Hur tjock behöver ett övervåningsgolv vara för att vara bärkraftigt?
Hej!
Vi har en befintlig övervåning på vårt hus men vill ha högre takhöjd på vår nedervåning. Huset är byggt 1945 Då vi borrat igenom har vi konstaterat att övervåningens golv har en total bygghöjd på 32 cm! Den del som är längst ner (alltså undervåningens tak) består av ett innertak av smala brädor och ovanför det ett luftrum på 10-15 cm som delvis är fyllt med sågspån. Dessa 15 cm måste rimligtvis ha begränsad bärkraft och borde rimligtvis kunna tas bort, eller?
Mycket tacksam för synpunkter och svar.
Mvh
Supermalin
Vi har en befintlig övervåning på vårt hus men vill ha högre takhöjd på vår nedervåning. Huset är byggt 1945 Då vi borrat igenom har vi konstaterat att övervåningens golv har en total bygghöjd på 32 cm! Den del som är längst ner (alltså undervåningens tak) består av ett innertak av smala brädor och ovanför det ett luftrum på 10-15 cm som delvis är fyllt med sågspån. Dessa 15 cm måste rimligtvis ha begränsad bärkraft och borde rimligtvis kunna tas bort, eller?
Mycket tacksam för synpunkter och svar.
Mvh
Supermalin
Ja, kanske det! Undervåningen är en källare som vi nu inreder och lägger golvvärme i men den har ju varit ouppvärmd från början och då kanske man ville isolera mellan våningsplanen för att hindra kylan från källaren att nå övervåningen?
Det är lite oklart vad de bärande elementen i bjälklaget består av.
Dvs hur är regelverket uppbyggt?
Spännvidd?
Understöd i form av hjärtvägg?
Dvs hur är regelverket uppbyggt?
Spännvidd?
Understöd i form av hjärtvägg?
Är det en fråga om taket i en källare upp mot bottenplan är det kanske enorm skillnad jämfört med tak upp mot en övervåning.
hos oss kan vi hur lätt som helst ta bort innertaket på bottenvåningen medan innertaket i källaren är vårt bjälklag som man senare byggt golvet på.
vi kan alltså utan problem ta bort själva golvet på boendevåningen eftersom det är den delen längst ner mot källaren(taket i källaren) som bär.
hos oss kan vi hur lätt som helst ta bort innertaket på bottenvåningen medan innertaket i källaren är vårt bjälklag som man senare byggt golvet på.
vi kan alltså utan problem ta bort själva golvet på boendevåningen eftersom det är den delen längst ner mot källaren(taket i källaren) som bär.
Huset är 65 kvm per våningsplan, det är ungefär dubbelt så långt som det är brett. I mitten av huset går en hjärtvägg genom hela husets längd, sedan finns det en bärande vägg som går genom halva mitten av huset. Vi gör om planlösningen där nere och lägger till ytterligare en vägg som vi murar så det blir också stabilt. Vi har ännu inte sett helt hur det ser ut med bjälkar och så utan ser bara att det finns ett tomrum på 10-15 cm innanför innertaket som vi hoppas kunna ta bort...
Kan tillägga att vi inte fick några papper på konstruktionsritningar eller sånt när vi köpte huset, så det vi vet är det vi ser.
Har ni provat att fråga kommunen om de har kopior på ritningarna? Vad har ni för bjälklag?
Jag bara tänker lite.. alltså 32 cm är inte så mycket mellan två våningar. Även om ni skulle kunna ta ner innertaket så tror jag att själva bjälkarna ff kommer att bygga neråt.
Och jag undrar om ynka 15 cm kommer att vara någon höjdare i form av isolering mellan våningarna.
Jag bara tänker lite.. alltså 32 cm är inte så mycket mellan två våningar. Även om ni skulle kunna ta ner innertaket så tror jag att själva bjälkarna ff kommer att bygga neråt.
Och jag undrar om ynka 15 cm kommer att vara någon höjdare i form av isolering mellan våningarna.
Idag bygger man som regel ett våningsbjälklag med 220x45mm reglar som står på höjden.
Ett sådant här bjälklag klarar en spännvidd på ca 4 meter om man väljer bra konstruktionsvirke (C24-klass) på reglarna. Dubbla spännvidden om en bärande mellanvägg sätts mitt på bjälklaget.
Sen blir det 22mm spånskivegolv som skruvas och limmas som undergolv för våningen över (limmar man inte ett sådant måste antingen reglarna väljas som en ännu större dimension eller spännvidden minskas).
Sen spikar man som regel 28x70 glespanel under och sätter sen innertaket.
Så hela tjockleken på detta bjälklag blir ca 30 cm. Då klarar det en spännvidd på 4 meter.
Stockarna i äldre hus var inte av några andra slags superfantastiska träd, utan kraven var ungefär desamma på den tiden. Men bjälkarna sågades ofta i mer kvadratiska profiler än idag, för man verkade inte ha insett att det inte blev något starkare ändå.
Jag misstänker att ni inte har något att ta en takhöjning ifrån. Tar ni bort undertaket så kommer ni bara hitta bjälkar med jämna eller ojämna mellanrum på endast 2-5 cm över befintligt tak.
Borrar ni hål i ett modernt bjälklag såsom det jag beskrev så har ni absolut störst chans att råka borra mellan bjälkarna och ni skulle uppleva att
"Wow, vi kan höja taket med 28 cm av dessa 30cm som våningsplanet är tjockt, bingo!"
Ett sådant här bjälklag klarar en spännvidd på ca 4 meter om man väljer bra konstruktionsvirke (C24-klass) på reglarna. Dubbla spännvidden om en bärande mellanvägg sätts mitt på bjälklaget.
Sen blir det 22mm spånskivegolv som skruvas och limmas som undergolv för våningen över (limmar man inte ett sådant måste antingen reglarna väljas som en ännu större dimension eller spännvidden minskas).
Sen spikar man som regel 28x70 glespanel under och sätter sen innertaket.
Så hela tjockleken på detta bjälklag blir ca 30 cm. Då klarar det en spännvidd på 4 meter.
Stockarna i äldre hus var inte av några andra slags superfantastiska träd, utan kraven var ungefär desamma på den tiden. Men bjälkarna sågades ofta i mer kvadratiska profiler än idag, för man verkade inte ha insett att det inte blev något starkare ändå.
Jag misstänker att ni inte har något att ta en takhöjning ifrån. Tar ni bort undertaket så kommer ni bara hitta bjälkar med jämna eller ojämna mellanrum på endast 2-5 cm över befintligt tak.
Borrar ni hål i ett modernt bjälklag såsom det jag beskrev så har ni absolut störst chans att råka borra mellan bjälkarna och ni skulle uppleva att
"Wow, vi kan höja taket med 28 cm av dessa 30cm som våningsplanet är tjockt, bingo!"
Tack för all info!
Så jag förstår det som att vi måste hitta någon av bjälkarna för att kunna avgöra om det finns något utrymme som gör det värt att lägga nytt tak närmare bjälkarna... I en källare är ju 5 cm trevligt att kunna få i extra takhöjd om det utrymmet finns...
Passar på att fråga hur vi gör med sågspånet om vi behåller befintligt innertak? Ska vi putta in mer sågspån eller något annat eller bara låta det som ligger där vara kvar?
Så jag förstår det som att vi måste hitta någon av bjälkarna för att kunna avgöra om det finns något utrymme som gör det värt att lägga nytt tak närmare bjälkarna... I en källare är ju 5 cm trevligt att kunna få i extra takhöjd om det utrymmet finns...
Passar på att fråga hur vi gör med sågspånet om vi behåller befintligt innertak? Ska vi putta in mer sågspån eller något annat eller bara låta det som ligger där vara kvar?
Sågspånet i mellanbjälklaget fyller väl bara funktionen att vara ljuddämpande idag.
Under förutsättning att källaren är uppvärmd, så att någon värmeisolering inte behövs.
Ursprungligen var säkert inte källaren uppvärmd, och då var det nog meningsfyllt med värmeisolering mellan våningsplanen.
Under förutsättning att källaren är uppvärmd, så att någon värmeisolering inte behövs.
Ursprungligen var säkert inte källaren uppvärmd, och då var det nog meningsfyllt med värmeisolering mellan våningsplanen.
Ja, det känns rimligt. Vi har uppvärmd källare idag så då bryr vi oss inte om att fylla på mer sågspån. Verkar krångligt dessutom!
Tack!
Tack!
Om ni vill ha ljudisolerat och stegisolerat behöver ni även fylla med ngt tyngre tätare material. Bara spånisolering är inte så bra mot ljud. Man brukar ha olika lager av tungt material och lätt material för att det ska isolera bra mot ljud.
Tack!