Glöm inte att ni måste ha pengar sparade för oförutsedda utgifter. Vissa månader ligger räkningarna på 10000 kr och vissa månader kommer allt på en gång och då kan det raka upp i 40000 kr (tidningar, sophämtning, el, vatten, bilskatt, medlemsavgifter, kortköp, reparationer på bilen osv). Då är det skönt att ha minst 50000 kr undansparat just för att kunna ta topparna (och nu säger jag minst 50000 kr, ju mera man har sparat, desto lättare är det att planera större inköp och slippa oroa sig för fakturan som kommer i slutet av månaden).

I början inser man också att bara för att man flyttade in så kostar det en massa pengar att bo också. Trädgården skall anläggas, redskap kostar pengar, plantor, gödsel, jord köps in och det är inga små summor i längden. Mycket av trädgårdsjobbet är sådant att om man väntar med det så blir det 3 ggr så jobbigt sedan (om man inte sår gräsmatta när jorden är nyvänd så hinner ogräset rota sig _ordentligt_ och då sysslar man med ogräsuppdragning i X antal år).

Utemöbler är trevligt också om man har en altan, inomhus behöver man bla borrmaskin för att sätta upp lampor odyl. Gardiner och gardinstänger kan man leva utan i början, men när man väl fixar det är det inte billigt. Snöskyffel är något man inte tänker på förrän det behövs!

/ama
 
Glömde säga en annan sak också, banker gör ofta glädjekalkyler. Gå till 3-4 olika banker och be dem göra en boendekalkyl. Lita sedan på den kalkylen som är mest pessimistisk, dvs den som inte räknar med bidrag eller skatteavdrag, tar hänsyn till räntehöjningar, ev arbetslöshet osv. Visst lönerna kan gå upp, men i dessa tider kan det mycket väl hända att en av er plötsligt får a-kassa istället för lön, då skall ni inte behöva sälja huset. Vissa banker har också en försäkring man kan teckna, med bla efterlevandeskydd, om ena dör så löses lånet in på den delen av huset och änkan kan bo kvar och betalar bara på sin halva av skulden. Dyrt, men i början när lånen är höga kan det vara värt det.

Om budgeten nätt och jämnt går ihop med barnbidrag och liknande inräknat så finns det inte utrymme för att någon blir långtidssjukskriven, arbetslös, bilen rasar etc.
I så fall skall ni inte lita på banken.

Tänk på att ni skall bo och leva i huset väldigt länge, och vardagen blir grå om ni tvingas äta knäckebröd 29 dagar i månaden. Man måste kunna unna sig lite roligt också, annars orkar man inte. De första åren är tunga i huset, men det måste finnas så mycket pengar över så att eländet planar ut efter några år och man återigen kan börja åka på semester, gå på bio, lägga pengar på hobbys etc.

När vi byggde hus 1998 så hade vi en bruttolön på cirka 37000 kr/månad, huset gick på 1560000 kr inklusive tomt, bygglov och alla avgifter inräknade (vi har inga barn). Vi betalade 165000 kr i kontantinsats och hade då kvar cirka 100000 kr sparade pengar. De pengarna behövdes! Utan de sparade pengarna hade vardagen blivit grå och tråkig, med de sparade pengarna jämnade vi ut topparna och har levt gott från första dagen. Nu när lönerna är uppe i 53000 kr brutto /månad så gör vi allt för att få ned lånen fort och vi kan även göra större inköp utan att det svider för mycket.

Det här blev lite långt, men kontentan är, om ni känner att banken kanske är lite för optimistisk och ni innerst inne känner att det låter för bra, gå till en annan bank eller vänta lite till och spara allt vad ni orkar under tiden.
 
Ett alternativ som jag själv funderar är att ta en inkomstförsäkring. Antingen via facket eller separat.
 
Jag undrar om ni har barn och i så fall hur många?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.