Det är väl i princip bara Telia som är både nätägare och tjänsteleverantör till slutkund och mig veterligen har de slutat med den modellen. Vill f ö minnas att så långa bindningstider inte längre är tillåtna och nät byggda med bidrag måste vara helt öppna. Intäkten till den nätdrivande delen av bolaget kommer ändå inte i närheten av 4000 kr per år.lbgu skrev:
Kanske det, har du några exempel på monopol som resonerat så?lbgu skrev:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 747 inlägg
Jo det har det. Om man vill ha nya kunder. Det är därför deflation, som är precis det vi pratar om här, är så förödande för ekonomin. Det gynnar den som sitter på pengarna och inte gör någonting. Om presumtiva kunder blev övertygade om att om de bara väntade så kommer man få mer för pengarna, så dör hela marknaden ganska omgående, och det ligger i varje företags intresse att kväva det barnet i sin linda omedelbums.Jehu skrev:
Så det har precis med "moral" och "rättvisa" att göra. Dvs att övertyga ens kunder om att man har sådan (oavsett man har det eller inte) så att de vågar investera. De gillar nämligen inte att bli lurade...
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 747 inlägg
Inte om som jag och andra sagt det påverkar hela affären i andra områden. Det finns i stort sett inget att vinna på att låta sådana kunder "åka snålskjuts", utan tvärtom kan man hävda att det är bättre för affären att inte ge dem någon fiber alls, även om de gnäller. Gärna med stora artiklar i tidningen "De vill inte ansluta oss till Internet! - Nej, de valde att inte gå med när vi bygde ut infrastrukturen, och nu blir det för dyrt." Alltså som man skulle sagt förr: "Dem till straff, androm till varnagel". Detta visar för andra presumtiva kunder att det är nu det gäller.lbgu skrev:
Det är inte bara med moroten man kan få kunder, det går bra med piskan också ibland...
Det är därför som man lastar på med extra allt i första klass och det blir missär i tredje. Inte för att det skulle kosta så mycket mer att bättra på den tredjeklassvagnen så mycket (de hade inte ens tak i järnvägens barndom), utan för att man tjänar 80% av sina pengar på förstaklasspassagerarna. Så man straffade alltså de fattigaste för att skrämma de rika; "Se vad som kan hända..." (Jmf flyget idag: http://www.economist.com/blogs/gulliver/2014/05/flying-first-class)
Redigerat:
Möjligen för tomter man har grävt förbi, men man gräver ju inte ett extra dike fram till några tomter som ligger bortanför den sist anslutna (för vem ska betala den grävkostnaden?).lbgu skrev:
Får jag fråga vad du har för erfarenheter av den typen av anläggningsarbete? Tror du verkligen att det är samma gubbe som gräver hålet i gatan som sen asfalterar det? Bara att asfaltera går åt minst tre gubbar om det ska göras rätt. Och tror du att det är grävmaskinsföraren som ställer upp koner och skyltar för avspärrning? (Det krävs normalt av kommunen att man skyltar och sånt.) Glöm inte bort att det dessutom behövs en massa administrativt jobb att söka tillstånd för att gräva, göra ledningsutsättning och såna grejer.
Det finns andra trådar där folk som varit inblandade i fiberprojekt har beskrivit alla olika moment som behöver göras. Det är en hel del.
Ingen operatör har intresse av att erbjuda efteranslutningar billigare i dagens läge, oavsett den faktiska installationskostnaden. Alla befinner sig idag i en etableringsfas där det gäller att etablera sig i så många potentiellt lönsamma områden som möjligt. Så länge etablering i nya områden sker måste man visa att efteranslutning är dyrare än att hoppa på tåget direkt. Annars kommer en stor del av de potentiella kunderna att avvakta.
När nyetableringens tid är över kommer vi kanske att se andra prismodeller, men det ligger nog tio år fram i tiden. Då blir det plötsligt intressant att locka till sig de sista kunderna i ett område.
När nyetableringens tid är över kommer vi kanske att se andra prismodeller, men det ligger nog tio år fram i tiden. Då blir det plötsligt intressant att locka till sig de sista kunderna i ett område.
HUR dyrt det är att ansluta i efterhand, beror på hur långt det är till stationen fibern ska anslutas till.
Det fungerar INTE som för koppartråden, där det vanligen finns ett kopplingsskåp i var enda korsning dit man kan ansluta. Istället dras det en fiber hela vägen från dig till stationen.
Vad det skulle vara för fel på ADSL eller bättre VDSL har jag svårt att förstå? 15-50Mb/s räcker för både TV, telefoni och surfande.
Väntetiderna för surfandet beror sällan på bandbredden utan svarstiderna för katalogtjänsten och bandbredden för innehållsleverantören.
Jag betalar 195:-/mån för ADSL 28Mbs, känns svårslaget för en villägare utan stadsnät.
Det fungerar INTE som för koppartråden, där det vanligen finns ett kopplingsskåp i var enda korsning dit man kan ansluta. Istället dras det en fiber hela vägen från dig till stationen.
Vad det skulle vara för fel på ADSL eller bättre VDSL har jag svårt att förstå? 15-50Mb/s räcker för både TV, telefoni och surfande.
Väntetiderna för surfandet beror sällan på bandbredden utan svarstiderna för katalogtjänsten och bandbredden för innehållsleverantören.
Jag betalar 195:-/mån för ADSL 28Mbs, känns svårslaget för en villägare utan stadsnät.
Kanske om man är ensam i hushållet, men är man flera internetanvändare så blir det problem. Sen är det ju inte så många som kan 50 Mbit/s.Nisken skrev:
http://www.bredbandskollen.se/statistik/?section=1&month=032015
Latensen är också sämre än för fiber så har man spelande tonåringar så blir det rätt stor skillnad.
Sen får man ju inte glömma att ADSL är väldigt känsligt. Främsta anledningen till att vi hakade på fiber direkt var att vår ADSL slutande fungera sporadiskt varje gång det regnade. Det var korta avbrott på 1-2 minuter flera gånger i timmen. Det var med andra ord helt oanvändbart så fort det regnade ute. Och det fungerade ju inte att felanmäla för eftersom avbrotten var så korta så hade ju allt börjat fungera igen när man äntligen kom fram till kundtjänst. Vi försökte felanmäla ett dussin gånger men det avskrevs varje gång.
Redigerat:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 747 inlägg
Njae, så bygger man typiskt inte. Antingen så har man korskopplingspunkter i exv en brunn där man skarvar ditt fiberpar till en flerparig fiber, dvs en 96:a, och den stora fiberkablen går sedan till en "station". Eller så sätter man aktiv utrustning längre ut i näten i små korskopplingsskåp/hus. Detta eftersom denna utrustning är mycket mindre och smidigare än en telefonväxel (ja dvs idag så är växlarna mycket, mycket mindre än de en gång var, men eftersom stationer byggdes för växlar som de en gång var, så finns det ingen marknad som pressar på att göra dem så kompakta som nätverksutrustning typiskt är. Den har vi ju knött in där den fått plats typiskt).Nisken skrev:
Så jag skulle säga att det i en fiberinstallation typiskt är mycket färre kunder anslutna till ändpunkten än i telefonisammanhang. Detta trots att det inte är några problem att dra fiber betydligt längre än för telefoni. (Skall du få dina 24Mbps så måste du bo nära stationen. Mycket närmare än medelabonnenten bor.)
Näe, nu blev det ganska fel.Nisken skrev:
1. Nu pratar vi efteranslutning i villaområden. Då finns det ett områdesnät med passiva kopplingspunkter (skåp där fibern skarvas). Kostnaden för att efteransluta en fastighet har en mycket låg korrelation med avståndet till stationen. PRISET för kunden har definitivt ingen korrelation alls med avståndet till station. Så, i de flesta villafibernät har man kopplingsskåp eller brunnar "i varje korsning" OCH fibern går hel till station.
2. Det skulle hedra dig om du sa att 15-15Mbps räcker för DIG. Det räcker inte för mig. Och många av oss är inte i närheten av de hastigheterna med ADSL pga avståndet till stationen.
För telefoni så sitter det ju 10-pars plintar utspridda med jämna mellanrum, så att skarva med en 96-pars fiber motsvarar ju i såna fall skåpen som står längs gatorn (där flera plintar samlas ihop). Ansluta till en plint gör man dessutom med avbitare (helst den som har ett slipat urtag för skalning) och skruvmejsel, det är med andra ord en enkel och billig anslutning.
Ok, sen får man åka till skåpet och dra en KK-tråd från sekundär till primär också. Men det fixade jag alltså helt på egen hand som 18-årig sommarjobbare.
Ok, sen får man åka till skåpet och dra en KK-tråd från sekundär till primär också. Men det fixade jag alltså helt på egen hand som 18-årig sommarjobbare.