håller fullkomligt med oceanis.
 
Gynteri, jag hoppas du bara trollar. Täta muren, ha ha, kul!
 
  • Gilla
tompaah7503 och 1 till
  • Laddar…
Excel
Nerre skrev:
En sak som eventuellt går att göra är ju att täcka marken runt huset med pressenningar några meter ut från huset. Då utesluter man rätt effektivt vatten som tränger ner genom marken. Fast det går ju åt en del presenningar... och ska man sen lyfta bort en i taget för att försöka luska ut var problemet är tar det ju tid. MEN, om vatten fortfarande kommer in, trots att det ligger presenningar på marken runt huset, så är det ju i alla fall inte den vägen vattnet kommer!
Alternativt kolla om övre tätningslisten (om det finns någon?) fungerar som den ska.
 
Många kreativa teorier här...

Det har redan nämnts men jag upprepar det. Skadorna är av den typen man får när en störtskur har fyllt den kommunala avlopps- eller dagvattenledning som dräneringen är kopplad till. I detta fall med möjligt tillskott från den egna takavvattningen. Om man kontrollerar brunn etc. vid ett mera normalt "kraftigt" regnväder ser man inget fel men det kan ändå ha blivit fullt tidigare vid en extra kraftig skur.
 
Eld skrev:
Det har redan nämnts men jag upprepar det. Skadorna är av den typen man får när en störtskur har fyllt den kommunala avlopps- eller dagvattenledning som dräneringen är kopplad till. I detta fall med möjligt tillskott från den egna takavvattningen. Om man kontrollerar brunn etc. vid ett mera normalt "kraftigt" regnväder ser man inget fel men det kan ändå ha blivit fullt tidigare vid en extra kraftig skur.
Och TS har redan minst två gånger skrivit att de tittat i brunnen och inte sett någon förhöjd nivå.
 
peternicklas
Finns det några synliga sprickor i sulan, i närheten av där vattnet kommer in?
 
peternicklas skrev:
Finns det några synliga sprickor i sulan, i närheten av där vattnet kommer in?
Den finns en horisontell spricka i pannrummets yttervägg som utgår från innerväggen mot allrummet. Den ligger dock ovan mark men tyder ju på gamla sättningar.
 
peternicklas
Karl Johan L skrev:
Den finns en horisontell spricka i pannrummets yttervägg som utgår från innerväggen mot allrummet. Den ligger dock ovan mark men tyder ju på gamla sättningar.
De påverkar inget, finns det inga i sulan. Såg nämligen i grannens källare efter ett kraftigt regnväder en stråle med vatten från en spricka i golvet. Grundvattnet tryckte i vatten genom den och in i källaren. Nu forsade det även genom golvbrunnarna men detta hus är byggt 1963 och sulan direkt på lera.
 
Gynteri
KungAnka skrev:
Gynteri, jag hoppas du bara trollar. Täta muren, ha ha, kul!
Skrev jag att muren skulle tätas?

Fukt i källare är en sak, fritt vatten (4 cm) i källare är en helt annan sak. Så du menar alltså att pölen på golvet åstadkommits genom fuktvandring?
 
Gynteri
Karl Johan L skrev:
Den finns en horisontell spricka i pannrummets yttervägg som utgår från innerväggen mot allrummet. Den ligger dock ovan mark men tyder ju på gamla sättningar.
Det man inte ser, det har man heller inte ont av. Det finns anledning att fundera över den något överdriva nivåskillnaden mellan pannrum/tvättstuga och övriga golv. Vad döljer sig under denna makabra konstruktionsdetalj?
 
Gynteri
Karl Johan L skrev:
Under den före detta tröskeln mellan de två klinkrade rummen har jag också brytit upp karmen och där var det ordentligt blött...

[bild]
Skaplig röta. Tyder på långvarig och hög fukthalt.
 
Gynteri skrev:
Det finns anledning att fundera över den något överdriva nivåskillnaden mellan pannrum/tvättstuga och övriga golv. Vad döljer sig under denna makabra konstruktionsdetalj?
Om du läser mitt inlägg nr69 (om jag kommer ihåg rätt), så har jag skrivit en av anledningarna till höjdskillnaden.

Vi har en flytgjutning på ca 1dm ovanpå plattan i alla rum i källaren som har betonggolv, i gillestugan och i trapprummet har vi parkettgolv som ligger på golvsåpanskiva som ligger på frigolit som ligger på "platonmatta" som ligger på plattan. Parketten mm är utbytt på 90-talet pga översvämning, men plattan är inte bearbetad, slutnivån på parketten idag är samma som tidigare.

Man gjorde flytgjutningen i andra rummen pga att man vill ha lite varmare golv där parketten är.
 
Gynteri
Demmpa skrev:
Om du läser mitt inlägg nr69 (om jag kommer ihåg rätt), så har jag skrivit en av anledningarna till höjdskillnaden.

Vi har en flytgjutning på ca 1dm ovanpå plattan i alla rum i källaren som har betonggolv, i gillestugan och i trapprummet har vi parkettgolv som ligger på golvsåpanskiva som ligger på frigolit som ligger på "platonmatta" som ligger på plattan. Parketten mm är utbytt på 90-talet pga översvämning, men plattan är inte bearbetad, slutnivån på parketten idag är samma som tidigare.

Man gjorde flytgjutningen i andra rummen pga att man vill ha lite varmare golv där parketten är.
Du beskriver den betydande förbättring som en flytgjutning innebär. Dels är moderna flytspackel relativt fuktstabila och dels innebär åtgärden att en bra invändig tätning sker i skarven mellan källargolv och mur. Men det ena behöver inte utesluta det andra. Har egenhändigt utfört invändig tätning med hjälp av flytspackel för några år sedan.

Indikationerna då var följande: Pågående vårflod resulterade i ett flöde om ca 10 liter/minut genom utvändig dränering till brunn. Infödet invändigt var samtidigt ca 2 liter/timme, före tätning av lokaliserad läcka i skarven mellan platta och vägg. Den här belastningen varade i ungefär 2 månader.

Faktum kvarstår. Fritt vatten i källare beror oftast på läckage, särskilt om det uppstår under så dramatiska former som i detta fallet. I den händelse inifrån kommande läckage kan uteslutas så måste det alltså röra sig om utifrån inträngande vatten. Under speciella omständigheter kan såväl kapillära som fuktvandringsproblem misstänkas. När de senare kunnat uteslutas så måste läckaget sökas på annat håll.

I detta fall har man sagt att källarluften kändes torrare efter utförd dränering. Något som talar för att åtgärden fått avsedd effekt. Däremot tycks det vara desto mer dunkelt när frågan om dräneringsrörens positionering diskuteras. En väsentlig fråga kan tex vara om de gamla rören ligger kvar och nya rör lagts ovanpå de gamla. Om de gamla grävts upp så frågar man sig med vilket material denna grävning i så fall återfyllts upp till en direkt felaktig nivå. Det senare innebär per automatik att vattentrycket mot plattan ökar, särskilt om man samtidigt beaktar plattans randkonstruktion. Sammantaget ger detta att en eventuell läcka i pannrum/tvättsuga, som kan ha kappats över, inte längre är tät pga det högre tryck som nu härbärgerar under plattan.
 
KungAnka skrev:
Däremot är jag tveksam till att man lagt betongsulan direkt på leran i någon punkt, så byggde man inte ens 1968. Men i alla fall så rinner vattnet in, det sugs inte upp kapillärt, det ger inte såna mängder.
(Ett lite mer generellt svar på KungAnkas inlägg och som kanske inte direkt rör TS grundinlägg)

Jo jag vill nog påstå att så byggde man faktiskt på 60-talet och det var inte förrän i mitten av 70-talet man verkligen tog tag i detta i våra byggnormer och ställde krav på hur skydd för inträngande fukt vid grundläggning skulle se ut. Därmed kom det en ny byggnorm 1975 som började gälla 1976 och i den finns det bättre och mer tydliggjort hur underlag och dränering skall se ut.

Byggnormen som gällde mellan 1960-1968 har som dess föregångare mycket sporadiskt angivet att "marken invid och under byggnad dräneras där så erfordras för att avleda grundvatten och vid huset nedträngande vatten"

Sen hade man en brasklapp om att "golvkonstruktion direkt på mark i boningsrum utföres så att den ger erforderligt skydd mot markfukt". Det andra kravet var att "underlag för golv på mark bör bestå av därtill lämpat material. Det sista är ju främst avsett för byggnader typ suterräng hus där tex tre väggar ligger under mark. Men i en källare fans det inga andra större krav än att en dränering skulle läggas och inte ens ett krav på att det skulle vara dränerande material omkring rören.

I byggnormen som sen kom och gällde under åren 1968-1976 tillkom det lite mer utökade krav på dränering. Nu tillkom det att om källarväggarna tex var murade med tegel eller av annat icke vattentätt material skulle ett dränerande lager av osorterad grus läggas närmast källarväggen. Observera att det inte ens var krav på kapillärbrytande makadam i denna byggnorm, enbart ett "bör krav" om att väggytan skulle förses med kapillärbrytande skikt typ asfalt. Själva golvet skulle utformas så att man hindrade ev markfukt om detta låg på en icke självdränerande jord och då räckte ett 15 cm tjockt lager med grus (obs ej makadam)

1976 kom så till slut en mer noggrann byggnorm i avseende på dränering som ganska så detaljerat anger hur en dränering och hur även kapillärbrytande skikt skall vara utformade.

Därför tror jag mycket väl att kantbalken ligger direkt på leran eller på ett minimalt lager av grus.

Och man byggde faktiskt så 1968 hur märkligt det än kan verka. ;)
 
Redigerat:
Jag har för mig att TS skrev att "samlingsbrunnen" inte byttes vid dräneringen. Om den nya dräneringen ändå ligger under den gamla (gissning från min sida) så kanske fallet inte är tillfredställande, eftersom jag antar att samma ingång i brunnen använts. Även om firman delvis rättar till djupet på dräneringen så tycker jag detta kan vara en risk.

Hur som helt, vattnets vägar är outgrundliga... Några tips utifrån egna erfarenheter. Kanske kan inspirera tänkandet?
- Fick in spannvis med vatten i ett källarrum. Det visade sig vara så att rören från takavvattningen någonstans på tomten inte klarade av att svälja allt vid störtskurar. Det gjorde att stuprör fylldes och hängränna svämmade över och ner på marken och in i ett friskluftsintag i källaren. Men detta med håligheter i fasad hade du ju kollat.
- Jag har ett källarfönster i betongglas där det vid kraftigt regn och vid viss vindriktning rinner vatten på insidan (inte jättemycket). Tegelfasaden är i dåligt skick och det rinner troligtvis vatten på insidan av teglet och ner på insidan av glaset. Kan det vara så i ditt fall?
- Dränerade om huset i höstas med isodrän 100mm. I en på insidan synlig spricka, ca 3dm upp från golv, rann det häromdagen ut ca 2dl vatten. Suck. Har ännu inte lokaliserat hur/varför. Men det var efter värsta regnovädret o ogynnsammaste blåstriktning på hela höst/vintern. Får vatten från hela gaveln ner på backen som är allt annat än återställd (sker i vår). Vattnet har inte lätt att rinna iväg bort från huset. Jag inbillar mig att i återfyllnaden efter dränering skapas lite hålutrymmen och skickt i leran som vattnet lättare/snabbare letar ner i dräneringen än innan då det var mer packat/homogent. Sen tror jag att om stora mängder vatten rinner ner på Isodränskivorna och har 2-3m fallhöjd så letar sig en del av vattnet genom hålstrukturen fram till husgrunden och in i sprickor.

Vi fick installerat två separata brunnar. Dräneringsbrunnar pumpar upp vattnet till dagvattenbrunnen. I rören till dräneringsbrunnen droppar det inte, det rinner! Mäter man tiden mellan pumpningarna så kan den variera från en dag till nästa 4ggr så lång tid. Regnar det mycket en dag så pumpar den oftare iaf dagen efter. Så i mitt fall letar sig regnvattnet snabbt ner tycker jag.

Hoppas du finner lösningen på ditt problem! OCH meddela när du gjort detta. Nyfiken...
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.