Jag vet inte riktigt om jag skall skratta eller gråta men onekligen är det mycket hantverk och väldigt lite vetenskap i byggnadsvård.

Men det är ofta man krockar med att fakta inte finns. Vi som är intresserade vill gärna luta oss mot att "detta vet man funkar för så har det gjorts i hundratals år". Men när man pressas lite av att man vill veta mer exakt eller någon "mugglare" kräver ett svar :). Då visar det sig ofta att det enda som finns att luta sig mot är erfarenheten hos någon gubbe eller gumma.

Inget fel i erfarenhet men nu när man så snabt och lätt kan fråga så många som baserar sin kunskap på erfarenhet får man ju genast en uppsjö av olika svar på samma fråga. Terpentinet i linoljefärg är ju ett typexempel, nu var det ett par år sedan men jag har pratat med flera olika färgtilverkare och läst allt jag kunnat hitta på bibliotek och på internet. Och det är ju ingen tvekan om att det finns tydliga och bra förklaringar om varför man måste göra på det ena eller andra sättet och det finns gubbar (ja mest gugbbat) som har mycket stor erfarenhet (av målning och färgtillverkning och fönsterfixning) och vet att det ena sättet är vida överlägset de andra.... men som sagt de är inte överens.

Det blir nog vare sig skratt eller gråt, jag får luta mig tillbaka, njuta och konstatera att allt vet vi inte. (Eller kan man få lite forskningspengar någonstans i från för att ta reda på fakta?)

Om vi bortser från blandningarna, vågar någon sig på en gissning om vad som ger bäst träskydd:
Rå kallpressad linolja
Tjära
Linoljefärg
Slamfärg
Jag kan väll slänga in äggoljetempera också bara för att komplicera saker lite mer :)

Tim
 
  • Gilla
hobbs och 2 till
  • Laddar…
Slamfärg kan du ju räkna bort det tränger ju inte alls in i trät utan är ju mest ett skydd mot solen samt för utseendets skull. Om jag ska ta mina erfarenheter tycker jag att tjära är otroligt bra på att stöta bort vatten. Blir en fet hinna som skyddar mycket bra. Linolja sugs en del in i trät o hindrar uttorkning. Håller inte lika länge som tjära.
Så med roslagsmahogny får man lite av båda så jag skulle satsat på det. Enbart tjära är lite jobbigt att stryka ut med. Speciellt när det är lite kallare ute.
 
Jag "känner" också att det vore fint att ta lite av båda och har därför tidigare använt roslagsmahogny men 1+1 blir ju inte alltid två. Det kan ju vara så att man får 1/3 linoljebra och 1/3 tjärbra och en tredjedel bara dåligt :)

Eller så är 1+1 helt enkelt bara 0.75 :( från den här magiska formeln: (1*myckeBra + 1*liteBra)/2

Ger Slamfärgen verkligen inget skydd? Det känns som om den sitter där och liksom hindrar påväxt från att gnaga på trät? Det är ju i alla fall väldigt lätt att borsta av och måla om så där vart tionde år utan skrapning eller annat slitgöra.

Jag skall nog köpa hem en flaska 80/20 och prova bara för att se om det över huvud taget går att använda, lite skönt att slippa lösningsmedlet.

...hmm... jag kan nog inte bara luta mig tillbaka, det gnager mig at det inte finns ovedersägliga fakta att tillgå :confused:
 
Redigerat:
Nja. Nu ska vi se. När det gäller fönstermålning så är det väl kokt linolja eller halvolja som gäller. Rå linolja är bra om fönstret inte skall målas. Eftersom den råa linoljan inte riktigt oxiderar så vandrar den i träet beroende på utetemperatur och mobilstrålning. Alltså kan den påverka färglagret underifrån så att färgen släpper.
 
gafsan skrev:
Nja. Nu ska vi se. När det gäller fönstermålning så är det väl kokt linolja eller halvolja som gäller. Rå linolja är bra om fönstret inte skall målas. Eftersom den råa linoljan inte riktigt oxiderar så vandrar den i träet beroende på utetemperatur och mobilstrålning. Alltså kan den påverka färglagret underifrån så att färgen släpper.
Tja, Allbäcks rekommenderar rå kallpressad linolja utan lösningsmedel som grundolja innan målning utomhus. Ottosson blandar i stället rå kallpressad linolja i grundfärgen och i sin enstrykningsfärg. Wibo rekommenderar en kinesisk träolja som grundolja. Det var länge sedan jag såg en arbetsbeskrivning som rekommenderade halvoljning med kokt linolja o terpentin innan målning (men jag har å andra sidan inte gått igenom alla färgtillverkares arbetsbeskrivningar). Jag misstänker att halvoljning är en kvarleva från tiden när det inte gick att få tag rå linolja av god kvalité.

Rå linolja har bättre inträngningsegenskaper och används därför som impregnering och i grundfärger, kokt linolja ger yta och används därför i själva färgtillverkningen och kan ytterligare tillsättas slutstrykningsfärgen. Så har jag förstått det. Den kallpressade linoljan torkar även utan terpentin, men man måste förstås räkna med långa torktider (allt efter tillverkarens anvisningar)

För att återknyta till TS ursprungliga fråga så kan jag nämna att danske tjärfärgstillverkaren Wolf blandar sina tjärfärger av tjära och rå kallpressad linolja utan något lösningsmedel.
 
Redigerat:
T
TimPellet skrev:
En mycket utförlig beskrivning testarn!
Men vad är altså det bästa alternativet? ;)
Rå linolja?
Tjära?
Roslagsmahogny?
Olja blandad med tjära?
Ledsen för sent svar - har inte haft tid att skriva ett förrän nu. :)

Vad som är "bäst" är nog svårt att svara på - det beror ju lite på vilka kriterier man sätter upp för "bäst".

Om man är ute efter ett bra skydd mot vatteninträngning eller vill ha en färg också påverkar ju förstås valet av produkt.

En rå linolja kommer ju att tränga in en bit i träet när man penslar på den men hur djupt beror ju lite på hur torrt träet är och hur viskositeten på oljan är. Ett torrare trä och en mer lättflytande olja har ju större chans att tränga in i träet, delvis genom kapillärkraften delvis genom att oljan kan tränga in i ytliga håligheter.
Eftersom rå linolja inte oxiderar lika fort(om alls) som en kokt olja så kan man ju stryka på flera gånger och hoppas få bättre inträngning.
Blandar man terpentin i oljan så kommer blandningen att bli mer tunnflytande och kan tränga in lite längre men risken är också att man tror att det är en djupare inträngning än det är då det kan vara terpentinet som tränger in djupast och inte oljan(kapillärt)

På sikt kommer man att behöva göra om behandlingen då den råa oljan inte oxiderat och kan försvinna.

Tjära har ju en högre viskositet än linolja och kommer inte att kunna sugas in lika långt kapillärt som oljan och behöver ofta arbetas in i träets ytskikt på ett annat sätt men bildar ju en yta som är ganska vattentät. Även här kommer behandlingen att behöva göras om efter en tid(hur länge beror på hur utsatt det är..) och det finns ju en risk för att tjäran, trots att den torkat (terpentin, vatten etc som finns i tjäran från början avdunstat), kommer att klibba när det blir varmt i solen.
Sen är väl en fin dalbränd trätjära ett väl beprövat material för att skydd trä från fukt och i förlängningen mot röta.

Roslagsmahogny har väl lite bra egenskaper från oljan(inträngning) och från tjäran(tätt ytskikt) samt terpentinet(hjälper till att sänka viskositeten för ökad inträngning) och klibbar inte lika mycket som ren tjära(oftast), ger tjärdoften och färgen om man vill ha den :)

Olja och tjära utan terpentin borde ha rätt liknande egenskaper som roslagsmahognyn utom kanske inträngningen på grund av tjockare konsistens men där spekulerar jag.

Det som slår mig när man läser om gamla metoder/material generellt i en "modern" värld är att vi i dagens samhälle vill ha en "quick fix", en engängsbehandling som ska funka "för alltid", medan man förr insåg att med de till buds stående materialen krävde att man tog hand om sina saker och med jämna mellanrum gjorde om t ex rötskyddande behandlingar.

Det är ju inte så att man strök sin eka med roslagsmahogny när den var ny och sen räknade med att det skulle fungera för resten av ekans liv. Det var något man gjorde om och om igen - vid behov. Sen var det beroende på omständigheterna hur ofta behovet uppstod.

Är det svar på frågan "vad är bäst"?

Knappast :D - men det kanske kan ge lite andra infallsvinklar på vad man själv prioriterar för egenskaper. Trä tål ju ganska bra att bli blött om det får torka mellan varven men tål inget vidare att vara blött jämnt - med syre och mikrober så kommer ju rötan som ett brev på posten.

Det jag inte tagit upp ovan är den kokta linoljan - den olja som har liknande egenskaper som den råa när det gäller inträngning i träet men som också oxiderar och blir kvar där den en gång torkat/oxiderat. Med en mindre mängd terpentin för att möjligöra/snabba på oxideringen så tycker jag att den är bättre än rå linolja som alternativ.
Den kommer också att påverkas av väder och vind och kan komma att behöva bättras på med tiden - som de flesta behandlingar - men kanske inte lika ofta som den råa oljan.

Generellt sett så är rå linolja för mig en råvara som man använder för att göra kokt linolja och linoljefärg av om man undantar blymönja. Där är den katalyserande effekten av blymönjepulvret så stark att oxidationen kommer att gå så fort om man gör den av kokt linolja att den riskerar att torka/oxidera i burken innan man ens har hunnit stryka ut den
(men det är väl en akademisk fråga då "riktigt" blymönjepulver väl har varit förbjudet att använda de senaste 20 åren?)

Tjing!
 
  • Gilla
TimPellet och 1 till
  • Laddar…
T
Sommartorparn skrev:
Tack Testarn för en mycket utförlig beskrivning! Men, hur kan man då förstå att vissa linoljefärgstillverkare rekommenderar målning helt utan terpentin eller annat lösningsmedel (Allbäcks, Ottossons) ? Inte heller när man grundoljar behövs tepentin om man använder rå, kallpressad linolja. Enligt din förklaring ovan borde det inte funka, men det gör det.
Vad olika färgtillverkare rekommenderar - och varför - vill jag inte uttala mig om. Jag har kollat lite snabbt på hemsidorna för de tillverkare du nämner och de produktbeskrivningar som finns där och de är ju ganska begränsade.
Det finns i vissa fall några beskrivningar om vad det inte finns i färgen och hur de testats mot arbetsskyddsregler men det står ju mycket lite om vad som faktiskt finns i färgen.

Det är klart att man kan stryka på rå linolja utan terpentin - det har jag aldrig sagt att man inte kan...? Om du uppfattat det så har jag nog uttryckt mig otydligt.

Vad jag har sagt är att en rå kallpressad linolja inte kommer att oxidera eller kommer att oxidera extremt långsamt.

Om man oljar in med rå olja som inte oxiderar så kommer den att kunna "röra" på sig i träet, vilket en oxiderande olja inte kommer att kunna på samma sätt, men det kanske spelar mindre roll om man utanpå det målar med en oxiderande färg som kommer att bilda ett tätt skikt som gör att den råa oljan inte kan tränga ut :)

Att jag skrivit att man behöver terpentin i linolja som ska torka, dvs kokt linolja, står jag för men också att mängden terpentin som behövs är rätt låg för att uppnå den önskade effekten. Kanske i storleksordningen 7-10 % för att motsvara den mängd syre som skall bindas till linoljemolekyerna(är lite osäker på exakta mängden då det är vääldigt länge sedan jag höll på med linoljeprodukter).
Man behöver alltså inte de 20-40 % som vissa tillverkare har i sina färdigblandade träoljor...
Det är nog mest för att spara pengar de gör det då linolja är betydligt dyrare än vanlig terpentin från tall och för att den linolja de använder troligen är extraherad på ett annat sätt än kallpressning - vilket ger högre mängd "olja" men också mer föroreningar etc.
Det kan ge effekten att den inte tränger ner lika bra och då ser det ju ut som om olja tränger ner i träet fast det till största delen är lösningsmedel som gör det.

Hoppas det rätat ut några frågetecken kring mitt tidigare inlägg.

Tjing!
 
Otroligt bra o lärorik tråd detta tack testarn:)
En fundering. Jag som brukar halvolja mina fönster en ggn om året är det då bättre med kokt linolja el rå som jag nu kör med? Den råa tränger in mer. Det är ju bra. Färgen sitter ju kvar och borde ge ett bra skydd så oxideringen från den kokta borde ju inte behövas eller? Antar att om man oljar ett golv borde man alltså först köra med rå sen avsluta med kokt.
 
Väldigt spännande svar!

Och visst är det så att nu för tiden vill vi ha en quick fix med en behandling, om man vill det förr eller ej låter jag vara osagt men det hänger ju ihop med att arbetskostnaden är hög idag. Oavset om det är min tid eller en hantverkare, av olika anledningar så tillåter inte ett vanligt liv att jag lägger hundratals timmar om året på att underhålla saker.

Jag är imponerad över kunskapen som finns här och vill inte säga att nnnåpgon har fel eller så men om "trådläsarna" orkar fortsätta läsa och kommentera så ställer jag gärna några fler frågor för att tränga djupare (i träet :)).

Först bara ett kort resonemang. Som byggnadsvårdsintresserad tycker jag i ryggmärgen att det är bättre att göra som de gjorde förr och göra det bra. Men för att återknyta till resonemanget om tid ovan. Om ett (bara exempel nu) plastfönster håller i 25år, sedan slänger man det och köper nytt medan ett kärnfurufönster med linolja och linoljefärg är dyrare och kräver en halvoljning varje år och en ommålning var 15de så kanske man kan säga att för den absoluta majoriteten, som inte har ett specialintresse, så är plastfönstret ett bättre val även om kärnfurufönstret med den behandlingen håller i 200år?

Ok, för att tränga lite djupare med petiga frågor:

Roslagsmahogny har väl lite bra egenskaper från oljan(inträngning) och från tjäran(tätt ytskikt)
Är detta 100% fakta? Eller för att hårddra det, är detta på något sätt testat i oberoende jämförande långtidstester? Elller är det bara ett rimligt antagande som alla accepterat?

Att man får lite bra egenskaper av varje är ju absolut inte säkert när man blandar två ämnen (från en kemists perspektiv). Särskilt inte om man tillsätter ett tredje ämne som är ett starkt lösningsmedel.

"väldigt rimligt" borde vara att om man först oljar sedan väntar sedan tjärar så får man egenskaper från båda behandlingarna. Men även här kan det ju vara så att att av någon anledning så förstör tjäran oljan eller så förstör oljan tjärans egenskaper?


terpentinet hjälper till att sänka viskositeten för ökad inträngning
Tveklöst är det så att viskositeten ögar, det kan man se med blotta ögat.
Är det, för det första, 100% säkert att ökad viskositet ger ökad inträngning? Eller är det bara ett rimligt antagande?
För det andra, vissa anser ju att du förstör bra egenskaper i linoljan genom att lösa den i terpentin. (De är inte i majoritet men det är ju inte orimligt, allt annat du löser upp i terpentin blir ju helt förstört (tänk lim, gummi, tuggummi, där blir inget annat än en sörja kvar).

Först var det en politisk/filosofisk fråga sedan två "vetenskapsnördfrågor", nu kommer en byggnadsvård fråga :)
Om man har en horisontell regel utomhus, borde man då inte göra så här (om alla teorier är sanna).
Tjära ovansidan för att maximalt förhindra inträngning:
Olja sidorna med kokt linolja som oxiderar för att optimera avrinning.
Rå linolja på undersidan (eller ingenting) för att maximeramöjligheten för trät att torka åt något håll.

En byggnadsvårdsfråga till:
Vi vet att det finns vissa nakdelar med tjära (kan klibba, kan lukta)
Rå kallpressad linolja (lång torktid, dyr).

Men om man kan acceptera dem och har en yta eller regel ute (horisontell) och kan tänka sig att behandla varje år.
Vilken behandling kommer då ge längst hållbarhet? Rå, kokt eller tjära?

Om man bara kan tänka sig att behandla var femte eller var tionde eller tjugonde år, är svaret då samma?
Om ytan är vertikal, är svaren då samma?
Om ytan nöts, är svaren då samma?

Detta är altså på något sätt teoretiska frågor. Jag är lika intresserad av att veta om det finns ovedersäglig fakta som att få veta det rätta svaret. Ingen behöver bli upprörd utan betrakta detta som akademiska frågot om ni inte är intresserade :)
 
Som sagt, jag har fått svar på trådens fråga och är tacksam för det men postar vidare för att se om ytterligare klarhet kan bringas.

Idag var jag på Claessons trätjära i göteborg och har köpt en flaska tjärolja för att prova (80/20 blandning mellan rå linolja och dalbränd tjära). Jag har inte hunnit experimentera med den än men i butiken frågade jag vad det var för skillnad och hennes uppfattning (som skall tas för vad det är, ett enkelt svar till en kund i en butik) var att tjära ger ett längre skydd (och därmed för denna diskussion är "bättre") än den råa linoljan men att den har en förmåga att tränga ut och kladda. Även om den hunnit torka och allt är frid och fröjd så tränger den för eller senare ut och kladdar ned något vilket gör den olämplig för många användningsområden. Roslagsmahognyn och tjäroljan skulle då inte lida av detta.

Jag frågade även lite om den kinesiska tungoljan som hon förklarade ger ett UV skydd vilket är bra om man inte vill att trät skall gråna eller mörkna vilket det gör även om man regelbundet använder vanlig olja.
 
Puh!

Ord och inga visor så här är det bara, "den råa linoljan skall spädas med balsamterpentin".
Här läser jag på dalfrid.com:

Använd aldrig oljor innehållande lacknafta, lacknaftan flyktar till 100%. En dålig linolja kan inte tränga in i träet, ligger på ytan och drar till sig smuts så att ytan ser riktigt "smuts-skitig" ut på rekordkort tid. Lacknafta är ett mycket billigt lösningsmedel och används därför av de flesta fabrikanter. Terpenerna går i reaktion med linoljan och "låser" linoljan inne i träet. ca 50% av terpenerna blir kvar inne i träet i förhartsad form. Detta är ren kemi och bland det viktigaste när det gäller träskydd. Rå linolja måste blandas med balsamterpentin för att öka andelen olja som stannar kvar inne i träet.
Blir det därmed sant :)
 
Idag fick jag lite tid över och kunde prova tjäroljan på ett litet soldäck som vi har.
Ena halvan fick 80/20 (olja/tjära) och den andra halvan fick roslagsmahogny.

Jag tänkte vara så där vetenskapligt nogran och jämföra men min hjälpsamma tvååring satte käppar i hjulet för det.

Så vitt jag kan se är det ingen större skillnad, båda torkade fort och ingen blev särskilt snygg (det var två år gamla trallbrädor). Som väntat var roslagsmahognyn lite mer lättflytande men om det är bra eller dåligt vet jag inte. Skall känna lite extra noga på dem i morgon och se om jag kan märka någon skillnad.

Ett tips jag kom på är i alla fall (om, som i mitt fall, tjäroljan kommer i 1l flaska) att skruva på korken till hälften så kan man vända flaskan upp och ned och få en lagom tunn stråle att rinna ut på brädan som man sedan lätt kan stryka ut med en pensel. Väldigt snabt och smidigt!
 
  • Gilla
Nynna
  • Laddar…
Jag brukar trycka ut olja ur en tändvätskeflaska eller annan med lagomt hål i. En sträng på varje bräda. Sen stryka ut det med en pensel på skaft. Funkar mycket bra.
 
  • Gilla
TimPellet och 1 till
  • Laddar…
Provade tändvätskeflaskan idag, det blev ju lite slabbigt att få tjäroljan från den stora dunken till den lilla flaskan men attans vad smidigt det var.

Nästa gång funderar jag på att optimera det ytterligare lite, om man är två borde väl en person kunna ha en lagom mjuk skurborste på ett skaft och den andra personen går framför och helt enkelt häller ut tjäroljan ur ett litet hål i dunkens lock. Personen som går bakom kan gå rak och dessutom skura in tjäroljan lite i trät, känns kanske som om det skulle fungera ännu bättre.

Tim
 
  • Gilla
Nynna
  • Laddar…
Vore roligt att höra en utvärdering efter åtta år, TimPellet!
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.