Skojar du?Tompamannen skrev:
Vem har sagt att tomten skall vara 300 m2?
Jag har 125 m2 byggyta, har byggt 100 m2 komplementärbyggnader, och kunde bygga lika mycket till om jag ville, enligt detaljplanen.
Och jag har plats för allt jag önskar mig, och mer därtill.
Men pannrum, vem har sånt nuförtiden? Till vad?
Torkrum? Häng ute eller släng in i torktumlaren.
Gillestuga? Har ni för trångt i kök/matrum/vardagsrum?
Men min tomt är inte 300 m2, nej, den är något större
Jag snackade lite med en vvs:are om detta. Han var helt inne på samma spår. Man lägger över mer och mer av det totala utrymmet på stora badrum och öppna kök-vardagsrumslösningar. Det som får stryka med är biytorna och tvättstugan är ofta minimal, och där skall det dessutom finnas plats för elcentral, närverk, golvvärmefördelare med mera ..Tompamannen skrev:
Precis min mening. Idag ska allt samsas i samma utrymme. Men det har väl med produktionskostnad att göra. Husen ska anpassas till mindre tomter, för att inte boytan ska bli mindre så får man knö ihop teknik/tvätt i samma utrymme. Det är väl fantastiskt om man flyttar från lägenhet där man kanske levde med tvätt/tork på toaletten. Plötsligt har man ett separat utrymme för detta. För mig som sedan barnsben är van vid att ha boyta och lika mycket biyta så skulle det kännas trångt minst sagt att ha förråd, tvätt, teknik osv. i samma utrymme och dessutom så skulle detta utrymme bara vara 10-15m2.elpaco skrev:
Innan man hittade på detta med prefab-torpargrund-med-mögel-konstruktion så var det väl mer eller mindre standard att ett hus byggdes med biytan som källare med platta på mark? 100-150 boyta och motsvarande storlek biyta var väl ganska så standardiserat på 60-70-talet. Idag bygger man typ 130-175 boyta med kanske 10 biyta. Ett hus idag på 200-300 totalyta uppfattas ju som stort.
Mina tolkningar gäller storstadsregionerna där majoriteten av befolkningen bor. Utanför stadsplanerat område kan man smälla upp ett garage på 150m2 på sin 30000m2 stora tomt. Men då faller man ganska så mycket utanför ramarna och då har man nog garanterat lagt ut pengar som man aldrig får igen. Medeltomtstorleken i Sverige tror jag låg på 1013m2 för några år sedan. Och denna siffran faller nog ganska fort när det massproduceras villaområden av typ fyrkantiga burkar med 100m2 gräsplätt utanför vardagsrumsfönstret och 2 bilplatser på framsidan.
Som jag skrev så var det min lekmannamässiga "misstanke" om frigolit/cellplast. Jag vet att materialexperterna anser att det har "evig" livslängd.Tompamannen skrev:
Men ett exempel som jag iofs. vet haltar, men som ändå stämmer till viss eftertanke.
På 60 talet var det rätt vanligt att man tilläggsisolerade gamla hus genom att spruta in isolering i form av flytande frigolit som som fick expandera inne i hålrum i väggar och golv.
Det har funnits flera trådar här där man ser hur sådana väggar ser ut när de öppnas nu 50 år senare. Frigoliten i väggen har då krackelerat, med "sprickor" i storleksordningen 10 - 20mm. Detta är då alltså någon form av krympning.
Exemplet haltar givetvis eftersom det dels säkert var ett likartat med ändå annorlunda material så på 60- talet. Det fick härda/expandera under helt okontrollerade former därinne i väggen osv.
Men jag blir ändå lite betänksam över att man ställer hela hus på ett material som ev. kan bete sig på det viset.
Cellplast må vara ett oorganiskt material såtillvida att det inte angrips av mikroorganismer, men all plastkemi brukar räknas till organisk kemi. Och all plast åldras på olika sätt, beroende på vilken plast det är så krymper den, blir spröd osv.
Även äldre hus som renoveras med frigolitisolering under plattan med urgrävning osv. Blirt oftast inte lika fuktfria som nya hus. De flesta sådana hus har grundmurar som sticker ned ytterligare, och man går inte in med ny isolering under grundmuren. Dessa grundmurar står då ofta och suger upp fukt, olika mycket beroende på hur bra dräneringen är. Den fukten ger givetvis mycket mindre påverkan än när hela golvet stod och sög upp fukt, innan åtgärden med urgrävnings osv.
Men det finns gott om exempel på renoverade källare där man ändå har fuktvandring upp i väggarna pga. grundmurarna som transporterar upp vatten.
Det du beskriver om sprutad cellplast har jag aldrig hört talas om så det ska jag inte uttala mig om.hempularen skrev:
Beträffande grundmurar som suger vatten så har jag poängterat dräneringens utformning i flera trådar då jag arbetar med grund/anläggning sedan 25 år. Överkant dränering ska ligga under underkant betongsulans lägsta del. Då kan röret tom. gå fullt utan att du får en kappilärsugande grundmur.
Det Hempularen tänker på heter karbamidskum. Det användes för ca 50 år sedan och var den tidens mirakellösning för regelväggar som byggdes utan isolering mellan ytter- och innerpanel.Tompamannen skrev:
Det var väl då lika oprövat och otestat som de enstegstätade putsfasaderna som man strider om idag.
https://askastradet.wordpress.com/2011/01/29/usch-for-karbamidskum/
En bild från länken:
Dagens polystyren- och polyuretancellplast är säkert mycket bättre utprovade och testade vad gäller krympning och livslängd.
PS
À propos skum isolering (avsiktlig särskrivning) hittade jag en kul länk
http://se.mustknowhow.com/vindsvaning/om-skumisolering
Citat, läs och njut
Ingen fara om man använder Apples OS X alltså?
Här vare google translate och inget annat
Redigerat:
O ska vi va riktigt noga så var det vattenkarbamidskum, vi tryckte in det i vårt första hus som vi köpte 69:e o jäklar va skum det gick åt,men tätt vart det..o Ändå var vårt hus byggt av en kille som jobbade på en trähusfabrik,så allt var stämplat som utskott fast det var prima...Han vart sedermera ombudsman på träindustriarbetareförbundet. Altt material var prima.Det kan man inte säga om huset ( det sista förhoppningsvis) vi bor i nu, byggt delvis av en byggmästare. Han byggde huset åt sig själv.Byggmästaren som i början på 50 talet hade 52 anställda byggjobbare och vars son också var byggmästare o chef över den stora byggfirman Anders .... i Norrland o som bara tagit hem o byggt med utskott....o byggt med tummen mitt i handen åt sig själv...man(jag) baxnar......Han vart inte heller kvar på den stora byggfirman så länge.....
Redigerat:
Citat.
"Hur man isolera en vind dragkrok".
Det finns nog många som kör omkring med oisolerade skeva dragkrokar utan att skämmas det minsta.
Staffan
"Hur man isolera en vind dragkrok".
Det finns nog många som kör omkring med oisolerade skeva dragkrokar utan att skämmas det minsta.
Staffan
Varför hjälper du budgivaren nr 2? Du har betalt för 2 gubbar som gått igenom huset. Den kostnaden slapp budgivaren nr 2. Sen förstår jag inte hur de fick tag på ditt namn/nummer? Sånt är väl sekretess hos mäklaren?Gustav Arrhenius skrev:
"Som budgivare brukar man ha rätt att få namn på övriga budgivare när försäljningen är avslutad. Men detta kan skilja mellan olika mäklarfirmor." (från http://www.borattupplysning.se/wp_brskola/budgivning/)
Min erfarenhet är just så, dvs att det fungerar olika hos olika mäklarfirmor. En del mäklare skickar med namn på alla budgivare utan att man ens frågat om det, en del gör det om man frågar efter det och en del känner sig förolämpade om man ens frågar. De större mäklarfirmorna brukar skriva på sina hemsidor vad de har för praxis.
Min erfarenhet är just så, dvs att det fungerar olika hos olika mäklarfirmor. En del mäklare skickar med namn på alla budgivare utan att man ens frågat om det, en del gör det om man frågar efter det och en del känner sig förolämpade om man ens frågar. De större mäklarfirmorna brukar skriva på sina hemsidor vad de har för praxis.
Det är rationellt att hjälpa tvåan. Även om TS har hoppat av så finns chansen att säljaren kommer tillbaks med ett nytt bud till TS om även övriga budgivare börjar pruta. Det ligger därför i TS intresse att övriga budgivare blir medvetna om alla fel och brister i huset.Coolman skrev:
Kostnaden för besiktningen är en s.k sunk cost, dvs pengar som redan är förbrukade.
Redigerat:
Bara för att en viss "byggkunnig" kompis tycker att vissa lösningar ser ut som hemmapul, så behöver det inte vara fallet. Helt otänkbart är det inte att arbetet är utfört av något klantarsel till hantverkare, som dessutom tagit betalt för skiten.
Får jag välja, och det får jag juTompamannen skrev:
, så väljer jag hellre ett hus med gott om boyta som jag själv kan anpassa till förrådsutrymme om jag vill, än ett hus med mindre boyta och mycket biyta som jag endast med svårighet/stor kostnad kan anpassa till boyta.För övrigt är det ju apskönt att ha tvättstugan i direkt anslutning till de utrymmen man normalt vistas på. Det underlättar användningen och så behöver man knappt plocka ihop tvätten efter att den torkat eftersom alla kan gå och plocka det de ska ha för dagen direkt från tvättstället/torktumlaren