kabeldimensionering, avsäkring
Det behöver inte vara just 10 A. Det kan vara 6 , 13, 16 A också. Det beror på bl.a förläggningssätt, typ av kabelisolering, omgivningstemp. Även samförlägging i flera lager på en kabelstege påverkar belastningsförmågan kraftigt negativt.
Än annan aspekt är om lasten är känd och fastansluten så att säkringen bara funkar som kortslutningsskydd.
Det hittar man i tabeller i svensk standard so ger olika strömvärde och korrektionsfaktorer.
Att man rekommenderar 10 A och 1,5 mm2 som tumregel beror på att det ofta fungerar bra i normala förläggningssätt. Har man extrema miljöer kan man behöva räkna igenom dimensioneringen alternativt att man önskar säkra med 13 a och mata vägguttag.
Än annan aspekt är om lasten är känd och fastansluten så att säkringen bara funkar som kortslutningsskydd.
Det hittar man i tabeller i svensk standard so ger olika strömvärde och korrektionsfaktorer.
Att man rekommenderar 10 A och 1,5 mm2 som tumregel beror på att det ofta fungerar bra i normala förläggningssätt. Har man extrema miljöer kan man behöva räkna igenom dimensioneringen alternativt att man önskar säkra med 13 a och mata vägguttag.
Area = Ledningsresistans × längden × strömmen / spänningsförlust
Ledningresistans är fel ord tror jag, elektriska ledningsförmågan i materialet som används. Koppar, aluminum, guld.
Om jag inte minns galet är nått år sen man gick skola.
Ledningresistans är fel ord tror jag, elektriska ledningsförmågan i materialet som används. Koppar, aluminum, guld.
Om jag inte minns galet är nått år sen man gick skola.
Redigerat:
Med den formeln kan man INTE bestämma säkring och area. För även om TS inte vill höra det så beror det på många omständigheter. Tror man att det är så lätt att bestämma säkring och area begår man ett stort misstag.
Det som fungerar nästan jämt vid "vanliga installationer är som skrivits om och om igen:
1.5 mm2 10 A
2.5 mm2 16 A
4 mm2 20 A
6 mm2 25 A
grövre areor används ytterst sällan i när det handlar om boende.
Det som fungerar nästan jämt vid "vanliga installationer är som skrivits om och om igen:
1.5 mm2 10 A
2.5 mm2 16 A
4 mm2 20 A
6 mm2 25 A
grövre areor används ytterst sällan i när det handlar om boende.
Det är inte så enkelt formel tyvärr.
Det är enkelt att räkna ut vilken effektutveckling som blir i kabeln, det räcker med ohms lag i princip. P=I^2/R
Sen blir det värre, avsäkringen har man för att inte kabeln ska bli för varm, hur varm kabeln blir beror dels på effektutvecklingen i kabeln (se ovan) och dels hur bra den kyls (eller om man vänder på det, hur isolerad den är). Det är det senare som gör att t.ex. en kabelvinda tål högre ström om kabeln är utdragen än om den är ihoprullad.
Men att räkna ut hur bra kabeln kyls av är jättesvårt. När det gäller installationskabel så har man antagligen gjort tester för att komma fram till gränserna för avsäkring.
Det är enkelt att räkna ut vilken effektutveckling som blir i kabeln, det räcker med ohms lag i princip. P=I^2/R
Sen blir det värre, avsäkringen har man för att inte kabeln ska bli för varm, hur varm kabeln blir beror dels på effektutvecklingen i kabeln (se ovan) och dels hur bra den kyls (eller om man vänder på det, hur isolerad den är). Det är det senare som gör att t.ex. en kabelvinda tål högre ström om kabeln är utdragen än om den är ihoprullad.
Men att räkna ut hur bra kabeln kyls av är jättesvårt. När det gäller installationskabel så har man antagligen gjort tester för att komma fram till gränserna för avsäkring.
Med all respekt...... för medlemmar. Jag kan läsa av 1,5mm2 =10 A osv. själv.
Formel, grabbar, formel.
Nån jäkel har räknat ut det någon gång i tiden för att vi ska idag kunna läsa av tabellen och vara smarta
Själv har jag letat i litteraturen, skolböcker, försökt dribbla min hjärna med formlerna P=U*I; R=p*l/A, Det ända i det här jag har är A= area , U (230V), p=0,0175 för koppar. Sen U=r*i då får man P=R*I2. Sen tar det stopp...sat...
Formel, grabbar, formel.
Nån jäkel har räknat ut det någon gång i tiden för att vi ska idag kunna läsa av tabellen och vara smarta
Själv har jag letat i litteraturen, skolböcker, försökt dribbla min hjärna med formlerna P=U*I; R=p*l/A, Det ända i det här jag har är A= area , U (230V), p=0,0175 för koppar. Sen U=r*i då får man P=R*I2. Sen tar det stopp...sat...
Som sagt var, hur kabeln kyls är problemet. Det beror ju helt på hur den är förlagd, vad det är för temperatur runtomkring osv.
För ledningar som ligger fritt så kan man dimensionera med mycket mindre ledararea än i installation, men för ledningarna som går i våra väggar måste man utgå från "worst case" (ex. ledningen dragen inuti isolering och sommarvärme i huset).
För ledningar som ligger fritt så kan man dimensionera med mycket mindre ledararea än i installation, men för ledningarna som går i våra väggar måste man utgå från "worst case" (ex. ledningen dragen inuti isolering och sommarvärme i huset).
P=R*I^2. Lite rättelse, Nerre. (För att inte göra folk förvirrad, ännu mer.)
Fast även om man har jobbat sig fram till det måste det finnas formel. Det är jag ute efter.
- Kabel Area A=1,5 mm^2 Vad blir det för säkring?
Har man antagit på ett ungefär vad det blir för effekt (P) i vissa rum? Ex: tre lyspunkter, 100 W sammanlagt....OK då har vi P=100W....Sen har vi 230V spänning U. .....P=U*I ..,.I=P/U ....I=100/230.. I=0,43 A... Då klarar man sig på 10 A, gott och väl. Man ska bara räkna ut om kabel blir varm på 0,43 A på 1,5 mm^2.
JLov, kan du utveckla det lite grand? Jag har bara 1,5 mm^2 kabel och U=230V.
(Area = Ledningsresistans × längden × strömmen / spänningsförlust).
Fast även om man har jobbat sig fram till det måste det finnas formel. Det är jag ute efter.
- Kabel Area A=1,5 mm^2 Vad blir det för säkring?
Har man antagit på ett ungefär vad det blir för effekt (P) i vissa rum? Ex: tre lyspunkter, 100 W sammanlagt....OK då har vi P=100W....Sen har vi 230V spänning U. .....P=U*I ..,.I=P/U ....I=100/230.. I=0,43 A... Då klarar man sig på 10 A, gott och väl. Man ska bara räkna ut om kabel blir varm på 0,43 A på 1,5 mm^2.
JLov, kan du utveckla det lite grand? Jag har bara 1,5 mm^2 kabel och U=230V.
(Area = Ledningsresistans × längden × strömmen / spänningsförlust).
Ja, det finns en formel, men den blir väldigt komplex.
Värmeförlusten kan formuleras som Q=U*A*delta-T
A är arean som värmen transporteras genom (för en en ledning blir det ledningens längd gånger dess omkrets), delta-T är temperaturskillnaden (mellan ledningen och omgivningen) och U är ett mått på isoleringen. Det svåra här är att ta fram ett värde på U. Det är så pass komplext att det inte går att räkna utan U-värdet måste man mäta sig fram till. Det gör man enklast genom att köra en känd effekt genom ledningen och se vilken temperatur den stabiliserar sig på. När den har stabiliserat sig vet man delta-T (ledningens temperatur minus omgivningens temperatur) och man vet att Q är lika stort som den effekt som utvecklas i ledningen. Alltså är det enkelt att räkna ut U*A=P/delta-T. A blir lite svårare eftersom formeln avser en yta, men isoleringen runt ledaren är en volym. Det går inte att räkna med enbart ledarens area, eftersom det är bara ytan gentemot luften som finns i röret ledaren är dragen i. Det går inte att räkna med rörets ytterarea eftersom det är bara ytan gentemot väggens isolering.
Värmeförlusten kan formuleras som Q=U*A*delta-T
A är arean som värmen transporteras genom (för en en ledning blir det ledningens längd gånger dess omkrets), delta-T är temperaturskillnaden (mellan ledningen och omgivningen) och U är ett mått på isoleringen. Det svåra här är att ta fram ett värde på U. Det är så pass komplext att det inte går att räkna utan U-värdet måste man mäta sig fram till. Det gör man enklast genom att köra en känd effekt genom ledningen och se vilken temperatur den stabiliserar sig på. När den har stabiliserat sig vet man delta-T (ledningens temperatur minus omgivningens temperatur) och man vet att Q är lika stort som den effekt som utvecklas i ledningen. Alltså är det enkelt att räkna ut U*A=P/delta-T. A blir lite svårare eftersom formeln avser en yta, men isoleringen runt ledaren är en volym. Det går inte att räkna med enbart ledarens area, eftersom det är bara ytan gentemot luften som finns i röret ledaren är dragen i. Det går inte att räkna med rörets ytterarea eftersom det är bara ytan gentemot väggens isolering.
Ledsen att göra dig besviken, men det finns ingen formel. Det finns standardiseringsinstitut som CENELEC och IEC som har jobbat med elsäkerhetsfrågor sedan tidernas begynnelse (alltså början av 1900-talet ungefär). De har tagit fram tabeller för kabeldimensioner under olika förutsättningar. Dessa bygger inte på formler utan faktiska empiriska tester, dvs man har mätt t ex temperaturen hos kabeln vid olika belastningsfall, olika isoleringsfall, omgivningstemperaturer, antal ledare etc. När det gäller spänningsfall kan man räkna med formler, men när det gäller temperaturgränser som ofta är det som dimensionerar vid dold förläggning måste använda dessa empiriska tabeller.sajo skrev:
Tyvärr räcker inte den formeln i ett komplext fall, där man har flera ledare och en omgivning som inte är luft/vacuum. I praktiken måste man räkna på hela värmeledningsproblemet med omgivande isolering. Det går bara att göra numeriskt om man ska ha någorlunda noggrannhet, t ex med finita elementmetoden.Nerre skrev:
Allvetare
· Östergötland
· 3 900 inlägg
Hej,
Vet inte om det är vad du vill veta men. Alla kablar har ett nomniellt strömvärde, vilket anger vad den kan belastas om den så att säga hänger helt fritt i luft = optimal kylning. För 1,5mm2 så tror jag ur huvudet att det rör sig om 18,5A för PVC-isolerad kabel. Vid kontinuerlig belastning får den då en temperatur av 70 grader C. Om man räknat ut detta eller testat låter jag vara osagt.
Men nu hänger ju kabeln sällan fritt i luft utan är förlaggd på något sätt. Då använder man sig av olika korrektionsfaktorer beroende på förläggning. Förlägger man den i infällt vägg så tror jag korrektionsfaktorn blir 0,73 (taget ut huvudet). Då tar vi det nominella strömvärdet och multiplicerar med korrektionsfaktorn; 18,5 * 0,73 = 13,5A. Kabel kan med denna förläggning belastas max 13,5A. Då väljer vi lämplig säkring som medger att lasten inte blir högre t.ex. en 10A smältsäkring eller 10A MCB (dvärgbrytare). Det är inte riktigt så enkelt då det finns flera saker att ta hänsyn till, t.ex. stötström eller genomsläppt energi vid fel, men dessa är normalt inte dimensionerande vid en villainstallation.
Ta värdena med en nypa salt då dessa är tagna ur huvudet.
Vet inte om det är vad du vill veta men. Alla kablar har ett nomniellt strömvärde, vilket anger vad den kan belastas om den så att säga hänger helt fritt i luft = optimal kylning. För 1,5mm2 så tror jag ur huvudet att det rör sig om 18,5A för PVC-isolerad kabel. Vid kontinuerlig belastning får den då en temperatur av 70 grader C. Om man räknat ut detta eller testat låter jag vara osagt.
Men nu hänger ju kabeln sällan fritt i luft utan är förlaggd på något sätt. Då använder man sig av olika korrektionsfaktorer beroende på förläggning. Förlägger man den i infällt vägg så tror jag korrektionsfaktorn blir 0,73 (taget ut huvudet). Då tar vi det nominella strömvärdet och multiplicerar med korrektionsfaktorn; 18,5 * 0,73 = 13,5A. Kabel kan med denna förläggning belastas max 13,5A. Då väljer vi lämplig säkring som medger att lasten inte blir högre t.ex. en 10A smältsäkring eller 10A MCB (dvärgbrytare). Det är inte riktigt så enkelt då det finns flera saker att ta hänsyn till, t.ex. stötström eller genomsläppt energi vid fel, men dessa är normalt inte dimensionerande vid en villainstallation.
Ta värdena med en nypa salt då dessa är tagna ur huvudet.
Allvetare
· Östergötland
· 3 900 inlägg
Helt rätt. Det är inget eftersträvansvärt att kontinuerligt belasta en kabel nära max vad den tål. Dels förkortas livslängden avsevärt samt så får man ju effektförluster i form av värme.elmont skrev:
Däremot så är rimliga intermittenta effekttoppar(t.ex. vattenkokaren och micron går samtidigt) inga problem då kabeln inte hinner nå så hög temperatur innan den tillåts svalna igen.
Lite OT, men jag har varit och felsökt en installation där vägguttag på en grupp var "ljumna". Det visade sig att på gruppen fanns en 2kW´s värmefläkt samt en 1kW's elradiator. Borde teoretiskt lösa säkring men eftersom de var termostatstyrda så hölls belastningen konstant nära eller kanske lite över överlast. Tröghet hos skyddade 10A diazed gjorde att den inte hann lösa innan någon av lasterna slog av. Detta hände hos en korrekt dimensionerad anläggning, men med en användning som inte kan anses vara normal. Hade man känt till denna användning innan hade ju säkerligen valt 2,5mm2.