Sverige har inte råd att inte öka bostadsbyggandet.
Väldigt ofta hamnar den bostadspolitiska debatten i lägenheter i Stockholms innerstad. Det är förståligt då bristen är störst och marknaden mest dysfunktionell där. Men det är orättvist. Sverige har byggt allt för lite av alla typer av bostäder och i stora delar av landet under lång tid.
Bostadsbrist och brist på rörlighet på bostadsmarknaden är så klart både ett problem för den enskilde som inte kommer in eller som vill byta, men det är också ett hinder för Sverige som land. Så länge vi undlåter en aktiv bostadspolitik för ökat byggande så tappar vi möjligheter till jobb och tillväxt varje dag genom att arbetsmarknaden stagnerar. Och fler jobb och ökad tillväxt det är vad Sverige behöver för att kunna genomföra viktiga reformer för förbättrad skola, sjukvård och äldreomsorg.
Vi socialdemokrater vill bygga ett bättre Sverige för alla och därför föreslår vi bland annat:
- Snabba upp planprocessen. Vi måste se över länsstyrelsenas roll och vem som är sakägare tex.
- Se över riksintressena med fokus på att det ska bli enklare att bygga.
- Ställ krav också på staten vid handläggningstider så att det går fortare.
- Sänk kostnaderna med ökad konkurrens tex genom aktiv markpolitik.
- Inför en tillväxtmiljard som stöd för de kommuner som höjer bostadsambitionerna.
- Öka rörligheten genom att rikta investeringsstöd till små hyresrätter.
- Inför ett bosparande för unga så att fler kan köpa sitt boende utan att överbelåna sig.
- Öka tillgången på riskvilligt kapital genom att ge SBAB resurser och tydligt uppdrag.
(Vill också så här i första inlägget varna för att jag inte är mästare på att stava och ibland skriver snabbare än snyggt. Men hoppas att innebörden kommer fram. Ser fram emot en spännande kväll.)
Bostadsbrist och brist på rörlighet på bostadsmarknaden är så klart både ett problem för den enskilde som inte kommer in eller som vill byta, men det är också ett hinder för Sverige som land. Så länge vi undlåter en aktiv bostadspolitik för ökat byggande så tappar vi möjligheter till jobb och tillväxt varje dag genom att arbetsmarknaden stagnerar. Och fler jobb och ökad tillväxt det är vad Sverige behöver för att kunna genomföra viktiga reformer för förbättrad skola, sjukvård och äldreomsorg.
Vi socialdemokrater vill bygga ett bättre Sverige för alla och därför föreslår vi bland annat:
- Snabba upp planprocessen. Vi måste se över länsstyrelsenas roll och vem som är sakägare tex.
- Se över riksintressena med fokus på att det ska bli enklare att bygga.
- Ställ krav också på staten vid handläggningstider så att det går fortare.
- Sänk kostnaderna med ökad konkurrens tex genom aktiv markpolitik.
- Inför en tillväxtmiljard som stöd för de kommuner som höjer bostadsambitionerna.
- Öka rörligheten genom att rikta investeringsstöd till små hyresrätter.
- Inför ett bosparande för unga så att fler kan köpa sitt boende utan att överbelåna sig.
- Öka tillgången på riskvilligt kapital genom att ge SBAB resurser och tydligt uppdrag.
(Vill också så här i första inlägget varna för att jag inte är mästare på att stava och ibland skriver snabbare än snyggt. Men hoppas att innebörden kommer fram. Ser fram emot en spännande kväll.)
Riksdagsledamot Centerpartiet
· Halland
· 99 inlägg
Varför hindrade Socialdemokraterna möjligheten för kommunerna att förenkla framtagandet och beslutsprocessen kring detaljplaner i Riksdagen när vi röstade om saken i juni. Ni säger ju att ni vill ha enklare planprocess, men röstar ner förslag som leder till det.
Riksdagsledamot Centerpartiet
· Halland
· 99 inlägg
Och en dysfunkionell bostadsmarknad säger du Veronica. det är ju en beteckning som Stockholms handelskammare använder när de beskirver effekterna av hyressättningen. Hur kommenterar du det?
Det där bosparandet för unga, hur tänker ni er det? Alltså mer än bara ett sparande?
Byggveteran
· Norrbotten
· 13 inlägg
Bolånetaket borde vara 100%,(för att möjliggöra flyttrörelser), men med amorteringskrav från första lånedag.Sedan är låneunderlagen generöst utformade.Den godkända kostnaden för belåning som finns idag speglar inte verklig kostnad.Det ligger alltså en inbyggd legitimation att ta bra betalt med högre vinstpåslag i den godkända kostndaden
än i någon annan bransch inom industrin.Kontrollera gärna.Efter att ha arbetat som konsult inom byggbranscjhen i mer än 40 år vet att detta är en de flera faktorer som gjort att vårt lands kostnadsstegringar inom byggbranschen är skyhögt över andra i EU
än i någon annan bransch inom industrin.Kontrollera gärna.Efter att ha arbetat som konsult inom byggbranscjhen i mer än 40 år vet att detta är en de flera faktorer som gjort att vårt lands kostnadsstegringar inom byggbranschen är skyhögt över andra i EU
Mina tips till Veronica och Ola är att försöka enas om att slopa skuldränteavdragen. Det skulle frigöra en rejäl slant till riktade sociala bostadsreformer och samtidigt stävja både överbelåning och byggspekulation med skattepengar.
Och snälla ni: Varför i all världen skrotade ni den kommunala förköpsrätten!
Och snälla ni: Varför i all världen skrotade ni den kommunala förköpsrätten!
Att avskaffa ränteavdrag kan låta som en enkel åtgärd. Men det blir besvärligt om man inte avskaffar ränteavdrag överhuvudtaget för i princip alla former av lån, oavsett om det är privatpersoner eller företag som har en räntekostnad.
Antag att jag är egenförrtagare, antag att jag i min firma har maskiner för ex. 10 milj, som är belånade till 50%. Räntekostnaderna drar jag av i rörelsen. Något som jag tror de flesta ser som normalt och rimligt.
ANtag då att jag i min privatekonomi köper ett hus för 3 milj. Om jag då lånar pengar på huset privat så får jag alltså betala full ränta utan skatteavdrag. Men om jag istället väljer att öka belåningen på mina maskiner i firman så får jag ränteavdrag.
Den obalansen komemr att leda till en massa konstiga affärer där man placerar huset i firman av rena skatteskäl, och diverse andra avarter.
EN grun för ett fungerande skattesystem är att skatter och avdrag skall vara likformiga, en inkomst skall beskattas ungefär lika oavsett om det är en arbetsinkomst, kapitalinkomst eller rörelseinkomst, på samma sätt så bör värdet av en avdragsmöjlighet vara densamma om den görs i privatekonomin eller i en företagsekonomi.
Det var lite av grundprincipen i den "stora skattereformen" som genomfördes för typ 25 år sedan. Tyvärr har principerna naggats kraftig i kanten genom olika särintressen. Men ju mer man går bort från likformigheten, desto mer öppnar man för skatteplanering, och de enda som egentligen vinner på det är skattekonsulterna.
Antag att jag är egenförrtagare, antag att jag i min firma har maskiner för ex. 10 milj, som är belånade till 50%. Räntekostnaderna drar jag av i rörelsen. Något som jag tror de flesta ser som normalt och rimligt.
ANtag då att jag i min privatekonomi köper ett hus för 3 milj. Om jag då lånar pengar på huset privat så får jag alltså betala full ränta utan skatteavdrag. Men om jag istället väljer att öka belåningen på mina maskiner i firman så får jag ränteavdrag.
Den obalansen komemr att leda till en massa konstiga affärer där man placerar huset i firman av rena skatteskäl, och diverse andra avarter.
EN grun för ett fungerande skattesystem är att skatter och avdrag skall vara likformiga, en inkomst skall beskattas ungefär lika oavsett om det är en arbetsinkomst, kapitalinkomst eller rörelseinkomst, på samma sätt så bör värdet av en avdragsmöjlighet vara densamma om den görs i privatekonomin eller i en företagsekonomi.
Det var lite av grundprincipen i den "stora skattereformen" som genomfördes för typ 25 år sedan. Tyvärr har principerna naggats kraftig i kanten genom olika särintressen. Men ju mer man går bort från likformigheten, desto mer öppnar man för skatteplanering, och de enda som egentligen vinner på det är skattekonsulterna.
hempularen skrev:
Den Förtrollade Nattens grundprincip var i princip att skilja inkomster och avdrag för arbete och kapital från varandra. Av politiska skäl blev detta aldrig konsekvent genomfört. Först idag har "arbetslinjen" hunnit ikapp verkligheten.
Skatteplanering, avarter och rent fiffel med bokföring får du i alla system.