Har du puts ända fram till karmarna på både in- och utsida?
I så fall är fogmassa legitimt, (om man inte vill börja riva puts el ta ner dörren/karmen).
Använd utefogmassa som klarar mer rörelse utan att spricka (jmfrt m innefogmassa). Det är också viktigt att verkligen få in fogmassan djupt i springorna.
Det är ju vanligt i gamla stenhus att putsen går direkt mot träet i karmarna, men då tror jag att det brukar vara drevat mellan vägg och karm innanför. Vet att det ibland finns ett spår i mitten på utsidan av karmarna som jag antar är till för just tätning.
Dörr- och fönsterlister är ett trixande. Särskilt i hörnen där listerna möts. Det måste man få till perfekt, så att listerna verkligen tätar mot varandra till 100%. I alla fall här i Skåne där det blåser mer el mindre för jämnan. Jag har tvingats justera/byta/göra om lister runt fönster och dörrar mer än en gång.
Det bästa man kan göra är att gå runt och känna var det drar när vinterstormarna viner. Det har jag gjort nu i 14 år, och det har blivit mycket bättre, men fortfarande finns det många ställen det tjuvar in/ut luft på. Dock inga som jag kan detektera med händerna längre.
En nöd-/temporär lösning runt dörr- och fönsterkarmar/smygar är att sätta extra (smyg)lister med drev innanför mot springorna.
Vi har praktiska (pragmatiska) byggnadsvårdsambitioner.
Ursprungshuset om ca 50 kvm är gissningsvis från 1800-talet. Det har blivit renoverat i omgångar. Senaste större renovering skedde 1969 när bl a fasad och fönster byttes. (Stor sorg för mig så här i efterhand att de stora välproportionerade fina spröjsade fönstren byttes mot mindre moderna fyrkantiga och helt oprofilerade kopplade 2-luftfönster.)
Sedan har huset byggts till och renoverats under 80-talet. De enda fina orginaldetaljerna som finns kvar är 5"x8" takbjälkar, ett par innerdörrar med karmar och lister, samt en gjutjärnskamin och vedspis. Allt i den gamla delen av huset. Så tyvärr inte mycket bevarandevärde.
Ambitionen är att jobba med sunda naturliga material och metoder, dvs så som man gjorde förr. Samt att få utseendet att se ut som förr, eftersom det var mycket trevligare/snyggare/mänskligare enl vårt synsätt.
Då vi inte har något original att gå efter så skapar vi ett eget, efter tycke och smak, men också efter vad som är praktiskt och plånboksvänligt. (Allt var ju inte bättre förr, och vi lever ju inte heller på samma sätt.) Detta sätt att hålla hus är väl något som har djupa traditioner sedan urminnes tider för alla husägare? När det gäller stilen på huset så försöker vi hålla oss till lokal förankring, men det är inte helt lätt då de flesta hus inte ser ut som de gjorde förr... Läser en hel del litteratur i ämnet, men i slutändan blir det nog ändå någon form av mismatch.
Balkongdörrarna sitter i en nytillbyggnad fr 80-talet (vardagsrummet), och det behövs mer dagsljus. Alternativet är att ta upp ett hål i väggen och sätta in ytterligare ett fönster, men det är lite bökigt iom att väggarna är murade i lättbetong, och bärande avväxling för en takstol skulle behövas. Då är det betydligt enklare att i en "modern" balkongdörr byta den nedre fyllningen mot glas. Samtidigt är ju spröjsade franska balkongdörrar/fönster vackra enl vårt tycke, och har gamla anor (om än inte i Sverige). Alltså, om och när transformeringen sker, så kommer också innerrutorna att bli moderna energiglas (inte några isolerrutor), och ytterrutorna blir bytta mot begagnade gamla dragna glas samt försedda med fasta spröjsar.
I så fall är fogmassa legitimt, (om man inte vill börja riva puts el ta ner dörren/karmen).
Använd utefogmassa som klarar mer rörelse utan att spricka (jmfrt m innefogmassa). Det är också viktigt att verkligen få in fogmassan djupt i springorna.
Det är ju vanligt i gamla stenhus att putsen går direkt mot träet i karmarna, men då tror jag att det brukar vara drevat mellan vägg och karm innanför. Vet att det ibland finns ett spår i mitten på utsidan av karmarna som jag antar är till för just tätning.
Dörr- och fönsterlister är ett trixande. Särskilt i hörnen där listerna möts. Det måste man få till perfekt, så att listerna verkligen tätar mot varandra till 100%. I alla fall här i Skåne där det blåser mer el mindre för jämnan. Jag har tvingats justera/byta/göra om lister runt fönster och dörrar mer än en gång.
Det bästa man kan göra är att gå runt och känna var det drar när vinterstormarna viner. Det har jag gjort nu i 14 år, och det har blivit mycket bättre, men fortfarande finns det många ställen det tjuvar in/ut luft på. Dock inga som jag kan detektera med händerna längre.
En nöd-/temporär lösning runt dörr- och fönsterkarmar/smygar är att sätta extra (smyg)lister med drev innanför mot springorna.
Vi har praktiska (pragmatiska) byggnadsvårdsambitioner.
Ursprungshuset om ca 50 kvm är gissningsvis från 1800-talet. Det har blivit renoverat i omgångar. Senaste större renovering skedde 1969 när bl a fasad och fönster byttes. (Stor sorg för mig så här i efterhand att de stora välproportionerade fina spröjsade fönstren byttes mot mindre moderna fyrkantiga och helt oprofilerade kopplade 2-luftfönster.)
Sedan har huset byggts till och renoverats under 80-talet. De enda fina orginaldetaljerna som finns kvar är 5"x8" takbjälkar, ett par innerdörrar med karmar och lister, samt en gjutjärnskamin och vedspis. Allt i den gamla delen av huset. Så tyvärr inte mycket bevarandevärde.
Ambitionen är att jobba med sunda naturliga material och metoder, dvs så som man gjorde förr. Samt att få utseendet att se ut som förr, eftersom det var mycket trevligare/snyggare/mänskligare enl vårt synsätt.
Då vi inte har något original att gå efter så skapar vi ett eget, efter tycke och smak, men också efter vad som är praktiskt och plånboksvänligt. (Allt var ju inte bättre förr, och vi lever ju inte heller på samma sätt.) Detta sätt att hålla hus är väl något som har djupa traditioner sedan urminnes tider för alla husägare? När det gäller stilen på huset så försöker vi hålla oss till lokal förankring, men det är inte helt lätt då de flesta hus inte ser ut som de gjorde förr... Läser en hel del litteratur i ämnet, men i slutändan blir det nog ändå någon form av mismatch.
Balkongdörrarna sitter i en nytillbyggnad fr 80-talet (vardagsrummet), och det behövs mer dagsljus. Alternativet är att ta upp ett hål i väggen och sätta in ytterligare ett fönster, men det är lite bökigt iom att väggarna är murade i lättbetong, och bärande avväxling för en takstol skulle behövas. Då är det betydligt enklare att i en "modern" balkongdörr byta den nedre fyllningen mot glas. Samtidigt är ju spröjsade franska balkongdörrar/fönster vackra enl vårt tycke, och har gamla anor (om än inte i Sverige). Alltså, om och när transformeringen sker, så kommer också innerrutorna att bli moderna energiglas (inte några isolerrutor), och ytterrutorna blir bytta mot begagnade gamla dragna glas samt försedda med fasta spröjsar.
Qvesarum har nämnts i denna tråden och där har jag köpt våra ytterdörrar. Har dubbla pardörrar i verandan, pardörr i entrén och en kopplad altandörr mot uteplatsen. Den kopplade dörren är en specialbeställning. Behöver inte tvunget köpa därifrån utan det kan du ju även låta någon annan göra.
Har mer drag från våra gamla fönster än vad jag har i dörrarna. Svårt att få tätt mellan karm och vägg? Ja dreva skall man ju göra, men får man inte vindtätt så blåser det ju rakt igenom. En täcklist är absolut ingen nödlösning men estetiskt skall det ju fungera också.
Har mer drag från våra gamla fönster än vad jag har i dörrarna. Svårt att få tätt mellan karm och vägg? Ja dreva skall man ju göra, men får man inte vindtätt så blåser det ju rakt igenom. En täcklist är absolut ingen nödlösning men estetiskt skall det ju fungera också.
Senkommen fortsättning på frågan om hur man får tätt mellan fönster och murverk. Obs detta gäller ett gammalt skånehus och fönstren sitter i smygar både utvändigt och invändigt. Så, förslaget med täcklist går bort.
Denna utmärkta instruktion hittade jag på en dansk byggnadsvårdssida. Kort sagt ska inga syntetiska tätningsmassor användas, utan man drevar och putsar. I yttersta putsfogen blandar man i fähår för ökad hållbarhet. För att inte fyllningen ska ramla ut förser man fönstret med en ränna på insidan mot murverket, en s.k. geisfuss. Då får man en fog som både är tät och klarar husets rörelser (vilket de syntetiska fogmassorna inte klarar)
http://www.bygningsbevaring.dk/uploads/files/anvisninger/4-ANVISN_Moertelfuger.pdf
Det är bara det att ingen av de nya fönstren jag har beställt och låtit sätta in har denna "geisfuss". Inte heller fanns den på de fönster som ersattes. Fönstrena är dessutom insatta så dikt mot smygens kant så det finns inte något utrymme att sätta en kalkputsfog. Sedan är det ju olika illa på olika fönster, värst på väderutsatta sidor där regnet pressas in i väggen. Bland annat pga detta tätningsproblem är jag så tveksam till att ta upp ett stort dörrhål i väderläge...... Men kanske man ska beställa en dörr med "geisfuss"?
Denna utmärkta instruktion hittade jag på en dansk byggnadsvårdssida. Kort sagt ska inga syntetiska tätningsmassor användas, utan man drevar och putsar. I yttersta putsfogen blandar man i fähår för ökad hållbarhet. För att inte fyllningen ska ramla ut förser man fönstret med en ränna på insidan mot murverket, en s.k. geisfuss. Då får man en fog som både är tät och klarar husets rörelser (vilket de syntetiska fogmassorna inte klarar)
http://www.bygningsbevaring.dk/uploads/files/anvisninger/4-ANVISN_Moertelfuger.pdf
Det är bara det att ingen av de nya fönstren jag har beställt och låtit sätta in har denna "geisfuss". Inte heller fanns den på de fönster som ersattes. Fönstrena är dessutom insatta så dikt mot smygens kant så det finns inte något utrymme att sätta en kalkputsfog. Sedan är det ju olika illa på olika fönster, värst på väderutsatta sidor där regnet pressas in i väggen. Bland annat pga detta tätningsproblem är jag så tveksam till att ta upp ett stort dörrhål i väderläge...... Men kanske man ska beställa en dörr med "geisfuss"?
Redigerat:
