Medlem
· Stockholm
· 3 909 inlägg
Sådärja, en riktig fundering (-:
Ja i kokskaminen blir det verkligen bra förbränning så man får elda försiktigt.
Har inte provat koks, var får man tag på det, och finns det några risker med koksen att se upp med?
Ja i kokskaminen blir det verkligen bra förbränning så man får elda försiktigt.
Har inte provat koks, var får man tag på det, och finns det några risker med koksen att se upp med?
Mina erfarenheter sträcker sig visserligen inte till att elda i panna, men okluven ved tar lång tid på sig att torka och brinner väldigt dåligt, brukar bli en stor klump med kol som ligger kvar i flera inlägg.
Medlem
· Stockholm
· 3 909 inlägg
Störst del av uttorkningen sker genom ändträt, därav frågan hur korta jag ska såga kubbarna för att det ska torka lika bra som kluven ved, något förhållande träslag/diameter/längd borde finnas.Korvgubbe skrev:
De stumpar jag har eldat har varit cirka decimetern långa och någonstans fem till sju centimeter i diameter och de har som sagt knappt brunnit alls utan blivit en kolbit på ungefär 3/4 delar av ursprungsstorleken. Om det fungerar bättre i din panna vet jag inte, men jag tror inte att forna tiders torpare högg ved för att det var roligt eller att de behövde den fysiska ansträngningen.
Angående träslag så är min erfarenhet att tall- och granstumpar torkar bra utan klyvning. Jag brukar själv elda i kamin med okluvna stumpar som blivit över när jag kapat stockar för vidare klyvning till vedpannan. Dessa ändstycken är väl allt från 10 till ca. 30 cm. De stumpar jag klyver i efterhand är björk + de som blir för stora för kaminen annars.
När det gäller tall och gran bukar jag inte klyva pannveden ifall diametern är mindre än ca. 10 cm. Undantag för vattenmättade bitar, känns på vikten.
Edit: När det gäller eldandet av stumparna i kaminen så krävs det att man börjat elda med klenare kluven ved. Men sen när man fått igång en rejäl eld så funkar stumparna bra att lägga på. Fast de kan behöva lite hjälp av klenved ibland ifall man glömt bort att lägga i i tid.
När det gäller tall och gran bukar jag inte klyva pannveden ifall diametern är mindre än ca. 10 cm. Undantag för vattenmättade bitar, känns på vikten.
Edit: När det gäller eldandet av stumparna i kaminen så krävs det att man börjat elda med klenare kluven ved. Men sen när man fått igång en rejäl eld så funkar stumparna bra att lägga på. Fast de kan behöva lite hjälp av klenved ibland ifall man glömt bort att lägga i i tid.
Redigerat:
"Har inte provat koks, var får man tag på det, och finns det några risker med koksen att se upp med?"
Är nog inte helt lätt att komma över idag. Riktiga smeder använder bra stenkol, t ex fr England efter vad jag hört.
Jag "hittade" några överblivna kolbitar i form av "halva tegelstenar" i en gammal kol/koks/vedbinge på logen första vintern efter att vi flyttat hit. Tyngden var också i klass med tegelsten. Efter att ha eldat kaminen genomvarm med ved så slängdes en sådan "kolbrikett" i. Det brann lääänge och med lagom värmeutveckling. Ytterligare ett par sådana senare på kvällen, och sedan när man kom upp på morgonen så var det en stor askhög i botten på kaminen. Det kändes att kaminen fortfarande var ljummen, och några mm under askytan var hela högen glödande. Så att elda gjutjärnskaminer med kol i små stugor/rum är ett enastående effektivt sätt att hålla värmen hela natten utan att sitta eldvakt.
Däremot är ju kol inte det mest miljövänliga bränslet om man säger så...
Tror inte heller att det är så billigt, såvida man möjligtvis inte åker ner på kontinenten och köper, om det fortfarande används där.
Slyröjde lite Al härom vintern. Sågade upp dem i 25-30 cm bitar förra sommaren. De är nog de enda träslaget som torkat hyfsat utan klyvning. Så min erfarenhet är att klyvning måste till. Barken är tät.
Det märks även när man råkat få med någon surpinne. Tycker mig se att det är skiktet innanför barken, (inte kärnan), som fräser och pyser av vattenångan som kommer ut.
Så, om jag skulle skippa klyvning så skulle mina bitar inte bli längre än ca 5 cm. Då talar jag om Ask, Ek, Bok, Björk, Sälg, Asp, Lönn, Rönn, Hagtorn, Hägg, Syren, Körsbär/Fågelbär, Plommon och Äpple. Al tycks alltså funka hyfsat, men med klyvning så blir även Alen fortare och bättre torr, och med åtföljande minskad risk för röta.
Är nog inte helt lätt att komma över idag. Riktiga smeder använder bra stenkol, t ex fr England efter vad jag hört.
Jag "hittade" några överblivna kolbitar i form av "halva tegelstenar" i en gammal kol/koks/vedbinge på logen första vintern efter att vi flyttat hit. Tyngden var också i klass med tegelsten. Efter att ha eldat kaminen genomvarm med ved så slängdes en sådan "kolbrikett" i. Det brann lääänge och med lagom värmeutveckling. Ytterligare ett par sådana senare på kvällen, och sedan när man kom upp på morgonen så var det en stor askhög i botten på kaminen. Det kändes att kaminen fortfarande var ljummen, och några mm under askytan var hela högen glödande. Så att elda gjutjärnskaminer med kol i små stugor/rum är ett enastående effektivt sätt att hålla värmen hela natten utan att sitta eldvakt.
Däremot är ju kol inte det mest miljövänliga bränslet om man säger så...
Tror inte heller att det är så billigt, såvida man möjligtvis inte åker ner på kontinenten och köper, om det fortfarande används där.
Slyröjde lite Al härom vintern. Sågade upp dem i 25-30 cm bitar förra sommaren. De är nog de enda träslaget som torkat hyfsat utan klyvning. Så min erfarenhet är att klyvning måste till. Barken är tät.
Det märks även när man råkat få med någon surpinne. Tycker mig se att det är skiktet innanför barken, (inte kärnan), som fräser och pyser av vattenångan som kommer ut.
Så, om jag skulle skippa klyvning så skulle mina bitar inte bli längre än ca 5 cm. Då talar jag om Ask, Ek, Bok, Björk, Sälg, Asp, Lönn, Rönn, Hagtorn, Hägg, Syren, Körsbär/Fågelbär, Plommon och Äpple. Al tycks alltså funka hyfsat, men med klyvning så blir även Alen fortare och bättre torr, och med åtföljande minskad risk för röta.
Ja det funkar bra att göra så.lbgu skrev:
Köper man maskinhuggen ved så brukar den vara skalad i barken på många ställen och torkar bra utan att klyva den.
precist som alla andra har även ja fått pinnar kastade på mig av de äldre när ja fuskat med klyvningen av veden, sen om det är för att man ska göra så för bäst effekt av torkning eller vara för att det är gammal sed och vana är en annan sak.
men om man ska titta på iden din med att undvika klyva utan endast göra stubbar så första tanken min är att titta på grovleken på de klyvda bitarna du eldar, och såga stubbarna ungefär i den tjockleken. detta gissar jag då innebär på stumpar på runt 5-10cm i längder.
tänk dock på att nu får du kuber i princip, och gör då inte för stora så du inte får in dem i inkastet (beroeende på grovleken på stockarna du kapar av).
summa sumarum.
stumpar 5-10 cm ish längder.
barka gärna av på någe sätt och vis.
ha i åtanke grovlek på stocken.
sen vill du jämföra torktiden kluvet mot stumpar så köp som sagt bara en fuktmätare så märker du direkt och kan jämföra.
kul ide. berätta gärna framöver hur de gick me ditt test.
men om man ska titta på iden din med att undvika klyva utan endast göra stubbar så första tanken min är att titta på grovleken på de klyvda bitarna du eldar, och såga stubbarna ungefär i den tjockleken. detta gissar jag då innebär på stumpar på runt 5-10cm i längder.
tänk dock på att nu får du kuber i princip, och gör då inte för stora så du inte får in dem i inkastet (beroeende på grovleken på stockarna du kapar av).
summa sumarum.
stumpar 5-10 cm ish längder.
barka gärna av på någe sätt och vis.
ha i åtanke grovlek på stocken.
sen vill du jämföra torktiden kluvet mot stumpar så köp som sagt bara en fuktmätare så märker du direkt och kan jämföra.
kul ide. berätta gärna framöver hur de gick me ditt test.
Ifall man inte vill lägga pengar på fuktmätare och har en bra våg så är det enkelt att väga bitarna med jämna mellanrum. Inför sista vägningen kan man ju låta dem ligga på kaminen några dar så att de garanterat når max torrhet.anbacileus skrev:
Vi lät ta ned två tallar på tomten för ungefär ett år sedan (alltså i februari/mars). Arboristen sågade upp allt i ca 30 cm-bitar som jag sedan klöv med vedklyven och staplade upp luftigt. Klasarna blev väldigt olika i tjocklek men allt klövs åtminstone en gång. Veden brann hur bra som helst redan i höstas när eldningssäsongen startade.
Jag startar eldningen genom att bygga ett timmerhus av pinnar kluvna till ca 3-5 cm tjocklek. Dessa tändes med några bitar näver och får sedan brinna med så öppna spjäll det går...börjar det "pumpa" stryper jag lite. När detta brunnit ned så att det är barra lite lågor kvar, men fullt med starkt röd glöd, så lägger jag in tjockare vedträn. Även dessa läggs in som timmerhus och spjällen stryps så att det blir lagom fart på lågorna. Jag har märkt att jag eldat lite för snålt tidigare så nu har jag spjällen lite mer öppna vilket ger mer värme och mycket mindre sot på glasen (även jag har en Keddy-kassett). Visst, ju mer fart desto oftare får man ju slänga in mer ved men jag gör hellre det än att elda ineffektivt.
Även jag har funderat på ifall jag klyvt för mycket, speciellt nu när jag fått till en bättre eldningsmetod. Jag tror att det bästa är att ha lite olika tjocklek på sin ved. Då kan man välja klampar efter situation. När kaminen är kall/sval så behöver man tunnare klampar för att eldningen ska fungera bra, när den är riktigt varm kan man köra kraftigare grejer eftersom hettan hjälper till att öka effektiviteten.
Att köra helt okluvet tror jag inte är så bra...det tar längre tid att torka veden och den kommer inte brinna lika effektivt.
Jag startar eldningen genom att bygga ett timmerhus av pinnar kluvna till ca 3-5 cm tjocklek. Dessa tändes med några bitar näver och får sedan brinna med så öppna spjäll det går...börjar det "pumpa" stryper jag lite. När detta brunnit ned så att det är barra lite lågor kvar, men fullt med starkt röd glöd, så lägger jag in tjockare vedträn. Även dessa läggs in som timmerhus och spjällen stryps så att det blir lagom fart på lågorna. Jag har märkt att jag eldat lite för snålt tidigare så nu har jag spjällen lite mer öppna vilket ger mer värme och mycket mindre sot på glasen (även jag har en Keddy-kassett). Visst, ju mer fart desto oftare får man ju slänga in mer ved men jag gör hellre det än att elda ineffektivt.
Även jag har funderat på ifall jag klyvt för mycket, speciellt nu när jag fått till en bättre eldningsmetod. Jag tror att det bästa är att ha lite olika tjocklek på sin ved. Då kan man välja klampar efter situation. När kaminen är kall/sval så behöver man tunnare klampar för att eldningen ska fungera bra, när den är riktigt varm kan man köra kraftigare grejer eftersom hettan hjälper till att öka effektiviteten.
Att köra helt okluvet tror jag inte är så bra...det tar längre tid att torka veden och den kommer inte brinna lika effektivt.
Eftersom brasan ändå är i full gång här och värmen nästan är lite pressande så tog jag en bild på det jag märkt är klart effektivaste värmen: när stora klabbar blir rödglödgade.
För att få till detta krävs att själva kaminen är rejält varm. Just denna brasa är uppbyggd av tre par hyfsat kraftiga klabbar lagda som korsvirkeshus. Spjällen är på kanske 10 % men värmen i kaminen och skorstenen gör att det ändå är bra drag.
För att få till detta krävs att själva kaminen är rejält varm. Just denna brasa är uppbyggd av tre par hyfsat kraftiga klabbar lagda som korsvirkeshus. Spjällen är på kanske 10 % men värmen i kaminen och skorstenen gör att det ändå är bra drag.
Jag har tagit ner en del sly som jag kapat upp och eldat okluvet. Jag har inte gjort några jämförande tester av torktid, men det har varit torrt nog efter ett års lagring. Ännu torrare efter två år. Hassel och asp har fungerat för mig på det viset. Jag tycker även att björk fungerar, men det har jag inte haft lika mycket av. Så visst kan ved torka okluven.
Jag har sett det rådet flera gånger, inte minst tidningen GDS tjatar om att man ska tända uppifrån. Det stämmer dock inte...åtminstone inte för Teddy-kassetter.pmm skrev:
Saxat ur Keddys eldningsanvisningar:
Jag eldar alltid på detta sätt och det finns inte en chans i världen att kassetten skulle värmas upp snabbare genom att jag tände uppifrån. Med torra tändklabbar med 3-5 cm tjocklek i korsvirkeshuskonfiguration är allt övertänt på runt en minut och ger därigenom max värme till kassettens gjutjärn, vilket ju är precis vad man vill. Målet är ju inte att tändbrasan ska brinna länge...den ska värma upp eldstaden så fort som möjligt för högsta effektivitet. När kaminen väl är varm går det ju inte att elda uppifrån längre...
Redigerat: