Ja det är ju alternativet jag tror på plasta allt eller inget. Men tror knappast det är nån brådska huset är byggt -26 vinden isolerad för ca 15 år sen och det ser helt fräscht ut där uppe trots att det har varit dålig vent i huset och det bör inte bli sämre av mekanisk frånluft.
 
Mikael_L skrev:
Ja återigen då ...
Varför?
Kan det vara fråga om felaktiga slutsatser av observerade problem? Det kommer inte in mer fukt i konstruktionen, men den fukt som trots allt kommer in har svårare att komma ut.

Jag har sett en utbyggnad med plast i taket. Taket var dåligt byggt så att det läckte in vatten i konstruktionen. Plasten höll tätt så att reglarna ruttnade i fred utan att det syntes några spår av fukt på insidan. Taket var ruttet och förstört utan att det syntes inifrån. Givetvis hade inte problemet orsakats av plasten, men plasten förvärrade konsekvensen av läckan. Taket hade ruttnat även utan plasten, men kanske långsammare och man hade märkt läckan tidigare. Kanske till och med innan det började ruttna.
 
Ja det är ju inte bara fördelar med plast. Och man kan ju undra hur det kan tryckas ut fukt i konstruktionen när man har till luftventiler i väggarna luften bör tryckas ut lättare där och den väljer lättaste vägen om man nu inte lyckas få undertryck som i mitt fall.
 
Luften väljer inte väg. Är det övertryck i byggnaden kommer luft att tryckas ut genom alla öppningar. Stora som små. Dock kommer givetvis mer luft ut genom de stora öppningarna.
 
Luften väljer den lättaste vägen liksom vatten och jag brukar också göra det.
 
Nej. Luft och vatten väljer inte väg. Ett val förutsätter ett medvetande. Har du ett ventilationshål i väggen och övertryck i rummet så kommer mer luft att läcka ut genom ventilationshålet än genom små läckor. Ett ventilationshål kan även minska övertrycket i rummet så att läckflödet genom springor och otätheter minskar. Men enligt samma princip som Mikael_L skriver om. Luften intill den lilla läckan vet inte om att det finns ett ventilationshål i andra änden av rummet där det är lättare att komma ut. Den läcker ut genom den lilla springan i alla fall. Helt utan val.

Om du inte tror mig, borra upp ett av hålen i en sil. Häll vatten i silen och se om allt vatten väljer att rinna ut genom det största hålet där det är lättast att komma ut.
 
  • Gilla
Jotsat
  • Laddar…
Luften eller vatten tar sig inte lättare genom stort håll om flödet är lågt men den tar sig lättare genom ett hål än genom tapet tretex papp bräder timmer papp samt ytterpanel. Prova med silen stoppa en trästicka i ett av hållen inget vatten kommer rinna där men är trä vatten tätt ?
 
Det finns skarvar mellan skivor och skarvar mellan panelbräder. Det finns hörn där luft kan läcka in bakom tapeter, papp eller treetex. Det kommer alltid att finnas ofullständigheter där luft kan läcka ut eller in. Hur mycket luft som läcker genom dessa springor har att göra med rummets övertryck och springans storlek. Genom en större öppning läcker det mer än genom en mindre, men den stora öppningen ändrar inte hur mycket som läcker genom den mindre.
 
Jo det gör den öppnar man tillräckligt mycket minskar övertrycket och läckaget genom otätheter minskar. Om du tar bort ena väggen hur mycket luft tror du då läcker genom otätheter i dom 3 kvarvarande väggarna.
 
Precis så fungerar det vilket jag även skrev i inlägg #36. Men så länge det finns ett övertryck så kommer luft att läcka ut genom alla hål. Stora som små.
 
Men frågan är hur mycket övertryck det blir i en villa med öppna till luft ventiler ?
 
Ni förväxlar luftflöden med diffusion. Diffusion kan ske, och gör det också, även i motsatt riktning från luftflöden. Dissusionen drivs av koncentrationsskillnader, och det går relativt snabbt om koncentrationsgradienten är stor. Diffusionshastigheten är i stort sett arrheniusberoende, dvs starkt beroende av temperaturen. Både diffusion och värmetransport med strålning är kontraintuitiva. Man måste alltså vara van vid att tänka i termer av ganska komplicerade naturvetenskapliga fenomen för att förstå temperatur- och diffusionsfenomen i byggnader. Därtill kommer brownska rörelser, som kan göra sig påminda i vissa fall även i byggnader. Ett exempel på brownsk rörelse är att man kan känna apelsinskalsdoft nästan omedelbart om någon skalar en apelsin 10 meter bort, även om man bara har låga luftflöden. Allt detta förekommer i den fysiska världen, även om man råkar befinna sig i ett äldre hus.
 
Behåll pappen och fixa hålen och på med gips så bli de bra. I våran kåk som är från 1928 tillägsisolerade vi utan att ta bort tretexen och vi satte ingen plast eller papp. Vi ha ett hus som det är bra drag i och de må bra av de. Kolla med en snickare så kan dem nog tipsa dej me bra knep för ert hus. Lycka till.
 
mattiasp skrev:
Ni förväxlar luftflöden med diffusion. Diffusion kan ske, och gör det också, även i motsatt riktning från luftflöden. Dissusionen drivs av koncentrationsskillnader, och det går relativt snabbt om koncentrationsgradienten är stor. Diffusionshastigheten är i stort sett arrheniusberoende, dvs starkt beroende av temperaturen. Både diffusion och värmetransport med strålning är kontraintuitiva. Man måste alltså vara van vid att tänka i termer av ganska komplicerade naturvetenskapliga fenomen för att förstå temperatur- och diffusionsfenomen i byggnader. Därtill kommer brownska rörelser, som kan göra sig påminda i vissa fall även i byggnader. Ett exempel på brownsk rörelse är att man kan känna apelsinskalsdoft nästan omedelbart om någon skalar en apelsin 10 meter bort, även om man bara har låga luftflöden. Allt detta förekommer i den fysiska världen, även om man råkar befinna sig i ett äldre hus.
Du har säkert rätt i allt du skriver men vad du missar är att äldre hus tål diffusion då naturmaterial såsom trä och lin, till skillnad från mineralull, klarar av att ta upp och släppa ifrån sig fukt utan att skadas.
 
Jag ger upp
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.