På det stora internet finns det ju förträffligt mycket att läsa om olika traditionella träbevaringsalternativ och hur bra de är men jag får ingen riktig klarhet i vilken som är "bäst".

Förr var ju arbetskraften billig och produkterna dyra men nu är det ju ofta tvärt om så vad som är bäst val kanske har ändrats?

De alternativ jag funderar på är:
Rå linolja
Tjära
Roslagsmahogny (Rå linolja, Tjära, Terpentin)
Rå linolja blandat med tjära


Jag söker egentligen ett generellt svar eftersom det då och då dyker upp olika saker jag vill skydda men I just detta fall skall jag skydda en regelstomme (ej impregnerad) under en hög altan enligt nedan:
Altan regelstomme 2.png
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Reglarna kommer vara av gran och stolparna av ek.

Jag förstår naturligtvis att om man inte vill att det skall lukta tjära så får man hålla sig till alternativ nummer ett men om det är okej med lite tjärlukt och torktiderna inte spelar någon större roll vad väljer jag då?
Något eller några år kommer virket att utsättas för regn och väder men sedan blir det (förhoppningsvis!) ett uterum med tak på allt detta och då blir det lite mer skyddad (fortfarande markfukt och det som blåser in mellan glespanelen).

Mycket nyfiken på om det går att betygsätta de olika metoderna avseende hållbarhet och omvårdnadskrav.


Roslagsmahognyn verkar ju vara populär men det vore ju skönt att slippa lösningsmedel.
 
Det kanske inte är så farligt med terpentin utomhus? Terpentinet behövs annars blir torktiden odrägligt lång.
 
Man kan köra T-röd istället för terpentin om man vill. Jag köpte en tjära på rusta den vart en seg klump om man blandade med terpentin? Mycket märkligt.
Jag kör roslagsmahogny på golv utomhus. Reglarna på min veranda är tjärade från början men i samband med den årliga strykningen av trappen brukar jag stryka roslagsmahogny på dom med numer. Tjära luktar ju så gott. Tyvärr försvinner ju lukten relativt snabbt.
 
Jag gillar skarpt Roslagsmahogny fast jag egentligen ogillar lösningsmedel. Roslagsmahognyn luktar inte tjära när den torkat. Vi har behandlat vår altan med detta för två år sedan och det blev superbra. Den är byggd av obehandlat virke.
 
Det fungerar altså inte att bara blanda olja och tjära? (Tjo vi kan utesluta ett av fyra :))

Jag har också kört roslagsmahogny på exempelvis bryggan upp till logen och visst är det lätt och blir bra men jag vet ju inte om det nödvändigtvis blir BÄTTRE än med ren olja eller ren tjära. På bryggan kanske det är olämpligt med ren tjära ifall den skulle kleta men det är ju inte fallet på en regelstomme.
 
Precis som med linoljefärgen finns det två skolor var gäller terpentinets vara eller inte vara: 1) de som menar att det är bättre utan terpentin eftersom terpentinet när det dunstar efterlämnar tomrum som hellre skulle varit fyllt med olja , 2) de som menar att terpentinet behövs för att oljan ska oxidera och därmed torka snabbare.

Vad gäller linoljemålning verkar den debatten numera väga över åt alternativ 1, men när det gäller tjärfäger rekommenderas slentrianmässigt roslagsmahogny (idiotiskt namn för en målning som varit vanlig i hela landet). De färgtillverkare som säljer färdigtillverkad tjärfärg är hemlighetsfulla om sina recept. Hittade dock en dansk tjärfärgstillverkare som starkt argumenterade för att man inte ska ha terpentin, bara olja, tjära och pigment. Minns ej om han angav lämpliga proportioner(Återkommer om jag hittar länken)

Är själv intresserad av att måla med tjärfärg, men interesset avstannade bl a p.g.a ovanstrående oklarheter.
 
Tjära gjord på törved av tall innehåller terpentin redan från början. En bra tjära (enligt gammelt) ska innehålla mycket terpentin. Den blir då lättflytande och behöver eventuellt inte förtunnas alls. Är tjäran för tjock häll i mer terpentin.

När jag bränt tjära hemma om sommaren kommer skalbaggar av arten bitbock flygande från när och fjärran. De söker doften av terpentin för att lägga ägg i kådrikt virke.
 
Här var det: Danske tjärfärgstillverkaren Wolf säljer en tjärfärg som består av 50%tjära 50%linolja. Alltså ingen terpentin. Jag vill minnas ha sett att han förklarade varför man inte ska använda lösningsmedel, men hittar inte den formuleringen just nu. De verkar vara i färd med att göra om hemsidan så kanske den formuleringen har försvunnit eller så måste man lusläsa produktbladen för detta... Här är länken i alla fall:
http://www.wolfshop.dk/product.asp?product=28338
 
Sommartorparn skrev:
Här var det: Danske tjärfärgstillverkaren Wolf säljer en tjärfärg som består av 50%tjära 50%linolja. Alltså ingen terpentin. Jag vill minnas ha sett att han förklarade varför man inte ska använda lösningsmedel, men hittar inte den formuleringen just nu. De verkar vara i färd med att göra om hemsidan så kanske den formuleringen har försvunnit eller så måste man lusläsa produktbladen för detta... Här är länken i alla fall:
[länk]
För att försäljaren vill att du ska köpa "Trætjærefortynder"? Eller för att det helt enkelt inte behövs, vilket är mycket troligt.

Terpentin är ofrånkomligen en beståndsdel som alltid finns i riktig trätjära, inte en tillsats även om det förstås KAN tillsättas extra.
Terpentin gör tjäran mer lättflytande och lättare att stryka ut. Den kommer att avdunsta och på sikt kommer den inte alls att bidra till att skydda träet, den effekten står de tyngre kolvätena i tjäran (och ev linolja) för.

Det går tekniskt lika bra att späda med lacknafta (i likhet med terpentin en blandning av flyktiga kolväten) men det luktar förjävligt.
 
T
Sommartorparn skrev:
Precis som med linoljefärgen finns det två skolor var gäller terpentinets vara eller inte vara: 1) de som menar att det är bättre utan terpentin eftersom terpentinet när det dunstar efterlämnar tomrum som hellre skulle varit fyllt med olja , 2) de som menar att terpentinet behövs för att oljan ska oxidera och därmed torka snabbare.

...
Det låter rätt knepigt att det skulle finnas två skolor och att punkt 1 skulle vara ett alternativ - då tror jag inte att man har riktigt koll på hur det fungerar rent "tekniskt"(eller kemiskt kanske man ska säga) och jobbar med för stora mängder terpentin.

Linolja torkar inte genom att ett lösningsmedel (terpentin/vatten/lacknafta/etc) avdunstar utan genom en oxidation där linoljans molekyler binder syremolekyler.

För att "ge plats" för de syremolekyler som skall bindas behöver man alltså i en linoljefärg eller impregnering tillsätta en mindre mängd terpentin(och då inte en petroleumprodukt som lacknafta som påverkar linoljan negativt) som ska dunsta bort och möjliggöra en oxidation.

I en ren linolja så handlar det om en ganska liten mängd - under 10 % - terpentin. Om man tillsätter mer så lär det bli som det beskrivs ovan, det blir "hål" i färg/oljeskiktet där terpentin avdunstat och det inte bundits syremolekyler istället.

En rå linolja tar väldigt lång tid på sig att oxidera så traditionellt så har man då tillsatt ämnen som katalysator för oxidationsprocessen och fått en "kokt" linolja som man kan använda till färg som man ju vill ska torka inom rimlig tid. Det har man gjort för att inte ytan ska oxidera och bilda ett skikt som är tätt och inte tillåter att resten av oljan oxiderar.
Det är det fenomenet man kan se om man målar för tjockt med linoljefärg - det blir ett "skinn" som så småningom blir skrynkligt men under så är det inte "torrt".

Traditionellt så tillsattes katalysatorn genom att man värmde upp den råa linoljan med brunsten vilket har gett upphov till namnet kokt linolja för en snabbare oxiderande linolja men efter hand som vi kunde framställa olika kemikalier industriellt så har man övergått till att tillsätta torkmedel(även kallat sickativ) på annat sätt.

Skola 2 enligt din text är alltså i min värld det korrekta men det gäller att man har koll på proportionerna olja/terpentin.

Ang Roslagsmahogny och varför man blandar den i lika delar terpentin, tjära och linolja så finner man nog förklaringen i att kvaliteten på linolja blev dramatiskt sämre efter första världskriget och att man började använda tjära utvunnen ur stenkol eller helt enkelt sämre trätjära och då behövdes terpentinet för att göra blandningen mer lättarbetat och tunnare så att den trängde in bättre i träet.
 
  • Gilla
Hep och 7 till
  • Laddar…
En mycket utförlig beskrivning testarn!
Men vad är altså det bästa alternativet? ;)
Rå linolja?
Tjära?
Roslagsmahogny?
Olja blandad med tjära?
 
Varför skinnar sig då aldrig rå linolja i burk utan lock medans kokt linolja skinnar sig ganska snabbt?
Jag trodde rå linolja tränger in bättre i trät än kokt. Samt att lite terpentin får oljan att tränga in lättare. Jag halvoljar tex mina fönster dvs hälften linolja hälften terpentin. Är det meningslöst med terpentinet då enligt ovanstående resonemang?
 
Doh!
Vi skulle ju minska alternativen, inte hitta fler ;)
Men ja, terpentinet är onödigt enligt resonemanget. Möjligen blir det lite lättare att stryka ut tillräckligt tunt men det är ju bara att torka av annars.
 
Tack Testarn för en mycket utförlig beskrivning! Men, hur kan man då förstå att vissa linoljefärgstillverkare rekommenderar målning helt utan terpentin eller annat lösningsmedel (Allbäcks, Ottossons) ? Inte heller när man grundoljar behövs tepentin om man använder rå, kallpressad linolja. Enligt din förklaring ovan borde det inte funka, men det gör det.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.