Jaja många ursäkter för att försöka gömma girighet, att bara komma på tanken att fakturera dödsboet efter en avliden moder som troligtvis inte själv har krävt någon vård eller hjälp av anhöriga. Vård och hjälp får man som gammal och sjuk och vissa tjänster får man betala för. Jag vet exakt vad det är frågan om, min mor flyttar från en vårdinrättning i dag till Hospice vilket är ett namn på vård i livets slutskede dit kommer man bara vid behovsprövning, vilket är synonymt med att livet är slut det är endast "sista vilan" som är kvar.
Min far bor på ett annat boende och är i stort sett i liknande situation och har nyligen fått en i raden av Stroke så han är oförmögen att kontakta omvärlden. Jag och mina andra syskon har givetvis gjort vad vi kan, men har totalt olika förutsättningar för att närvara, inte skulle väl den som ständigt hjälper till komma på tanken att kräva betalning för det framför ögonen på dom övriga, samt att påstå att det finns en överenskommelse eller ett outtalat menande att man skall få betalt för att hjälps till med vård av sina gamla försvarslösa föräldrar. Frågan hade inte behövts ställas om det fanns en överenskommelse, då hade det redan varit helt klart funnits något som bevisar det.
Mitt personliga tyckande hör visserligen inte hit.
Men jag tycker det var det mest ruttna förslag att komma med, en räkning av vård/omhändertagande av en nära anhörig, som man anspelar på att man tyckte om eftersom man ställde upp. Beror den vänligheten på att det är ett betydande arv som förväntas och syskonen inte vill dela hela kakan med någon annan.
Det där med hur och vem man får fakturera finns det regelverk för, och det är nog svårt att hävda sin rätt att fakturera. Utan avtal muntligt eller skriftligt, eftersom riktigheten i muntligt avtal inte är möjligt att vidimera längre och skriftligt tydligen inte finns så är nog den möjligheten nästintill omöjlig.
Min far bor på ett annat boende och är i stort sett i liknande situation och har nyligen fått en i raden av Stroke så han är oförmögen att kontakta omvärlden. Jag och mina andra syskon har givetvis gjort vad vi kan, men har totalt olika förutsättningar för att närvara, inte skulle väl den som ständigt hjälper till komma på tanken att kräva betalning för det framför ögonen på dom övriga, samt att påstå att det finns en överenskommelse eller ett outtalat menande att man skall få betalt för att hjälps till med vård av sina gamla försvarslösa föräldrar. Frågan hade inte behövts ställas om det fanns en överenskommelse, då hade det redan varit helt klart funnits något som bevisar det.
Mitt personliga tyckande hör visserligen inte hit.
Men jag tycker det var det mest ruttna förslag att komma med, en räkning av vård/omhändertagande av en nära anhörig, som man anspelar på att man tyckte om eftersom man ställde upp. Beror den vänligheten på att det är ett betydande arv som förväntas och syskonen inte vill dela hela kakan med någon annan.
Det där med hur och vem man får fakturera finns det regelverk för, och det är nog svårt att hävda sin rätt att fakturera. Utan avtal muntligt eller skriftligt, eftersom riktigheten i muntligt avtal inte är möjligt att vidimera längre och skriftligt tydligen inte finns så är nog den möjligheten nästintill omöjlig.
Redigerat:
Ursäkter för att gömma girighet? Det är skillnad på att förklara någonting och att försvara någonting.cecar33 skrev:
Som jag skrev ovan är huvudregeln att alla utförda tjänster ska ersättas. Bevisbördan ligger på den som påstår att tjänsten skulle utföras gratis. Att det är tjänster utförda mellan släktingar föranleder inte avsteg från huvudreglen, men det gör det något lättare att bevisa att det var överenskommet att någon ersättning inte skulle utgå.cecar33 skrev:
Att de flesta normalt funtade personer inte kräver ersättning för vård av anhöriga (under normala omständigheter) är ju en helt annan sak.
Ja jag tycker som sagt inte att det är rimligt att kräva ersättning från släkten för vård av våra gamlingar. Men jag har en viss förståelse för vissa som kommer i den situationen.
Dödsboet tecknas av samtliga dödsbodelägare, och motsätter sig den tredje personen utbetalningen blir det svårt för de två andra att kunna debitera dödsboet. Kvar sår då boutredningsman, vilket sannolikt är ett sämre alternativ för alla parter.
Ja, självklart kan man skicka räkning till ett dödsbo om kravet grundar sig på ett giltigt avtal med den avlidna. Det är fordringsägarna som ska bevisa avtalets existens, och skäligheten i det belopp de kräver.vojma skrev:
Ja, i den mån de båda systrarna kan bevisa att mamman faktiskt har slutit avtal med dem om lön för utfört arbete gäller samma regler om källskatt och arbetsgivaravgift som om mamman varit i livet vid tiden för löneutbetalningen. Dödsboet övertar mammans skyldigheter. Systrarnas ansvar som uppdragstagare påverkas inte heller av dödsfallet. De ska ta upp lönen i sina självdeklarationer.vojma skrev:
Lite vägledning finns här - https://www.skatteverket.se/download/18.77dbcb041438070e0399552/1402651046216/44817.pdf
Sammanfattningsvis beror skyldigheterna på hur stora lönekrav de båda döttrarna har. Om deras fordran är så stor att dödsboet inte kan betala är de - tillsammans med den tredje systern - skyldiga att begära dödsboet i konkurs.
Jag tackar för givna råd, synpunkter och tankar.
Hur mycket som finns i dödsboet är ännu lite oklart men det finns en risk att den krävda ersättningen utgör upp till 75-80% av den totala summan. Återstående 20-25% ska sedan delas i tre delar varav den tredje dotterns arvingar (2 st) kommer att få 3-4% var istället för 17% om inga fakturor skickats.
Hur mycket som finns i dödsboet är ännu lite oklart men det finns en risk att den krävda ersättningen utgör upp till 75-80% av den totala summan. Återstående 20-25% ska sedan delas i tre delar varav den tredje dotterns arvingar (2 st) kommer att få 3-4% var istället för 17% om inga fakturor skickats.
vojma skrev:
Om systrarna krävt ersättning för bara lön ska man upplysa dem att de i sin egenskap av dödsbodelägare är skyldiga att betala arbetsgivaravgift utanpå lönen. Avgiften är 31,42 procent av lönen, och om den är 75-80 procent av tillgångarna ska dödsboet betala ut drygt 100 procent av tillgångarna.
Mina reflektioner.
Hur stor tidsperiod avser fakturan?
Har dessa två fått ersättning tidigare av den avlidna?
Hur mycket har dom hjälpt den avlidne?
Har dom tagit ledigt från ordinarie jobb för att hjälpa? Eller har det skett på fritiden?
Om fakturan gäller för hela sjukdomsperioden är det ju mest bara girighet...
Om man med jämna mellanrum fått betalt av den avlidne så kan man ju se att man har haft ett avtal om en ersättning för det jobb dom utfört, och då kan det ju vara rätt att skicka ett krav till dödsboet, speciellt om dom har tagit ledigt från jobbet / gått ner i arbetstid för att hjälpa den sjuke...
Om ingen ersättning har betalats ut innan under sjukdomstiden, eller man kan visa upp ett avtal där man kommit överens om en viss ersättning för utförda tjänster så känns det som girighet...
Hur stor tidsperiod avser fakturan?
Har dessa två fått ersättning tidigare av den avlidna?
Hur mycket har dom hjälpt den avlidne?
Har dom tagit ledigt från ordinarie jobb för att hjälpa? Eller har det skett på fritiden?
Om fakturan gäller för hela sjukdomsperioden är det ju mest bara girighet...
Om man med jämna mellanrum fått betalt av den avlidne så kan man ju se att man har haft ett avtal om en ersättning för det jobb dom utfört, och då kan det ju vara rätt att skicka ett krav till dödsboet, speciellt om dom har tagit ledigt från jobbet / gått ner i arbetstid för att hjälpa den sjuke...
Om ingen ersättning har betalats ut innan under sjukdomstiden, eller man kan visa upp ett avtal där man kommit överens om en viss ersättning för utförda tjänster så känns det som girighet...
Självklart är det girighet, arvingarna får sitt arv i alla fall, men med den lösning dom presenterar tror dom förmodligen något helt annat, dom vet inte vad lönekostnader är för något. Men dom har räknat ut att dom får mer pengar en de två barnbarnen och det är nog viktigaste , men det är före avgifter. Vad resultatet blir netto har dom nog ingen aning om. för dom känner förmodligen inte till lönekostnaderna och moms, allra roligaste upptäckten blir om dom har lön över den sk. brytgränsen.
jag har hjälpt min gudmor och min pappa under flera år innan de gick bort. Min gudmor har i, men inga barn så jag var arvinge men hon har haft det knapert i alla år och hade inga pengar sparade vilket jag visste men det hade ingen som helst betydelse för mig.. Vad gäller min pappa så hjälpte jag honom med glädje. Har ett syskon som bor i annan del av världen och som inte kunde hjälpa till. Jag ser det som att jag hade förmånen att kunna umgås med mina föräldrar. När pappa dog så var det självklart att vi skulle få ½ var.
Har aldrig förut hört talas om att någon skulle vara så fräck att skicka en faktura till dödsboet. Chockerande girigt!
Har aldrig förut hört talas om att någon skulle vara så fräck att skicka en faktura till dödsboet. Chockerande girigt!
Man kunde möjligen förstått det om det handlat om ett syskon som uttalat gett f-n i sin mor. Men här handlar det ju om två barnbarn som knappast kan läggas till last för sin mors eventuella brister och att hon är död. Eller finns det någon gammal konflikt i bakgrunden?
Hej igen och ursäkta för sen återkoppling.
Huruvida det är girighet eller inte låter jag andra bedöma, min främsta fråga är om jag som 16,7%-ig dödsbodelägare kan bli ansvarig att betala källskatt/sociala avgifter/egenavgifter/(whatever).
Och precis som hubbe (#10) billy_baver (#23) skriver så kan det ju faktiskt gå back på att begära denna ersättning om skattemyndigheten upptäcker manövern.
Huruvida det är girighet eller inte låter jag andra bedöma, min främsta fråga är om jag som 16,7%-ig dödsbodelägare kan bli ansvarig att betala källskatt/sociala avgifter/egenavgifter/(whatever).
Och precis som hubbe (#10) billy_baver (#23) skriver så kan det ju faktiskt gå back på att begära denna ersättning om skattemyndigheten upptäcker manövern.
Nej, dödsbodelägarna övertar inte juridiskt ansvar för den avlidnas åtaganden. Om bouppteckningens saldo blir negativt kan man begära det i konkurs.
Men om delägarna helt eller delvis skiftar ett dödsbo innan skulderna är betalade kan fordringsägarna kräva arvskiftets återgång. Om någon av arvtagarna då redan hunnit sätta sprätt på sitt arv, och inte kan betala tillbaka, blir de andra dödsbodelägarna solidariskt ansvariga att betala i slarverns ställe.
Men om delägarna helt eller delvis skiftar ett dödsbo innan skulderna är betalade kan fordringsägarna kräva arvskiftets återgång. Om någon av arvtagarna då redan hunnit sätta sprätt på sitt arv, och inte kan betala tillbaka, blir de andra dödsbodelägarna solidariskt ansvariga att betala i slarverns ställe.