Dåliga tätskikt i nyare badrum
Sitter och tittar på bostadsannonser om begagnade hus, (dvs inte nybyggda). Ser att många har relativt nyrenoverade badrum. Samtidigt finns i bakhuvudet larmet om att 17 av 20 testade tätskikt inte håller måttet.
Utifrån testresultatet så borde ett nyrenoverat badrum motivera prisavdrag på si så där en 100 kkr eftersom hela badrummet måste göras om. (Om nu inte ett av de tre godkända systemen har använts, el om det är plastmatta i golv och väggar.)
Samtidigt är det ju helt klart att nyrenoverade badrum anses som ett klart plusvärde i annonserna, och det är det under förutsättning att tätskiktet håller tätt.
Min fundering är då hur ska man värdera ett någorlunda nyrenoverat badrum?
och
Hur långt kan undersökningsplikten komma att gälla?
Utifrån testresultatet så borde ett nyrenoverat badrum motivera prisavdrag på si så där en 100 kkr eftersom hela badrummet måste göras om. (Om nu inte ett av de tre godkända systemen har använts, el om det är plastmatta i golv och väggar.)
Samtidigt är det ju helt klart att nyrenoverade badrum anses som ett klart plusvärde i annonserna, och det är det under förutsättning att tätskiktet håller tätt.
Min fundering är då hur ska man värdera ett någorlunda nyrenoverat badrum?
och
Hur långt kan undersökningsplikten komma att gälla?
Jag kan svara för mig själv.
Ett hus med nyrenoverat badrum är så mycket mer värt, som köparen vill betala för!
Undersökning?
Jag skulle ALLTID kolla.
1. ev. kvitton
2. foton under arbetets gång
3. fall. En kula fungerar perfekt
4. ev. fukt med berörningsfri fuktmätare
5. lyfta golvbrunnens sil och kollat klämringen/anslutningen
6. om JFB tar hand om badrummets el.
7. om godkända el. armaturer används
8. kollat alla uttag, anslutningar / jord och ev. oxidering
9. vedre delen av fönsterkarmen / fukt?
Men det är jag.
Ett hus med nyrenoverat badrum är så mycket mer värt, som köparen vill betala för!
Undersökning?
Jag skulle ALLTID kolla.
1. ev. kvitton
2. foton under arbetets gång
3. fall. En kula fungerar perfekt
4. ev. fukt med berörningsfri fuktmätare
5. lyfta golvbrunnens sil och kollat klämringen/anslutningen
6. om JFB tar hand om badrummets el.
7. om godkända el. armaturer används
8. kollat alla uttag, anslutningar / jord och ev. oxidering
9. vedre delen av fönsterkarmen / fukt?
Men det är jag.
Med tanke på hur korkade vissa är som köper hus, så är jag väldigt övertygad om att de bara ser ett nyrenoverat badrum. De har inga som helst tankar på eventuella tätskikt. eller om det ens är bra gjort...
Själv vill jag renovera mitt badrum själv, då vet jag att det blir bra gjort... Så jag vill inte köpa ett hus med nyrenoverat badrum. Dessutom så tror jag inte att någon vill sälja sitt hus för 100´ mindre till mig...
Själv vill jag renovera mitt badrum själv, då vet jag att det blir bra gjort... Så jag vill inte köpa ett hus med nyrenoverat badrum. Dessutom så tror jag inte att någon vill sälja sitt hus för 100´ mindre till mig...
Att 17 system fallerade i en rätt tuff test. Betyder ju inte att 17 av 20 nyrenoverade badrum kommer att ge vattenskador inom sin förväntade livstid. Dvs. om det är korrekt utfört. Jag tror (men kan ha fel) att det är extremt ovanligt med faktiska vattenskador som inte kan förklaras med antingen felaktigt utförande eller rena materialfel, som en avloppsbrunn som spricker osv.
Testen är intressant på så sätt att även ett korrekt utfört badrum har mindre marginal för fel, inte att det nödvändigtvis blir fel. Framförallt så utsätter testet tätskiktet för avsevärt högre vattentryck än vad man någonsin kan få i ett reelt driftsfall. Så OM det finns en liten mista i en skarv, så släpper den kanske ut en mikroliter vatten vid en normal duschning. Men om den trycksätts så kanske den släpper ut en centiliter vatten under samma tid.
Men det skall inte läcka ens en mikroliter. Fast så lite vatten orsakar ingen skada, det absorberas av byggnadsmaterialet.
Testen är intressant på så sätt att även ett korrekt utfört badrum har mindre marginal för fel, inte att det nödvändigtvis blir fel. Framförallt så utsätter testet tätskiktet för avsevärt högre vattentryck än vad man någonsin kan få i ett reelt driftsfall. Så OM det finns en liten mista i en skarv, så släpper den kanske ut en mikroliter vatten vid en normal duschning. Men om den trycksätts så kanske den släpper ut en centiliter vatten under samma tid.
Men det skall inte läcka ens en mikroliter. Fast så lite vatten orsakar ingen skada, det absorberas av byggnadsmaterialet.
Renoverare
· Stockholm
· 18 217 inlägg
Om man har ca 1500 bilder att visa upp på varje liten del av renoveringen då?
Testet som genomförts påverkar inga godkännanden av tätskiktssystemen. Det är BKR som testar och godkänner och man har idag gått ut med ett PM som bemöter många tveksamheter i LF´s test. Lägg större vikt vid kvalitetsdokumentation från utförande entreprenör än vilket tätsystem som använts!
http://www.bkr.se/fileArchive/pressrum/PM - Länsförsäkringars tester av tätskikt 2.pdf
http://www.bkr.se/fileArchive/pressrum/PM - Länsförsäkringars tester av tätskikt 2.pdf
Nytt svar från BKR angående Länsförsäkringars test:
Byggkeramikrådets syn på de av Länsförsäkringar utförda testerna av tätskikt
I de preliminära analyser som Byggkeramikrådet hunnit göra, står det klart att en rad olika detaljer i Länsförsäkringars tester starkt bör ifrågasättas. Det handlar t ex om att man valt en brunnskonstruktion som inte är vedertagen på svenska marknaden. Dessutom saknar det negativa testresultatet, d v s att det skulle förekomma läckage i 17 av 20 tätskiktsystem, helt stöd i branschens verklighetsbaserade statistik som inte på något sätt visar motsvarande antal reklamationer. Länsförsäkringar uppvisar heller inte någon jämförbar skadestatistik. Sammantaget gör detta att det finns starka skäl att ifrågasätta testresultatet. Byggkeramikrådet kommer dock att analysera studien ytterst noggrant för att se om det finns anledning till att ytterligare höja branschens kvalitetskrav.
Byggkeramikrådet har sedan Länsförsäkringar presenterade sina rön lagt stort fokus vid att analysera projektet och dess resultat. En arbetsgrupp med expertkompetenser från såväl inom som utom branschen har tillsatts. Huvudinriktningen har varit att söka bringa klarhet i och analysera vad som fallerat och vilka åtgärder som branschens aktörer kan vidtaga.
Under denna analys har det så här långt framkommit en rad saker som Byggkeramikrådet anser är tvivelaktiga i det test, kallat SP5111, som legat till grund för de rön som nu förs fram av Länsförsäkringar i media och olika kanaler.
Den testmetod som Länsförsäkringar använt och benämner SP5111, är en modifiering av den guideline, ETAG 022, som används vid provning av tätsskiktssystem för godkännande av Byggkeramikrådet. Byggkeramikrådet är kritiskt till att man gjort denna modifiering och på det sätt man vill göra gällande att dessa tester skulle vara mer verifierande än de tester som gjorts i samband med godkännandet av systemen över tid. I projektet har man använt monteringsplattor för de brunnar som installerats i provkassarna, vilket är ett avsteg från ETAG 022, och inte fungerar i provmiljön. Vidare har man från en brunnsleverantör valt att använda en brunnstyp som inte är vedertagen på svenska marknaden. Dessutom har man i projektet ställt krav på att systemet skall torka max 7 dygn innan vattenbelastning av testkroppen, vilket inte finns preciserat i ETAG 022, som legat till grund för godkännande av systemen.
Vid analyser av forskningsrapporten står det klart att en rad saker går att starkt ifrågasätta. Det anges att sex av systemen hade så omfattande läckage att man talar om totalskada. Branschen har i sina utredningar såhär långt kunnat konstatera att det i åtminstone några fall handlar om ett totalhaveri runt den brunn som inte är tillämplig på marknaden. Konsekvensen av att man får ett haveri där blir såklart att man finner fukt på flera ställen inne i spånskivekonstruktionen. Den suger ju mycket effektivt upp vattnet. Att då i en sådan här rapport ange att det läcker i 18 punkter av 18 möjliga är naturligtvis inte korrekt. Att man identifierar fukt är en sak men att påstå att det uppstått läckage är ju således helt fel och ger en falsk bild av systemens prestanda.
Vidare finns det inte något i branschen ute i verklig funktionsmiljö som avspeglar de resultat som kommer fram i dessa nu gjorda provningarna. Skulle det vara på det vis som torgförs så borde vi tydligt se skadorna. Antalet reklamationer vi har i branschen samt avsaknaden av skadestatistik från Länsförsäkringar gör att vi starkt ifrågasätter relevansen i det presenterade resultatet.
Branschen har givet utfallet börjat fundera över testerna och deras trovärdighet. Byggkeramikrådet har redan låtit göra egna tester enligt SP5111, dock utan den på marknaden icke tillämpliga brunnen. System som inte befunnits täta i de tester utförda av Länsförsäkringar har vid nya provningar med exakt samma metod och på samma institut, SP i Borås, genomgått testet med resultatet tätt. Det är naturligtvis helt oacceptabelt att tester ger olika resultat över tid på detta sätt.
Det kanske mest allvarliga i det som nu görs gällande av Länsförsäkringar är att deras tester speglar vad som är godkänt på marknaden och inte. Byggkeramikrådet utfärdar godkännande av system för den svenska marknaden, de godkända systemen finns uppförda på listan som presenteras på www.bkr.se. Samtliga leverantörer som finns på denna lista står fullt bakom sina system och det finns ingen anledning för marknaden att känna oro.
Byggkeramikrådet kommer nu att fortsätta sina analyser, branschen kommer självklart att aktivera sig vidare och produktutveckla på det sätt man hela tiden gör över tid.
Stockholm 2015-02-18
Magnus Janson
VD Byggkeramikrådet
Byggkeramikrådets syn på de av Länsförsäkringar utförda testerna av tätskikt
I de preliminära analyser som Byggkeramikrådet hunnit göra, står det klart att en rad olika detaljer i Länsförsäkringars tester starkt bör ifrågasättas. Det handlar t ex om att man valt en brunnskonstruktion som inte är vedertagen på svenska marknaden. Dessutom saknar det negativa testresultatet, d v s att det skulle förekomma läckage i 17 av 20 tätskiktsystem, helt stöd i branschens verklighetsbaserade statistik som inte på något sätt visar motsvarande antal reklamationer. Länsförsäkringar uppvisar heller inte någon jämförbar skadestatistik. Sammantaget gör detta att det finns starka skäl att ifrågasätta testresultatet. Byggkeramikrådet kommer dock att analysera studien ytterst noggrant för att se om det finns anledning till att ytterligare höja branschens kvalitetskrav.
Byggkeramikrådet har sedan Länsförsäkringar presenterade sina rön lagt stort fokus vid att analysera projektet och dess resultat. En arbetsgrupp med expertkompetenser från såväl inom som utom branschen har tillsatts. Huvudinriktningen har varit att söka bringa klarhet i och analysera vad som fallerat och vilka åtgärder som branschens aktörer kan vidtaga.
Under denna analys har det så här långt framkommit en rad saker som Byggkeramikrådet anser är tvivelaktiga i det test, kallat SP5111, som legat till grund för de rön som nu förs fram av Länsförsäkringar i media och olika kanaler.
Den testmetod som Länsförsäkringar använt och benämner SP5111, är en modifiering av den guideline, ETAG 022, som används vid provning av tätsskiktssystem för godkännande av Byggkeramikrådet. Byggkeramikrådet är kritiskt till att man gjort denna modifiering och på det sätt man vill göra gällande att dessa tester skulle vara mer verifierande än de tester som gjorts i samband med godkännandet av systemen över tid. I projektet har man använt monteringsplattor för de brunnar som installerats i provkassarna, vilket är ett avsteg från ETAG 022, och inte fungerar i provmiljön. Vidare har man från en brunnsleverantör valt att använda en brunnstyp som inte är vedertagen på svenska marknaden. Dessutom har man i projektet ställt krav på att systemet skall torka max 7 dygn innan vattenbelastning av testkroppen, vilket inte finns preciserat i ETAG 022, som legat till grund för godkännande av systemen.
Vid analyser av forskningsrapporten står det klart att en rad saker går att starkt ifrågasätta. Det anges att sex av systemen hade så omfattande läckage att man talar om totalskada. Branschen har i sina utredningar såhär långt kunnat konstatera att det i åtminstone några fall handlar om ett totalhaveri runt den brunn som inte är tillämplig på marknaden. Konsekvensen av att man får ett haveri där blir såklart att man finner fukt på flera ställen inne i spånskivekonstruktionen. Den suger ju mycket effektivt upp vattnet. Att då i en sådan här rapport ange att det läcker i 18 punkter av 18 möjliga är naturligtvis inte korrekt. Att man identifierar fukt är en sak men att påstå att det uppstått läckage är ju således helt fel och ger en falsk bild av systemens prestanda.
Vidare finns det inte något i branschen ute i verklig funktionsmiljö som avspeglar de resultat som kommer fram i dessa nu gjorda provningarna. Skulle det vara på det vis som torgförs så borde vi tydligt se skadorna. Antalet reklamationer vi har i branschen samt avsaknaden av skadestatistik från Länsförsäkringar gör att vi starkt ifrågasätter relevansen i det presenterade resultatet.
Branschen har givet utfallet börjat fundera över testerna och deras trovärdighet. Byggkeramikrådet har redan låtit göra egna tester enligt SP5111, dock utan den på marknaden icke tillämpliga brunnen. System som inte befunnits täta i de tester utförda av Länsförsäkringar har vid nya provningar med exakt samma metod och på samma institut, SP i Borås, genomgått testet med resultatet tätt. Det är naturligtvis helt oacceptabelt att tester ger olika resultat över tid på detta sätt.
Det kanske mest allvarliga i det som nu görs gällande av Länsförsäkringar är att deras tester speglar vad som är godkänt på marknaden och inte. Byggkeramikrådet utfärdar godkännande av system för den svenska marknaden, de godkända systemen finns uppförda på listan som presenteras på www.bkr.se. Samtliga leverantörer som finns på denna lista står fullt bakom sina system och det finns ingen anledning för marknaden att känna oro.
Byggkeramikrådet kommer nu att fortsätta sina analyser, branschen kommer självklart att aktivera sig vidare och produktutveckla på det sätt man hela tiden gör över tid.
Stockholm 2015-02-18
Magnus Janson
VD Byggkeramikrådet
Försäkringsbolagen kanske ska sluta göra tester?
Det påminner lite om Folksams omskrivna färgtest? med "väggar" som är nästan vågräta i sin placering... Det är inte naturligt nånstans... Alltså blir det en helt annan belastning.
Nu med LF´s test av tätskikt....
Det påminner lite om Folksams omskrivna färgtest? med "väggar" som är nästan vågräta i sin placering... Det är inte naturligt nånstans... Alltså blir det en helt annan belastning.
Nu med LF´s test av tätskikt....
Tester är bra, men det är avgörande att den som designar och utför testerna vet vad han/hon håller på med, och redovisar hela experimentet på ett i forskningsvärlden vedertaget sätt. Här kommer då det tråkiga med "köpe"-studier, dvs rapporten är inte allmänt tillgänglig för granskning, utan är köparens "egendom", och då kan inte heller någon riktig granskning ske.
Ett test är ju en modell av verkligheten, och som i det här fallet försöker man simulera och stressa fram ett förlopp av åratals användning på ett "ögonblick". Just den här typen av tester, uppsnabbat åldringsförlopp, är extremt svåra att få att rättvist och troget indikera produkters och metoders fördelar och nackdelar över tid.
Problemet här är att med detta testresultat så har LF "köpt sig ett frikort" till nästan all våtrumsskadeersättning, om de väljer att så göra. Det är ju i stort sett per definition ett dolt fel med fuktskador, (om de inte blivit så omfattande att de synligt manifesterat sig). Det är i stort sett omöjligt att inspektera utan att börja riva, och om dessutom nästan alla materialsystem och metoder är underkända enl test, så blir det ju inte så många fuktskador kvar att ersätta när antingen undersökningsplikten el mtrl & metod på tätskikt går att underkänna.
Summa sumarum så är det alltså försäkringsbolagen man behöver fråga om vad de kräver för att ersätta våtrumsskador för varje specifikt hus man är intresserad av.
Som jag tolkar konsensus i tråden så är detta test för tufft, och ger inte ett realistiskt utfall. Det är ju lugnande.
Sedan är det ju ett plus att jag insett att man nog borde involvera försäkringsbolagen i undersökningsresultaten för varje intressant objekt man seriöst funderar på att köpa.
Ett test är ju en modell av verkligheten, och som i det här fallet försöker man simulera och stressa fram ett förlopp av åratals användning på ett "ögonblick". Just den här typen av tester, uppsnabbat åldringsförlopp, är extremt svåra att få att rättvist och troget indikera produkters och metoders fördelar och nackdelar över tid.
Problemet här är att med detta testresultat så har LF "köpt sig ett frikort" till nästan all våtrumsskadeersättning, om de väljer att så göra. Det är ju i stort sett per definition ett dolt fel med fuktskador, (om de inte blivit så omfattande att de synligt manifesterat sig). Det är i stort sett omöjligt att inspektera utan att börja riva, och om dessutom nästan alla materialsystem och metoder är underkända enl test, så blir det ju inte så många fuktskador kvar att ersätta när antingen undersökningsplikten el mtrl & metod på tätskikt går att underkänna.
Summa sumarum så är det alltså försäkringsbolagen man behöver fråga om vad de kräver för att ersätta våtrumsskador för varje specifikt hus man är intresserad av.
Som jag tolkar konsensus i tråden så är detta test för tufft, och ger inte ett realistiskt utfall. Det är ju lugnande.
Sedan är det ju ett plus att jag insett att man nog borde involvera försäkringsbolagen i undersökningsresultaten för varje intressant objekt man seriöst funderar på att köpa.
Jag tror inte att försäkringsbolagen försöker friskriva sig från att ersätta de som drabbas av fuktskador i och med detta?
Istället talar de om att premien kan komma att gå upp i framtiden. Men man får hoppas att de baserar premiehöjningen på de skador och kostnader som faktiskt sker, och inte på att de förväntar sig fler våtrums-skador i framtiden.
Istället talar de om att premien kan komma att gå upp i framtiden. Men man får hoppas att de baserar premiehöjningen på de skador och kostnader som faktiskt sker, och inte på att de förväntar sig fler våtrums-skador i framtiden.
Som sagt den här testen innebär ju inte att de badrum som är utförda med de metoder som fallerar i testen inte skulle vara ersättningsbara. Varken de som utförts på senare tid eller de som utförs frammåt i närtid.
Detta är ett testresultat som ev. efter utvärdering leder till ändring av typprovningen, och krav på ändrade system från tillverkarna. Men det är ju först när sådana krav utfärdats som det blir "förbjudet" att använda de metoder som fallerat i deras test.
Detta är ett testresultat som ev. efter utvärdering leder till ändring av typprovningen, och krav på ändrade system från tillverkarna. Men det är ju först när sådana krav utfärdats som det blir "förbjudet" att använda de metoder som fallerat i deras test.
Medlem
· Stockholm
· 1 391 inlägg
Problemet med folie-systemen är att dom går emot byggbranschens första regel:
- Det ska vara lätt att göra rätt.
- Det ska vara lätt att göra rätt.
Kan bara hålla med. Har testat Cascos system Det är kladdigt och svårt att veta ifall vidhäftningen är god på väggar och skarvar. Jag får kravla runt i alla hörn för att se om förslutningen är bra eller om jag måste förbättra. Givetvis finns det någon blåsa som måste snittas och sedan förslutas.Stringfellow Hawke skrev:
Om de hade problem att få några täta testsystem lär verkligheten hålla betydligt mindre tätt. Varför tänker jag hela tiden på att reparera cykelslangar när jag tänker på foliesystem?
Vårat andra badrum byggdes när det fortfarande var rollning och fiberremsor som var standard. Det kändes mer förtroendeingivande trots att det inte har samma elasticitet.
Renoverare
· Stockholm
· 18 217 inlägg
Om man bara såg till att använda korrekt mängd limm var gamla rollade systemet lättare att göra rätt med, tyvärr fuskades det mycket med just det.