SVARTBYGGE
10 år.
En bifråga av visst intresse då är ju: Vem har bevisbördan rörande hur gammalt svartbygget är?
Dvs om jag har ett svartbygge, är jag då tvungen att spara dokumentation som visar när huset byggdes?
Dvs om jag har ett svartbygge, är jag då tvungen att spara dokumentation som visar när huset byggdes?
Men det kan ju handla om mindre ombyggnader som inte syns från luften. Och vad gäller grannar, så kan man ju då hamna i en situation om ord mot ord (såvida inte hela kvarteret sluter sig samman mot någon). Och då återstår ju frågan, måste jag bevisa att en ombyggnad gjoderdes 1994, eller är det kommunen som skall bevisa att den gjordes 1996?
Blev lite fundersam, på vårt förra hus fanns det ett uterum som ägaren före oss hade svartbyggt 1985, jag totalrenoverade det 1996, och det var såpass omfattande att jag senare insett att renoveringen kanske skulle krävt bygglov, dock samma yta osv. Vi sålde huset 1998, nu har jag sett att huset såldes igen nyligen, och då blir man ju lite orolig att frågan om befintliga bygglov kan tänkas tas upp igen och att någon skulle kunna börja bråka om det som ett dolt fel.
Känns iofs lite långsökt att det skulle kunna bli några problem efterssom det ursprungliga svartbygget är preskiberat sedan länge, och det skall mycket till för att någon skall kunna påvisa hur stora insatser vi gjorde. Vi bytte ju bara ut det utslitna plasttaket mot ett nytt likadant (fast takstolarna var dåliga och fick bytas, och framväggen som dom vilade på var murken och fick bytas och golvet vilade inte på plintar så det rev vi upp och göt nya osv, och så passade vi på och ändrade lutningen på taket).
Blev lite fundersam, på vårt förra hus fanns det ett uterum som ägaren före oss hade svartbyggt 1985, jag totalrenoverade det 1996, och det var såpass omfattande att jag senare insett att renoveringen kanske skulle krävt bygglov, dock samma yta osv. Vi sålde huset 1998, nu har jag sett att huset såldes igen nyligen, och då blir man ju lite orolig att frågan om befintliga bygglov kan tänkas tas upp igen och att någon skulle kunna börja bråka om det som ett dolt fel.
Känns iofs lite långsökt att det skulle kunna bli några problem efterssom det ursprungliga svartbygget är preskiberat sedan länge, och det skall mycket till för att någon skall kunna påvisa hur stora insatser vi gjorde. Vi bytte ju bara ut det utslitna plasttaket mot ett nytt likadant (fast takstolarna var dåliga och fick bytas, och framväggen som dom vilade på var murken och fick bytas och golvet vilade inte på plintar så det rev vi upp och göt nya osv, och så passade vi på och ändrade lutningen på taket).
Det är möjligt att jag har fel men jag tror att nuvarande fastighetsägare är ansvarig för ev svartbyggen dvs det är den nye köparen som tar över ansvaret för fastigheten. Han skall alltså kolla byggnadstillstånd innan köpet - det bör ligga i hans undersökningsplikt.
yonna skrev:
Då vi varit på husvisningar har det varit med i de flesta mäklare frågelistor som ägaren fått fylla i: finns giltiga bygglov för alla om- och tillbyggnader. Så jag tror också du har rätt i att det ingår i undersökningsplikten. Sen vet jagi nte vad man kan göra för att undersöka detta mer än att fråga?
Fast det är ju långt ifrån alltid som dom finns, framförallt om det gäller äldre hus.
Det är högst troligt att det tillhör undersökningsplikten, men likaväl är säljaren skyldig att känna till de lagar och förordningar som gäller. Om han har struntat i att ansöka om bygglov och inte informerar om detta i säljarens frågelista vid försäljningen så bör det finnas goda möjligheter att föra talan mot säljaren, som kan anses ha förfarit svekfullt.yonna skrev:
Intressant frågeställning!
Vad händer då om säljaren uppger t ex visst antal kvm på huset, inkl ett svartbygge vid ett husköp? Dvs disponerat om huset så att ytterligare kvm gäller i realiteten som bostadsyta? Men när fastighetsdeklarationen kommer framgår att huset är cirka 25 % mindre.
Eftersom prissättning delvis går på kvm pris i ett område så kan det ha stor inverkan på priset. Vad riskerar köparen då han uppgivit felaktig information i skrift?
Samtidigt gäller ju samma fråga då fastighetsdeklarationen. Vad händer om säljaren har medvetet uppgivet en viss standard för att få låga poäng? Samtidigt om man gör det rätt så ökar standarden med 10 poäng t ex. Vilket innebär att taxvärdet och driftskostnaderna sticker 10 tkr/år.
Gör man inget som köpare att meddela sin förbättrade standard, blir man skattebrottsling, enligt Skatteverket.... Det kan man ju ha åsikter om men frågan är intressant.
Vad händer då om säljaren uppger t ex visst antal kvm på huset, inkl ett svartbygge vid ett husköp? Dvs disponerat om huset så att ytterligare kvm gäller i realiteten som bostadsyta? Men när fastighetsdeklarationen kommer framgår att huset är cirka 25 % mindre.
Eftersom prissättning delvis går på kvm pris i ett område så kan det ha stor inverkan på priset. Vad riskerar köparen då han uppgivit felaktig information i skrift?
Samtidigt gäller ju samma fråga då fastighetsdeklarationen. Vad händer om säljaren har medvetet uppgivet en viss standard för att få låga poäng? Samtidigt om man gör det rätt så ökar standarden med 10 poäng t ex. Vilket innebär att taxvärdet och driftskostnaderna sticker 10 tkr/år.
Gör man inget som köpare att meddela sin förbättrade standard, blir man skattebrottsling, enligt Skatteverket.... Det kan man ju ha åsikter om men frågan är intressant.
Du som nuvarande fastighetsägare har naturligtvis kravet att inte lura myndigheterna så du får faktiskt rätta den felaktiga fastighetsdeklarationen!
Från myndighetens sida är du ansvarig och så antingen får du stämma säljaren, riva eller låta köpet gå tillbaka. Jag tycker inte detta behöver vara så svårt - även om det inte är roligt för den som köpt hus där en stor del av huset är svartbygge.
Från myndighetens sida är du ansvarig och så antingen får du stämma säljaren, riva eller låta köpet gå tillbaka. Jag tycker inte detta behöver vara så svårt - även om det inte är roligt för den som köpt hus där en stor del av huset är svartbygge.
Ja, så borde det vara.
Men... Är det så?
Frågan är vad man kan vinna på att stämma förra ägaren. Frågan är intressant eftersom den inte är glasklar. Ökade driftskostnader i ett antal år genom höjd fastighetstaxering? Tveksamt om man vinner det.
Minskad köpeskilling pga mindre boyta än angiven? Tror det finns något prejudikat när det gäller bostadsrätter kring detta. Dock tveksamt om det gäller hus.
Eller vad?
Men... Är det så?
Frågan är vad man kan vinna på att stämma förra ägaren. Frågan är intressant eftersom den inte är glasklar. Ökade driftskostnader i ett antal år genom höjd fastighetstaxering? Tveksamt om man vinner det.
Minskad köpeskilling pga mindre boyta än angiven? Tror det finns något prejudikat när det gäller bostadsrätter kring detta. Dock tveksamt om det gäller hus.
Eller vad?
Nja, Kommunen KAN bevilja bygglov i efterhand men det innebär i regel en mycket högre avgift. Avgiften för bygglovet varierar säkerligen mellan olika kommuner. I vår kommun bestäms den av ett regelverk där handläggaren fyller i vilka uppgifter han/hon har utfört och detta genererar en summa. Att få bygglov för ett växthus kostar där c:a 1500:- och att få det i efterhand kostar c:a 5000:-.
Ersättning för en sådan avgift borde du med fog kunna avkräva säljaren, dvs om Kommunen accepterar att utfärda bygglovet retroaktivt.
Får du en sådan kostnad rekommenderar jag att du skickar en räkning, rekommenderat med mottagningsbevis till säljaren. Om han inte betalar kan du vända dig till Kronofogden och ansöka om betalningsföreläggande, vilket kostar c:a 300:-.
Om säljaren inte betalar och missar att bestrida detta till Kronofogden inom en månad, vinner din fordran automatiskt laga kraft. Säljaren tvingas då själv driva ärendet till Tingsrätten om han vill få en ändring till stånd.
Om säljaren inkommer med ett bestridande kan man gå till Tingsrätten via Kronofogden, vilket kostar 350:- (mot 500:- om man själv går till Tinget...)
Ersättning för en sådan avgift borde du med fog kunna avkräva säljaren, dvs om Kommunen accepterar att utfärda bygglovet retroaktivt.
Får du en sådan kostnad rekommenderar jag att du skickar en räkning, rekommenderat med mottagningsbevis till säljaren. Om han inte betalar kan du vända dig till Kronofogden och ansöka om betalningsföreläggande, vilket kostar c:a 300:-.
Om säljaren inte betalar och missar att bestrida detta till Kronofogden inom en månad, vinner din fordran automatiskt laga kraft. Säljaren tvingas då själv driva ärendet till Tingsrätten om han vill få en ändring till stånd.
Om säljaren inkommer med ett bestridande kan man gå till Tingsrätten via Kronofogden, vilket kostar 350:- (mot 500:- om man själv går till Tinget...)
En fråga i samma riktning.
Om jag bygger en fristående friggebod som är för stor så att den behöver bygglov, men jag bygger den så att den är lätt att demontera och någon klagar till kommunen och komunen vill beivra det hela.
Om jag då demonterar det hela kan jag då riskera någon form av straff?
Om jag bygger en fristående friggebod som är för stor så att den behöver bygglov, men jag bygger den så att den är lätt att demontera och någon klagar till kommunen och komunen vill beivra det hela.
Om jag då demonterar det hela kan jag då riskera någon form av straff?