Men vad hamnar priset på innan allt är klart med flis förråd extra utrymme för panna misstänker att bergvärme blir bra mycket billigare om inte priserna är helt andra i Norge. Veden du får över går ju bra att sälja när du är hemma. Ved eller flis värme är bra om man är på hemma plan och redan har utrymme men ska man bygga extra stort för satt få plats med anläggningen så drar priset iväg om man inte ska värma maskin hallar eller dylikt. Om man endast ska värma en modern villa kostar det inte så mycket med vp.
Om din skiss:
Den kan förenklas rejält!
1) Du behöver inte ha bivalenta shuntar. Anledningen att folk sätter in sådana är för att kunna använda värmekällor som inte kan ge så hett vatten: solvärme eller värmepump. Du har värmekällor som alltid kan producera hett vatten, antingen det är ved, flis eller pellets eller elpatron. Du behöver ett uttag i toppen, ett i botten + en vanlig trevägs shuntventil som blandar hett vatten från toppen med kallt vatten från botten.
2) Du behöver inte ha en varmt vanns tank (en vanlig elvarmvattenberedare förmodar jag?) eftersom du redan har en elpatron i tanken och kan bereda varmvattnet från den.
3) Jag skulle se till att temperaturen som elpatronen levererar knappt räcker till för att duscha: om någon i familjen vill ha en behaglig duschupplevelse får hen se till att det är eldat!
4) Jag skulle överväga att använda en extern plattvärmeväxlare (TVA) för att bereda varmvatten från ackumulatortanken istället för slingor. Enklare rördragning, bättre skiktning, bättre utnyttjande av tankvolymen.
Den kan förenklas rejält!
1) Du behöver inte ha bivalenta shuntar. Anledningen att folk sätter in sådana är för att kunna använda värmekällor som inte kan ge så hett vatten: solvärme eller värmepump. Du har värmekällor som alltid kan producera hett vatten, antingen det är ved, flis eller pellets eller elpatron. Du behöver ett uttag i toppen, ett i botten + en vanlig trevägs shuntventil som blandar hett vatten från toppen med kallt vatten från botten.
2) Du behöver inte ha en varmt vanns tank (en vanlig elvarmvattenberedare förmodar jag?) eftersom du redan har en elpatron i tanken och kan bereda varmvattnet från den.
3) Jag skulle se till att temperaturen som elpatronen levererar knappt räcker till för att duscha: om någon i familjen vill ha en behaglig duschupplevelse får hen se till att det är eldat!
4) Jag skulle överväga att använda en extern plattvärmeväxlare (TVA) för att bereda varmvatten från ackumulatortanken istället för slingor. Enklare rördragning, bättre skiktning, bättre utnyttjande av tankvolymen.
Du BEHÖVER inte bivalent shunt, men det är ju bra att få så lite cirkulation i toppen som möjligt, vilket du undviker i det längsta med bivalent shunt.
Det är ju så pass liten prisskillnad att det inte motiverar att sätta dit en trevägsshunt nu när du ändå börjar med vitt papper.
Det är ju så pass liten prisskillnad att det inte motiverar att sätta dit en trevägsshunt nu när du ändå börjar med vitt papper.
Exstra utrumme er allerede laget , kjeller murer er støpt , og jeg tar bare litt ekstra fra garage , som er stor nok fra før.
Huset ligger frempå ett berg , og naboen borret ett hull på 140 meter , helt tørt , ikke en dråpe vann , derfor litt skeptisk til å sette igang med boring , da jeg er avhengi av en effektiv brønn , med mine 350 kvm.
Skjønner att jeg ikke må ha alle disse bivalent shuntene overalt, men ønsker å få ett så effektift annlegg som mulig , men muligens jeg kan klare meg med 1 trevägs shuntventil.
Riktig att dette er en vanlig elvarmvattenberedare , men tanken var å få utnytte hele tankens kapasiteten.
Uten denne må jeg starte å fyre når toppen på ack tank kommer ned til ca 45 grader , med en egen liten varmvatten tank (50 liter) som toppvarmer vannet de siste 10-15 gradene ( når ack topp er under 45 grader), kan jeg vente med å fyre pannan helt til ack tank har 30 grader i topp.
Må være en god del energi å hente ut på mellom 45 og 30 grader , på en så stor tank .
Skal kunne gå greit å gå helt ned til 30 grader på tur vannet inn på gulvvarmen.
Tror da att jeg får en god del mere ut av tanken .
På en 50 liter tank, tror jeg det går veldig lite strøm til å toppvarme , de siste 10-15 gradene
eller tenker jeg helt feil her?
Men skal jeg gå for 1 rør fra panna til topp ack og1 ut til gulvvarme , eller skal jag kobla gulvvarmen inn på rør fra pannan? Er redd jeg kan få luft i gulvrøra mine , når jag bruker samme rør?
Men så får jeg varme med en gang jeg fyrer pannan.
Noen som har prøvd å ha en kammrørs slinga på 15 meter inne i pannrummet , for forvarming av varm vatten , regner med att pannrummet kommer til å holde typ 20-25 grader, och vatnet inn 5-7 grader.
Kanskje montere den helt oppunder taket , må minst bli 30 grader der.
Huset ligger frempå ett berg , og naboen borret ett hull på 140 meter , helt tørt , ikke en dråpe vann , derfor litt skeptisk til å sette igang med boring , da jeg er avhengi av en effektiv brønn , med mine 350 kvm.
Skjønner att jeg ikke må ha alle disse bivalent shuntene overalt, men ønsker å få ett så effektift annlegg som mulig , men muligens jeg kan klare meg med 1 trevägs shuntventil.
Riktig att dette er en vanlig elvarmvattenberedare , men tanken var å få utnytte hele tankens kapasiteten.
Uten denne må jeg starte å fyre når toppen på ack tank kommer ned til ca 45 grader , med en egen liten varmvatten tank (50 liter) som toppvarmer vannet de siste 10-15 gradene ( når ack topp er under 45 grader), kan jeg vente med å fyre pannan helt til ack tank har 30 grader i topp.
Må være en god del energi å hente ut på mellom 45 og 30 grader , på en så stor tank .
Skal kunne gå greit å gå helt ned til 30 grader på tur vannet inn på gulvvarmen.
Tror da att jeg får en god del mere ut av tanken .
På en 50 liter tank, tror jeg det går veldig lite strøm til å toppvarme , de siste 10-15 gradene
eller tenker jeg helt feil her?
Men skal jeg gå for 1 rør fra panna til topp ack og1 ut til gulvvarme , eller skal jag kobla gulvvarmen inn på rør fra pannan? Er redd jeg kan få luft i gulvrøra mine , når jag bruker samme rør?
Men så får jeg varme med en gang jeg fyrer pannan.
Noen som har prøvd å ha en kammrørs slinga på 15 meter inne i pannrummet , for forvarming av varm vatten , regner med att pannrummet kommer til å holde typ 20-25 grader, och vatnet inn 5-7 grader.
Kanskje montere den helt oppunder taket , må minst bli 30 grader der.
Om du ska förvärma vv bör det nog göras i acktanken några 30 grader ska det inte behöva bli i pannrummet med väl isolerade acktankar. Det är inga problem att ta ut energi ur ett torrt borrhål man fyller helt enkelt på vatten eller i värsta fall finns andra grejer att fylla på med men du behöver nog dubbla hål till ditt hus.
Helt riktigt att i det längsta undvika att skiktningen störs! "Skiktning framför allt" är gamle kungens valspråk.blackadder skrev:
Det kan därför vara motiverat att använda bivalent shunt OM du ska använda slingor för att göra tappvarmvatten.
Har du TVA (extern värmeväxlare) behövs inte bivalent shunt. Koppla in TVAn i toppentoppen (luftningsanslutningen) men golvvärmen på översta sidanslutningen så har du flera hundra liter reserverade för varmvatten.
Vad gäller uttaget till golvvärmen för uppvärmning så är (rimligen) flödet av hetvatten från toppen så litet att det inte kommer störa skiktningen i en stor tank.
Vill du ha friheten att kunna koppla in en värmekälla som inte förmår värma så hett vatten (sol eller värmepump) kan du gärna ha bivalent shunt. Annars behövs de inte!
Men frihet vill man ju ha: jag satte själv in en massa anslutningar i min tank som jag ännu inte nyttjat och kanske aldrig kommer nyttja. Där sitter kulventiler och väntar på kul
Äh! Säg som det är, du ångrar dig att du inte satte in en själv och nu försöker du övertyga dig själv om att du gjorde rättStenolofanders skrev:Helt riktigt att i det längsta undvika att skiktningen störs! "Skiktning framför allt" är gamle kungens valspråk.
Det kan därför vara motiverat att använda bivalent shunt OM du ska använda slingor för att göra tappvarmvatten.
Har du TVA (extern värmeväxlare) behövs inte bivalent shunt. Koppla in TVAn i toppentoppen (luftningsanslutningen) men golvvärmen på översta sidanslutningen så har du flera hundra liter reserverade för varmvatten.
Vad gäller uttaget till golvvärmen för uppvärmning så är (rimligen) flödet av hetvatten från toppen så litet att det inte kommer störa skiktningen i en stor tank.
Vill du ha friheten att kunna koppla in en värmekälla som inte förmår värma så hett vatten (sol eller värmepump) kan du gärna ha bivalent shunt. Annars behövs de inte!
Men frihet vill man ju ha: jag satte själv in en massa anslutningar i min tank som jag ännu inte nyttjat och kanske aldrig kommer nyttja. Där sitter kulventiler och väntar på kul
det finns ju inga nackdelar med bivalent shunt, oavsett radiatorer elle golvvärme ska energin för att värma huset tas från tanken och det finns ingen anledning att ta ut den energi högre upp i tanken än nödvändigt.
Du tänker rätt, det kommer fungera bra, men om du redan har elpatron och varmvattenberedning i den stora tanken så kan den ju göra samma jobb som en extern elvarmvattenberedare, med lite planering. Direktverkande el är direktverkande el: en elpatron gör jobbet lika "effektivt" förutsatt att ackumulatortanken är väl isolerad.ianKilmister skrev:På en 50 liter tank, tror jeg det går veldig lite strøm til å toppvarme , de siste 10-15 gradene
eller tenker jeg helt feil her?
@blackadder: ok ok jag ger mig! Sätt in så många bivalenta shuntar du vill ianKilmister! Men i mitt system har jag vanligen kallt vatten i botten på tanken, hett i toppen och en skarp gräns däremellan = inte mycket att vinna på bivalenta shuntar(?)
Jag håller med om att en bivalent shunt till golvvärmen kan lösa varmvattenberedarfrågan elegant: så länge det finns värme att hämta längre ned i tanken kan elpatronen enbart "spetsa" tappvarmvattnet i slinga/TVA i toppen av tanken.
Du kan koppla golvvärmen från röret mellan laddventilpaketet och tanken. Luften kommer att stiga till den högsta punkten, följa ovansidan av rören, se bara till att den kan försvinna ut fort och lätt så går det nog bra: Detta är ett motiv till varför du bör kröka varje anslutning (utom avluftningen!) till tanken nedåt. Ett annat motiv att kröka är att du på så sätt förhindrar värmeläckage genom självcirkulation.ianKilmister skrev:
Koppla däremot inte in någonting som förbrukar värme mellan pannan och laddventilpaketet ("laddomaten"). Det är viktigt att pannan får komma upp i rätt temperatur innan du börjar ta av överskottet.
Det är ju ett diskussionsforum så jag fortsätter:Stenolofanders skrev:
Det hade varit väldigt intressant att prova med bivalent shunt på ditt system för att se om det blir någon skillnad.
Efter att funderat på det ett varv till så kan det ju faktiskt bli sämre av en bivalent shunt då allt flöde går igenom tanken när den är halvöppen, visserligen på mitten av tanken men det skulle nog kunna bidra till försämrad skiktning.
Man skulle haft en genomskinlig tank och vätska som ändrade färg efter temperatur. Då hade man kunna leka på allvar
En bivalent shunt tillför inget i ett sånt här fall. Och som sagt är det troligare att det blir lätt negativt om man jämför två i övrigt vettigt utförda system. Rent tekniskt med mer teoretiskt perspektiv kommer det alltid vara till den bivalenta lösningens nackdel men praktiskt behöver skillnaden inte vara så stor.
Jag har själv biavalenta shuntar på min acktank. Håller med att vinningen är minimal. Viktigare är att få till en effektiv vv-beredning och en noga välisolerad acktank. Då blir det inte många brasor man behöver elda under sommarhalvåret.