Gjorde några körningar i beräkningarna som låg till grund för vårt hus.
Projekteringsberäkning: Behov värmeenergi: 15425 kWh/år
Ändring1: Fönster U=1,2 ändra till 0,8 -> 14375 kWh/år Diff=1050 kWh/år
Ändring2: Tak: nuvarande U-värde 0,15. Isolera till 0,10 med skiva eller likv. -> 14 771 kWh/år Diff=654 kWh/år
Eftersom jag har en bergvärmepump och kan räkna med ett årsmedel COP på minst 3,0 så är det endast 1/3 av differensen som kommer att märkas på elräkningen. Att byta fönster från U=1,2 till 0,8 tror jag hade varit onödigt dyrt i byggskedet. Att öka isolering på vinden är möjligt och kanske inte så dyrt men det ger å andra sidan inte många hundralappar åter.
Jag skulle satsa dom pengarna nån annanstans eller möjligen i en bergvärmeanläggning. Anledningen till det är då att man skapar en bättre säkerhet mot höga elpriser under vintermånaderna, bergvärmepumpen är mindre känslig för utetemperatur. I de flesta långsiktsprognoser som jag tagit del av kring elpriserna så tror man på en fortsatt nivå likt dagens i cirka fem år framåt, sen kommer elpriserna att successivt öka. Att sitta med en bergvärmepump i det läget kanske skulle kännas skönt...
Men ett välisolerat bjälklag, innerväggar och gedigna dörrar kanske ger mer glädje för pengarna. Annars är det nog bättre avkastning på värdepapper el likn.
Edit:
Vårt hus har boa:172 kvm. total fönsteryta=27 kvm. totalt isolerat takyta=133,5 kvm varav en del är snedtak, u-värdet motsvarar genomsnitt för taket.
Projekteringsberäkning: Behov värmeenergi: 15425 kWh/år
Ändring1: Fönster U=1,2 ändra till 0,8 -> 14375 kWh/år Diff=1050 kWh/år
Ändring2: Tak: nuvarande U-värde 0,15. Isolera till 0,10 med skiva eller likv. -> 14 771 kWh/år Diff=654 kWh/år
Eftersom jag har en bergvärmepump och kan räkna med ett årsmedel COP på minst 3,0 så är det endast 1/3 av differensen som kommer att märkas på elräkningen. Att byta fönster från U=1,2 till 0,8 tror jag hade varit onödigt dyrt i byggskedet. Att öka isolering på vinden är möjligt och kanske inte så dyrt men det ger å andra sidan inte många hundralappar åter.
Jag skulle satsa dom pengarna nån annanstans eller möjligen i en bergvärmeanläggning. Anledningen till det är då att man skapar en bättre säkerhet mot höga elpriser under vintermånaderna, bergvärmepumpen är mindre känslig för utetemperatur. I de flesta långsiktsprognoser som jag tagit del av kring elpriserna så tror man på en fortsatt nivå likt dagens i cirka fem år framåt, sen kommer elpriserna att successivt öka. Att sitta med en bergvärmepump i det läget kanske skulle kännas skönt...
Men ett välisolerat bjälklag, innerväggar och gedigna dörrar kanske ger mer glädje för pengarna. Annars är det nog bättre avkastning på värdepapper el likn.
Edit:
Vårt hus har boa:172 kvm. total fönsteryta=27 kvm. totalt isolerat takyta=133,5 kvm varav en del är snedtak, u-värdet motsvarar genomsnitt för taket.
Redigerat:
Det var inte lätt det här. Många råd. Vissa går emot varandra.
Reflektion över väster skogstas senaste inlägg; Fönster 1,2->0,8 = 1050kWh/år. Vi kommer inte ha mer fönsteryta än så och har redan 1,0 från början. Således borde det ju tala för att det är en onödigt dyr investering. Fyllde dessutom i någon kalkylator http://www.energifonster.nu/sv/fakta/rakna-ut-din-energibesparing.aspx och låtsades gå från 1,5-fönster till 0,8 och besparingen där kanske var motiverad, men då jag ju som sagt hade 1,0 från början så känns det som att jag borde hålla i pengarna vad gäller den biten?
Sen roade jag mig med att studera väggarna. Följande citat läste jag (hur korrekt kan det vara?)
"Rekommenderad isoleringstjocklek för nybyggda hus, yttervägg 300 mm". Nu vet jag inte vad som räknades in som isoleringstjocklek där, bara isolering eller allt material. Men för vårt hus ser det ut som nedan och där är ju själva isoleringen enbart 240 mm men allt material är ju mer än 300 mm. Verkar de här väggarna godkända?
Inifrån:
13 mm gips
12 mm spånskiva
45 mm regel/45 mm stenullisolering
diffusionstät platsfolie
195 mm regelverk/195 mm stenullisolering
12 mm asafaboard
vindskyddsväv
Fasadbeklädnad
12 mm läkt för luftning max s 600
28 mm spikregel max s 600
22x165 mm liggande Z-panel
Reflektion över väster skogstas senaste inlägg; Fönster 1,2->0,8 = 1050kWh/år. Vi kommer inte ha mer fönsteryta än så och har redan 1,0 från början. Således borde det ju tala för att det är en onödigt dyr investering. Fyllde dessutom i någon kalkylator http://www.energifonster.nu/sv/fakta/rakna-ut-din-energibesparing.aspx och låtsades gå från 1,5-fönster till 0,8 och besparingen där kanske var motiverad, men då jag ju som sagt hade 1,0 från början så känns det som att jag borde hålla i pengarna vad gäller den biten?
Sen roade jag mig med att studera väggarna. Följande citat läste jag (hur korrekt kan det vara?)
"Rekommenderad isoleringstjocklek för nybyggda hus, yttervägg 300 mm". Nu vet jag inte vad som räknades in som isoleringstjocklek där, bara isolering eller allt material. Men för vårt hus ser det ut som nedan och där är ju själva isoleringen enbart 240 mm men allt material är ju mer än 300 mm. Verkar de här väggarna godkända?
Inifrån:
13 mm gips
12 mm spånskiva
45 mm regel/45 mm stenullisolering
diffusionstät platsfolie
195 mm regelverk/195 mm stenullisolering
12 mm asafaboard
vindskyddsväv
Fasadbeklädnad
12 mm läkt för luftning max s 600
28 mm spikregel max s 600
22x165 mm liggande Z-panel
Jag tycker nog att 45 + 195 = 240 mm isolering låter ganska magert idag.
Försökte titta på ett par hustillverkare, men det var väldigt sparsamt med info om insoleringen.
Tydligen viktigare hur många hyllor det är i kylskåpet och vilken profil det är på fönsterfoderna.
Hos oss är det 310 mm isolering.
Luftspalter, panel osv räknas naturligtvis inte in.
Och VillaVarm, som är en av dem som redovisar huskonstruktionen bra, har 340 mm,
och dessutom en "lättregel" som ger minimala köldbryggor.
En annan sak:
Varför både asfaboard och vindväv i väggen? Asfaboarden är ju tät i sig själv. Tårta på tårta!
Försökte titta på ett par hustillverkare, men det var väldigt sparsamt med info om insoleringen.
Tydligen viktigare hur många hyllor det är i kylskåpet och vilken profil det är på fönsterfoderna.
Hos oss är det 310 mm isolering.
Luftspalter, panel osv räknas naturligtvis inte in.
Och VillaVarm, som är en av dem som redovisar huskonstruktionen bra, har 340 mm,
och dessutom en "lättregel" som ger minimala köldbryggor.
En annan sak:
Varför både asfaboard och vindväv i väggen? Asfaboarden är ju tät i sig själv. Tårta på tårta!
Jag räknar med att min ytterväggskonstruktion har U=0,16 W/m²,°C (195+45 ingen klimatskiva) om jag ändrar konstruktionen till 220+95+45 (Bärande+installation+klimatskiva) så får jag enl. Rockwools hemsida ett u-värde på 0,12 W/m²,°C. Här blir differensen för värmeenergin 700 kWh/år räknat på mina 178 m² yttervägg. (Observera då att för tillförd elenergi måste resultatet reduceras motsvarande COP på värmepumpen)
Återigen, moderna hus har optimerade isoleringstjocklekar. I kombination med värmepumpar så blir behovet av tillförd elenergi relativt lågt och det blir svårt att räkna hem ytterligare investeringar i klimatskalet.
Vi satsade istället på FTX+bergvärme. Det ger en bra komfort i form av tempererad, filtrerad och styrd tilluft samtidigt som bergvärmen ger låga driftkostnader. FTX-aggregatet sänker behovet av värmeenergi med omkring 6000 kWh enl. mina beräkningar. Kostnaden blev dock 21 kkr för aggregatet och 23 kkr för material (spiro, ljuddämpare, don mm) Även detta är svårt att räkna hem rent ekonomiskt men komfortmässigt är det överlägset en frånluftsvärmepump!
Vår elnota för värme+varmvatten var 3000 kWh för 2014. Totalt drog huset 5100 kWh. Inga speciella lösningar eller energitekniska julgranar. Bara ett modernt hus byggt enligt gällande normer.
Återigen, moderna hus har optimerade isoleringstjocklekar. I kombination med värmepumpar så blir behovet av tillförd elenergi relativt lågt och det blir svårt att räkna hem ytterligare investeringar i klimatskalet.
Vi satsade istället på FTX+bergvärme. Det ger en bra komfort i form av tempererad, filtrerad och styrd tilluft samtidigt som bergvärmen ger låga driftkostnader. FTX-aggregatet sänker behovet av värmeenergi med omkring 6000 kWh enl. mina beräkningar. Kostnaden blev dock 21 kkr för aggregatet och 23 kkr för material (spiro, ljuddämpare, don mm) Även detta är svårt att räkna hem rent ekonomiskt men komfortmässigt är det överlägset en frånluftsvärmepump!
Vår elnota för värme+varmvatten var 3000 kWh för 2014. Totalt drog huset 5100 kWh. Inga speciella lösningar eller energitekniska julgranar. Bara ett modernt hus byggt enligt gällande normer.
Intressant att se lite siffror.
En "dum" fråga kring värmen och ventilationen. Läste lite ytterligare kring värmekällor och FTX som en del är inne på. Några nämner ju ökad inomhuskomfort vad gäller luftkvalitet och så.
Om jag förstod det rätt så tar FTX:en hand om ventilationen. I vårt nuvarande fall så är det FLVP som gör det? Om man skulle ha båda, betyder det att man bara använder delar av FLVP:en eller använder man bara FTX ihop med bergvärme?
En "dum" fråga kring värmen och ventilationen. Läste lite ytterligare kring värmekällor och FTX som en del är inne på. Några nämner ju ökad inomhuskomfort vad gäller luftkvalitet och så.
Om jag förstod det rätt så tar FTX:en hand om ventilationen. I vårt nuvarande fall så är det FLVP som gör det? Om man skulle ha båda, betyder det att man bara använder delar av FLVP:en eller använder man bara FTX ihop med bergvärme?
FTX extraherar värmen ur frånluften med en värmeväxlare. Det innebär att det inte finns någon värme kvar till FLVP. Det går mao inte att kombinera dessa. FTX kan användas tex med fjärrvärme, bergvärme, markvärme, sjövärme, luft/luft, luft/vatten. Det du skulle kunna göra för att öka komforten är att ha styrd tilluft genom kanaler på samma sätt som ett FTX-system men istället för värmeväxlare så sätter du ett värmebatteri i tilluftskanalen. Värmebatteriet kan då förses med antingen elvärme eller vattenburen värme från din FLVP.
