanna (känns dumt att chansa på att sätta in brännare i gamla Diom-kombipannan) och bergvärme, men är orolig att inte bergvärmen ska palla med 180m2 dåligt isolerat hus.
Det här är byggahus, där hamnar vi alltid off topic minst en gång i varje tråd. 
Välkommen hit förresten!
Och precis, radiatorsystemet ska ha stor värmeavgivande yta. Tumregeln är att framledningstemperaturen inte ska överstiga 55 grader på årets kallaste dag. Orsaken till detta är att värmepumpar blir mindre effektiva (lägre COP) ju högre temperatur på vattnet som de behöver producera. Därför är golvvärme och värmepump en väldigt bra kombo där man klarar sig på runt 35 grader som varmast.
De här 55 graderna kommer sig av att för att få varmare vatten än så så behövs ofta el-tillskott från elpatronen i värmepumpen och då är det inte så billiga kWh längre. Det är dock inte hela sanningen då det idag finns pumpar som kan leverera upp mot 65 grader utan elpatron, men som nämnt innan så är det på bekostnad av effektiviteten.
Därtill kommer att ju varmare vatten som pumparna måste producera ju lägre effekt kan de leverera. Exempelvis kan en BVP leverera 10kW 35 gradigt vatten men kanske bara 8,5kW 55 gradigt och detta ska man ha koll på vid dimensioneringen eftersom det är ju när man behöver som varmast vatten som man också behöver den högsta effekten.....
Generellt kan man väl säga att hus som byggdes för uppvärmning med olja på 60-talet har de sämsta förutsättningarna då den värmeavgivande ytan på radiatorsystemet ofta är liten jämfört med hus bygga tidigare.
180 kvm dåligt isolerat är inget problem, det finns stora pumpar Men det är klokt att börja i rätt ände här, för om du tänkt dig att tilläggsisolera så kan innebära att du köper på dig en för stor pump vilket både kostar onödigt mycket (dyrare pump och djupare borrhål) men också risk för att du får en anläggning som inte kan jobba optimalt.
Välkommen hit förresten!Och precis, radiatorsystemet ska ha stor värmeavgivande yta. Tumregeln är att framledningstemperaturen inte ska överstiga 55 grader på årets kallaste dag. Orsaken till detta är att värmepumpar blir mindre effektiva (lägre COP) ju högre temperatur på vattnet som de behöver producera. Därför är golvvärme och värmepump en väldigt bra kombo där man klarar sig på runt 35 grader som varmast.
De här 55 graderna kommer sig av att för att få varmare vatten än så så behövs ofta el-tillskott från elpatronen i värmepumpen och då är det inte så billiga kWh längre. Det är dock inte hela sanningen då det idag finns pumpar som kan leverera upp mot 65 grader utan elpatron, men som nämnt innan så är det på bekostnad av effektiviteten.
Därtill kommer att ju varmare vatten som pumparna måste producera ju lägre effekt kan de leverera. Exempelvis kan en BVP leverera 10kW 35 gradigt vatten men kanske bara 8,5kW 55 gradigt och detta ska man ha koll på vid dimensioneringen eftersom det är ju när man behöver som varmast vatten som man också behöver den högsta effekten.....
Generellt kan man väl säga att hus som byggdes för uppvärmning med olja på 60-talet har de sämsta förutsättningarna då den värmeavgivande ytan på radiatorsystemet ofta är liten jämfört med hus bygga tidigare.
180 kvm dåligt isolerat är inget problem, det finns stora pumpar
Men det är klokt att börja i rätt ände här, för om du tänkt dig att tilläggsisolera så kan innebära att du köper på dig en för stor pump vilket både kostar onödigt mycket (dyrare pump och djupare borrhål) men också risk för att du får en anläggning som inte kan jobba optimalt.Tackar!
Mycket bra info, dock hänger jag inte med det här med "10kW 35 gradigt vatten men kanske bara 8,5kW 55 gradigt". Vad innebär egentligen 10kW 35-gradigt? Är det inte vattnets värme och mängd som tillsammans avgör hur många watt det blir? Är 10kW helt enkelt större genomströmning i radiatorsystemet jämfört med 8,5kW? Känns som jag missar nåt väldigt grundläggande här...
Huset är byggt -27 och har gamla grova flänsradiatorer. Vi vill väldigt ogärna behöva byta ut dessa! Det finns dessvärre ingen energideklaration på huset, jag antar att detta kan ställa till problem när man anpassa ett bergvärmesystem så att det varken blir onödigt kallt eller onödigt dyrt. Det har eldats med olja innan, är ett dödsbo, och ingen vet riktigt hur mycket det gått åt. Det lutar mot pellets faktiskt, känns lite hälsosammare för huset också, med varm murstock, varmare källare (som är dyblöt, dränering skall göras i höst), varmare kallvind och mer självdrag. Men bekvämligheten med bergvärme lockar, samt ett antagligen lägre kWh-pris, så vill undersöka så mycket som möjligt innan något görs.
Mycket bra info, dock hänger jag inte med det här med "10kW 35 gradigt vatten men kanske bara 8,5kW 55 gradigt". Vad innebär egentligen 10kW 35-gradigt? Är det inte vattnets värme och mängd som tillsammans avgör hur många watt det blir? Är 10kW helt enkelt större genomströmning i radiatorsystemet jämfört med 8,5kW? Känns som jag missar nåt väldigt grundläggande här...
Huset är byggt -27 och har gamla grova flänsradiatorer. Vi vill väldigt ogärna behöva byta ut dessa! Det finns dessvärre ingen energideklaration på huset, jag antar att detta kan ställa till problem när man anpassa ett bergvärmesystem så att det varken blir onödigt kallt eller onödigt dyrt. Det har eldats med olja innan, är ett dödsbo, och ingen vet riktigt hur mycket det gått åt. Det lutar mot pellets faktiskt, känns lite hälsosammare för huset också, med varm murstock, varmare källare (som är dyblöt, dränering skall göras i höst), varmare kallvind och mer självdrag. Men bekvämligheten med bergvärme lockar, samt ett antagligen lägre kWh-pris, så vill undersöka så mycket som möjligt innan något görs.
Sektionsradiatorer kanske är en mer korrekt benämning (?).
Om du inte hastar iväg så kommer troligen en ny vinter där du kan kolla vilken temperatur radiatorerna behöver ha för att hålla 20 grader inomhus när det tex är 20 minus ute. Klarar du det under 45 grader så är vp ett bekvämt alternativ. Många kompletterar radiatorsystemet med en eller ett par fläktkonvektorer strategiskt placerade för att orka hålla ekonomisk värme med vp. Med pellets kan du däremot få vilken temperatur du vill på radiatorerna men det krävs lite engagemang istället