Rättvis kalkyl för olika värmealternativ?
Hjääääälp! Jag blir galen! Alla dessa artiklar man läser som argumenterar för än pelletsbrännare, än bergvärme, än jordvärme. Trots kontakter med kommunens energirådgivare misslyckades jag med att få tips om vad som är billigast. Så, Byggahus-bröder och -systrar, jag ber er att kasta en snabb blick på följande kalkyl för att tala om vad som är fel.
Bakgrund
150 m2 tilläggsisolerat hus med treglas, uppvärmes nu med olja men pannan sjunger på sista versen och oljan tar slut i vår. Det finns också en frisk, shuntkopplad elpanna. Ventilation genom självdrag. Frågan är VAD ÄR BÄST VÄRMA HUSET MED på 20 års sikt?
Varmiteks konsult uppskattade husets förbrukning till 24000 kWh/år (låter högt, tycker jag, men vi har inte bott här länge så vi har inte kunnat kolla förbrukningen själva och förre ägaren hade mkt låg innetemp)
El
Vårt elpris är 0.81 kr/kWh fast pris (0.51 kr/kWh från Hydro + skatt o nätavgifter)
Inga nyinvesteringar behövs för el, därför inga avskrivningar i kalkylen. När 20 år har gått är grejorna säker slut, så det finns inget restvärde.
Driften blir 20 år* 24000 kWh/år * 0.81 kr/kWh = 388800 kr och med 10000 kronor i schablon för reparationer över denna tid blir årskostnaden 19940 kr.
Olja
Oljeeldning kräver en ny oljepanna. Jag tror jag kan få en installerad och klar för 10000 eftersom vår brännare är ny och det lossnar många pannor pga fjärrvärmeinstallation här i trakterna. Om 20 år är restvärdet bara cisternen och vi sätter 5000 kronor på den. Vi gissar att villan drar 3 m3 per år. Olja kostar idag ca 8000 kr/m3.
Driften blir 20 år* (3 m3/år* 8000 kr/m3 + 1500 kr/år sotningskostnad)= 525000 kr och med 10000 kronor i schablon för reparationer över denna tid blir årskostnaden 26250 kr.
Pellets
Pellets skulle kräva en ny panna, ny brännare och nytt pelletsförråd för 60000 kr. Pelletspriset är 2000 kr/ton i bulk och en pelletsbrännare drar (enligt KoV) 2.1 ton/m3 olja i jämförbar installation. Vi sätter restvärdet efter 20 år till 15000 i dagens penningvärde för man kan anta att förrådet fortfarande är okej då. För investeringen räknar jag med 10000 i finansieringskostnader.
Driften blir 20 år* (3 m3/år* 2.1 ton/m3 * 2000 kr/ton + 1500 kr/år sotningskostnad)= 282000 kr och med 10000 kronor i schablon för reparationer över denna tid tillsammans med 10000 för finansieringen blir årskostnaden 17350 kr.
Bergvärme
Jag har fått en offert från en leverantör på 110' inkl allt men jag vill för säkerhets skull uppgradera till en större pump med djupare hål och extra slinga på ackumulatortanken med tanke på duschvanorna hos flickorna. Ytterligare en extraslinga för solvärme och solpanel och allt hamnar på 170' med installation. Då står elpannan kvar som backup om något skulle gå snett. Värmepumpseffektivitetet är enligt spec en reduktion av eluppvärmning med 67% (skumt - kan detta stämma när det är riktigt kallt?). Efter 20 år räknar jag med att ha ett restvärde på 75000 för hålet borde vara okej då också, och finansieringen kostar oss 30000.
Driften blir elkostnaden ovan 388800 kr * (1 - 67%) = 129600 kr. Med 10000 kronor i schablon för reparationer över denna tid plus finansiering minus restvärde blir årskostnaden 13230. Skumt billigt.
Övriga alternativ
Tomten är för liten för jordvärme, sjön ligger för långt bort för sjövärme, gas- och fjärrvärmenäten ligger inte i närheten. Luft/luft-pump kanske skulle vara något?
Scenarior
Elpriset kan förväntas stiga, kanske till 1 kr/kWh i snitt över de 20 åren men i dagens penningvärde. Då blir elvärmekostnaden 24500 kr/år och bergvärmekostnaden 14750 kr/år.
Oljepriset torde stiga med tanke på den kommande resursbristen; kanske 10000 kr/m3 är en lämplig schablon över 20 år i dagens penningvärde? Då kostar olja mumsiga 32230 kr/år. Huva!
Idag är pellets en biprodukt men med stigande efterfrågan kommer kanske skogsindustrin behöva leverera fullvirke; och vad händer om skattebefrielsen försvinner? Priset har dessutom stigit från 1250 kr/ton till 2000 på bara något år. Kanske det är bäst att räkna med 3000 kr/tonnet? Då kostar pellets 23650 om året. Och så lite askningsjobb på köpet, och övergång till eluppvärmning om man är borta längre än en vecka.
Bergvärmekalkylen förvånar mig - detta alternativ är så ruskigt attraktivt så det kan bara inte vara sant. Är det någon som kan se något räknefel?
Bakgrund
150 m2 tilläggsisolerat hus med treglas, uppvärmes nu med olja men pannan sjunger på sista versen och oljan tar slut i vår. Det finns också en frisk, shuntkopplad elpanna. Ventilation genom självdrag. Frågan är VAD ÄR BÄST VÄRMA HUSET MED på 20 års sikt?
Varmiteks konsult uppskattade husets förbrukning till 24000 kWh/år (låter högt, tycker jag, men vi har inte bott här länge så vi har inte kunnat kolla förbrukningen själva och förre ägaren hade mkt låg innetemp)
El
Vårt elpris är 0.81 kr/kWh fast pris (0.51 kr/kWh från Hydro + skatt o nätavgifter)
Inga nyinvesteringar behövs för el, därför inga avskrivningar i kalkylen. När 20 år har gått är grejorna säker slut, så det finns inget restvärde.
Driften blir 20 år* 24000 kWh/år * 0.81 kr/kWh = 388800 kr och med 10000 kronor i schablon för reparationer över denna tid blir årskostnaden 19940 kr.
Olja
Oljeeldning kräver en ny oljepanna. Jag tror jag kan få en installerad och klar för 10000 eftersom vår brännare är ny och det lossnar många pannor pga fjärrvärmeinstallation här i trakterna. Om 20 år är restvärdet bara cisternen och vi sätter 5000 kronor på den. Vi gissar att villan drar 3 m3 per år. Olja kostar idag ca 8000 kr/m3.
Driften blir 20 år* (3 m3/år* 8000 kr/m3 + 1500 kr/år sotningskostnad)= 525000 kr och med 10000 kronor i schablon för reparationer över denna tid blir årskostnaden 26250 kr.
Pellets
Pellets skulle kräva en ny panna, ny brännare och nytt pelletsförråd för 60000 kr. Pelletspriset är 2000 kr/ton i bulk och en pelletsbrännare drar (enligt KoV) 2.1 ton/m3 olja i jämförbar installation. Vi sätter restvärdet efter 20 år till 15000 i dagens penningvärde för man kan anta att förrådet fortfarande är okej då. För investeringen räknar jag med 10000 i finansieringskostnader.
Driften blir 20 år* (3 m3/år* 2.1 ton/m3 * 2000 kr/ton + 1500 kr/år sotningskostnad)= 282000 kr och med 10000 kronor i schablon för reparationer över denna tid tillsammans med 10000 för finansieringen blir årskostnaden 17350 kr.
Bergvärme
Jag har fått en offert från en leverantör på 110' inkl allt men jag vill för säkerhets skull uppgradera till en större pump med djupare hål och extra slinga på ackumulatortanken med tanke på duschvanorna hos flickorna. Ytterligare en extraslinga för solvärme och solpanel och allt hamnar på 170' med installation. Då står elpannan kvar som backup om något skulle gå snett. Värmepumpseffektivitetet är enligt spec en reduktion av eluppvärmning med 67% (skumt - kan detta stämma när det är riktigt kallt?). Efter 20 år räknar jag med att ha ett restvärde på 75000 för hålet borde vara okej då också, och finansieringen kostar oss 30000.
Driften blir elkostnaden ovan 388800 kr * (1 - 67%) = 129600 kr. Med 10000 kronor i schablon för reparationer över denna tid plus finansiering minus restvärde blir årskostnaden 13230. Skumt billigt.
Övriga alternativ
Tomten är för liten för jordvärme, sjön ligger för långt bort för sjövärme, gas- och fjärrvärmenäten ligger inte i närheten. Luft/luft-pump kanske skulle vara något?
Scenarior
Elpriset kan förväntas stiga, kanske till 1 kr/kWh i snitt över de 20 åren men i dagens penningvärde. Då blir elvärmekostnaden 24500 kr/år och bergvärmekostnaden 14750 kr/år.
Oljepriset torde stiga med tanke på den kommande resursbristen; kanske 10000 kr/m3 är en lämplig schablon över 20 år i dagens penningvärde? Då kostar olja mumsiga 32230 kr/år. Huva!
Idag är pellets en biprodukt men med stigande efterfrågan kommer kanske skogsindustrin behöva leverera fullvirke; och vad händer om skattebefrielsen försvinner? Priset har dessutom stigit från 1250 kr/ton till 2000 på bara något år. Kanske det är bäst att räkna med 3000 kr/tonnet? Då kostar pellets 23650 om året. Och så lite askningsjobb på köpet, och övergång till eluppvärmning om man är borta längre än en vecka.
Bergvärmekalkylen förvånar mig - detta alternativ är så ruskigt attraktivt så det kan bara inte vara sant. Är det någon som kan se något räknefel?
Det mesta verkar ju bra utklurat men jag tror att elpriset kommer att stiga ännu mer. 1,50 - 2 kr/kwh får man nog räkna med efter EU-anpassningar och kärnkraftsnerläggningar. Minst.
Sen förstår jag inte riktigt ditt bergvärme-tänk. Man brukar dimensionera bergvärmeanläggningen efter värmebehov, inte förbrukningsvarmvattnet. Man försöker ju dimensionera så att pumpen startar och stannar så sällan som möjligt, och väljer därför en pump som inte riktigt klarar de allra kallaste dagarna och stöder upp den med elpatron. Eller du kanske tänkte att solvärmen ska ta förbrukningsvarmvattnet hela sommaren och sen tar den stora värmepumpen allt på vintern...? Det låter rätt bra isåfall.
Hursomhelst tycker jag att du räknat rätt högt. Det kommer att bli billigare om du lyssnar runt lite, trixar och fixar. Och hinner köpa solvärmen innan bidragen försvinner.
Sen förstår jag inte riktigt ditt bergvärme-tänk. Man brukar dimensionera bergvärmeanläggningen efter värmebehov, inte förbrukningsvarmvattnet. Man försöker ju dimensionera så att pumpen startar och stannar så sällan som möjligt, och väljer därför en pump som inte riktigt klarar de allra kallaste dagarna och stöder upp den med elpatron. Eller du kanske tänkte att solvärmen ska ta förbrukningsvarmvattnet hela sommaren och sen tar den stora värmepumpen allt på vintern...? Det låter rätt bra isåfall.
Hursomhelst tycker jag att du räknat rätt högt. Det kommer att bli billigare om du lyssnar runt lite, trixar och fixar. Och hinner köpa solvärmen innan bidragen försvinner.
Jag kan berätta vad vi har valt:
Förutsättningar: 230kvm hus, vattenburengolvvärme på båda våningar, t o m i garaget.
U-värde på väggarna 0,18, fönster 1,0-1,4 (beroende på hur man räknar).
Två badrum + 1 toalett.
Vi valde bergvärmepump Nibe 1210 + frånluftaggregat FLM30, pris 50000 inkl moms (kanske går att hitta billigare).
Borrning 100m= 25000 inkl moms. Installation 1000-15000.
Vi tar ingen extra varmvatten beredare i början för att se om vi verkligen behöver den.
Till det ska vi göra en kombination av kamin/kakelugn som ska värma båda våningar dom kallaste dagarna. Kostnad 30000-35000kr.
Jag tror att priset på pellets kommer att höjas i takt med el-priserna :-/
Alt solvärme är bra beroende på var du bor.
Ditt hus skulle klara sig bra med en IVT495 som är en kombination av bergvärmepump och frånluftsvärmepump. Borrning 50m.
Maskinen kostar 46000 ink moms.
Du kan gå till www.ivt.se för att se hur den fungerar. Dom gör en sparnings jämförelse mot olja och direktverkande el.
Förutsättningar: 230kvm hus, vattenburengolvvärme på båda våningar, t o m i garaget.
U-värde på väggarna 0,18, fönster 1,0-1,4 (beroende på hur man räknar).
Två badrum + 1 toalett.
Vi valde bergvärmepump Nibe 1210 + frånluftaggregat FLM30, pris 50000 inkl moms (kanske går att hitta billigare).
Borrning 100m= 25000 inkl moms. Installation 1000-15000.
Vi tar ingen extra varmvatten beredare i början för att se om vi verkligen behöver den.
Till det ska vi göra en kombination av kamin/kakelugn som ska värma båda våningar dom kallaste dagarna. Kostnad 30000-35000kr.
Jag tror att priset på pellets kommer att höjas i takt med el-priserna :-/
Alt solvärme är bra beroende på var du bor.
Ditt hus skulle klara sig bra med en IVT495 som är en kombination av bergvärmepump och frånluftsvärmepump. Borrning 50m.
Maskinen kostar 46000 ink moms.
Du kan gå till www.ivt.se för att se hur den fungerar. Dom gör en sparnings jämförelse mot olja och direktverkande el.
Oj! Du har klurat på detta ett tag Janne!
Om jag hittar en smula mer tid än jag har just nu ska jag göra en djupdykning i din sammanställning, men några funderingar kommer direkt:
1. Kan du sålla bort några alternativ direkt? Tex spelar det inte så stor roll för mig hur billigt pellets är för jag har ingen lust att mecka med varken brännare eller pelletsförråd.
2. Jag håller med Karl om att elpriset knappast lär hålla sig kring dagens nivåer om 20 år.
3. ...vilket för oss in på nästa punkt: Att göra dessa kalkyler med en horisont på 20 år är magstarkt tycker jag. Du överstiger sannolikt den tekniska livslängden för flera av systemen (kompressor, brännare etc). Andra starkt påverkande faktorer som elpris, skatter etc är också osäkra på 20 års sikt. Jag föreslår att du räknar på 10 år istället. Vissa alternativ kräver också lång återbetalningstid, men är den längre än tio år är det fel tänkt från början!
4. Angående bergvärme: Ett hus om 150m2 kan aldrig, aldrig behöva en bv-anläggning som kostar 170´. Det är omöjligt. Om du tar till för hög eller mycket hög vv-förbrukning och helgarderar dig med väl tilltaget borrdjup kommer du aldrig över 130kSEK, och då har jag räknat högt. Jag är rätt säker på att du kan klara dig med ett totalpris kring 120kSEK även om du låter någon annan göra allt jobb och inklusive ditt extra godis.
Reduktion på 67% stämmer inte nödvändigtvis när det är kallt. Gissningsvis dimensioneras din pump till att räcka till 5-10 minusgrader. Därefter använder du din elpanna som tillskott (inte bara backup). Jag har för mig att det i snitt är kallare än minus 10 i ungefär 240 timmar per år i Stockholm som exempel. I din bervgärmeoffert finns säkert en kalkyl som visar den exakta besparingen med detta taget i beaktande.
Du har också räknad med ett restvärde på 75kSEK på energibrunnen. Värmepumpen har inget värde efter 20år och hålet har aldrig kostat så mycket. Jag föreslår att du i din investeringskalkyl skriver av både hål och vp på som mest 15 år, dvs noll restvärde efter den tiden.
Jag resonerar som följer:
A. Ingen kan lura mig att tro att olja kommer vara lika billigt som nu i framtiden. Det är dyrt nu och kommer bara bli dyrare.
B. Pellets går bort pga hanteringen och kravet på regelbunden tillsyn (sotning av panna)
C. Luft/luft vp, kanske ett alternativ, jag kan för lite.
D. Trots stor initial investering tror jag även du kommer sänka din faktiska månadskostnad från dag 1. Fungerar allt som det ska kan du efter 6-8 år njuta av en låg värmekostnad, investeringen är betald och täckningsbidraget ökar drastiskt. Och ja, jag har just investerat 140lök i en bergvärmeanläggning.....
Mvh,
MathiasS
Om jag hittar en smula mer tid än jag har just nu ska jag göra en djupdykning i din sammanställning, men några funderingar kommer direkt:
1. Kan du sålla bort några alternativ direkt? Tex spelar det inte så stor roll för mig hur billigt pellets är för jag har ingen lust att mecka med varken brännare eller pelletsförråd.
2. Jag håller med Karl om att elpriset knappast lär hålla sig kring dagens nivåer om 20 år.
3. ...vilket för oss in på nästa punkt: Att göra dessa kalkyler med en horisont på 20 år är magstarkt tycker jag. Du överstiger sannolikt den tekniska livslängden för flera av systemen (kompressor, brännare etc). Andra starkt påverkande faktorer som elpris, skatter etc är också osäkra på 20 års sikt. Jag föreslår att du räknar på 10 år istället. Vissa alternativ kräver också lång återbetalningstid, men är den längre än tio år är det fel tänkt från början!
4. Angående bergvärme: Ett hus om 150m2 kan aldrig, aldrig behöva en bv-anläggning som kostar 170´. Det är omöjligt. Om du tar till för hög eller mycket hög vv-förbrukning och helgarderar dig med väl tilltaget borrdjup kommer du aldrig över 130kSEK, och då har jag räknat högt. Jag är rätt säker på att du kan klara dig med ett totalpris kring 120kSEK även om du låter någon annan göra allt jobb och inklusive ditt extra godis.
Reduktion på 67% stämmer inte nödvändigtvis när det är kallt. Gissningsvis dimensioneras din pump till att räcka till 5-10 minusgrader. Därefter använder du din elpanna som tillskott (inte bara backup). Jag har för mig att det i snitt är kallare än minus 10 i ungefär 240 timmar per år i Stockholm som exempel. I din bervgärmeoffert finns säkert en kalkyl som visar den exakta besparingen med detta taget i beaktande.
Du har också räknad med ett restvärde på 75kSEK på energibrunnen. Värmepumpen har inget värde efter 20år och hålet har aldrig kostat så mycket. Jag föreslår att du i din investeringskalkyl skriver av både hål och vp på som mest 15 år, dvs noll restvärde efter den tiden.
Jag resonerar som följer:
A. Ingen kan lura mig att tro att olja kommer vara lika billigt som nu i framtiden. Det är dyrt nu och kommer bara bli dyrare.
B. Pellets går bort pga hanteringen och kravet på regelbunden tillsyn (sotning av panna)
C. Luft/luft vp, kanske ett alternativ, jag kan för lite.
D. Trots stor initial investering tror jag även du kommer sänka din faktiska månadskostnad från dag 1. Fungerar allt som det ska kan du efter 6-8 år njuta av en låg värmekostnad, investeringen är betald och täckningsbidraget ökar drastiskt. Och ja, jag har just investerat 140lök i en bergvärmeanläggning.....
Mvh,
MathiasS
Det som är jobbigt med sådana här kalkyler är att statens skatter och subventioner är helt opålitliga. Nu sitter miljöpartiet och vänstern med och det betyder att det blir än mer opålitligt. Nyår = mer skatt på el, det kallas grön skatteväxling men eftersom dom har slängt på samma skatt på vindkraftsel så vete tusan.
Om tex bergvärme blir för billigt så kan ni hoppa upp och klappa er där bak på att det kommer en punktskatt eller att man 75 extra poäng i fastighetsskatt för den.
Ge oss klara direktiv och ramar som garanterat håller 10 år så man kan planera istället
Om tex bergvärme blir för billigt så kan ni hoppa upp och klappa er där bak på att det kommer en punktskatt eller att man 75 extra poäng i fastighetsskatt för den.
Ge oss klara direktiv och ramar som garanterat håller 10 år så man kan planera istället
Tack, alla, för goda synpunkter!
Det dyra bergvärmealternativet för min del beror på att jag tittar på en liten dyrare lösning. Varmiteks dubbelpumpslösningar med R137a kylmedel i lågtrycksanläggning, för att jag tror att de grejorna håller lite längre och för att R137 gör det möjligt att slippa använda elpatron för åtminstone en del av varmvattenbehovet (det ger högre temperaturer). Sedan har jag räknat in en solvärmeanläggning, som säkert inte blir lönsam men som ju känns bra för miljön.
Jag tycker fortfarande att 20 år är rätt planeringshorisont även om omgivningsfaktorerna blir mer osäkra då - den dagen hus- och värmebranscherna lyckas få oss att tro att tunga investeringar måste ha en funktionell avskrivning på 10 år eller mindre, och sedan måste man åter anlita hantverkare och bankmän för en finansiering av en ny dyr investering, då har de lyckats med att lura oss. Lura oss att tro att meka med boendet är allt vi skall satsa på. Det kanske kan uppfattas som motsägelsefullt att föra fram åsikten att livskvalitet inte endast inbegriper underhåll av det som skyddar oss mot vädret på en site ägnad åt just fördjupning inom detta område, men vad tusan... Själv tycker jag bäst om att behöva meka lite grand med prylarna, att t.ex. ha en bil som behöver lite pyssel så där då och då, inte jämt, och inte aldrig. Detta lilla pyssel är trevligt att ha med de teknologier som är tillräckligt enkla för att man skall kunna lista ut hur de funkar men ändå tillräckligt avancerade för att de skall behöva en ansträngning. "Janne, vad f-n menar du med allt detta nonsens?". Jo, när vi går och pysslar så gör vi ju det för att det är skoj (även om vi säger till andra att det är för att det är lönsamt för oss, eller nåt). Att pyssla är ju att utöva någon form av kontroll över en liten del av världen, att hålla stånd mot entropins ständiga tillväxt som fysikerna snackar om. Men det är inte skoj att behöva pyssla med något som i grunden är en dålig pryl, och man måste ha någon koll på vad som händer. Ta bilar t.ex., de flesta (män, mest) jag känner gillar att meka med bilar avseende att någon del av dem slutar fungera och så kan de reparera den delen. Dessa fel skall helst vara av typen ta-loss-och-ersätt eller ännu hellre ta-loss-och-reparera-och-sätt-fast-igen, men inte rost (för det är inte intellektuellt stimulerande) och inte elfel (för att det är för intellektuellt stimulerande). I de teknologier där vi konsumenter själva kan hålla koll på prylarna så ökar kundmedvetenheten och prylarna blir bättre. När det t.ex. gäller CD-spelare, behöver vi i första hand mer bokstavsförkortningar för olika tekniska finesser för att minska antalet läsfel från skivan, eller behöver vi en mätare på frontpanelen som visar hur mycket läsfel som faktiskt förekommer? De flesta läsfel av CD-skivor i vårt hus beror ju på att ungarna har tagit i skivorna med kladdiga fingrar. Därför vill jag ha en värmepump som kan ge en vettig bild av vad den pysslar med, och Varmitek är den enda jag sett med PC-koppling. Om man läser SVEPs debattforum (www.svepinfo.se) så ser man mängder med postningar med frågor om 'vaffögördenpådettaviset?' och 'kandettastämma'. De frågor som syns här på ByggaHus är mer av slaget 'finnsdetnåtannatsättattgöradettapå' eller 'såhärtänkervigöraåvadtrorniövrigaomdetdå'. Jag tycker skillnaden visar att bergvärmepumpar är en teknologi som vi kunder (och kanske även vissa installatörer) har svårt att hantera därför att den är på vippen att vara för komplicerad, medan folk kan jobba upp en god koll på allmänna byggfrågor. Om jag köper bergvärmepump vill jag ha koll. En psykolog skulle förmodligen diagnosticera det behovet på något intressant sätt, jag ser det mer som en utmaning om att ifall man investerar ett belopp i en värmeanläggning motsvarande BNP i något litet afrikanskt land borde det (a) gå att få leverantörer att förklara hur produkten fungerar (b) lära sig själv att förstå det (c) senare själv kunna utvärdera om produkten beter sig som leverantören beskrev den.
Ja jisses vad jag flummade iväg där. Tillbaks till verkligheten. Jag har förfinat min Excel-modell lite, och bland annat provat med kombinationen 1.50 kr/kWh i elpris, rejält tilltagna finansieringskostnader (75000 för bergvärme och 25000 för pellets), låga 60% elreduktion för bergvärme och 3000 kr tonnet för pellets, först då kostar pellets och bergvärme lika mycket per år över 20 år (ca 25000, och där olja och el båda ligger över 30000 per år).
KarlXII, Sweli, MathiasS m.fl. - jag följer ert råd och fokuserar på bergvärme. Om det blir Varmitek får vi se.
sandfaerhus - om du har vägarna förbi Götet kan du få med dig vår endast tre år gamla Lamborghini-oljebrännare hem om du har en flaska single-malt i utbyte. Den tänker jag nämligen avnjuta på de stunder jag hade ägnat åt att aska den pelletspanna vi aldrig kommer att köpa.
Det dyra bergvärmealternativet för min del beror på att jag tittar på en liten dyrare lösning. Varmiteks dubbelpumpslösningar med R137a kylmedel i lågtrycksanläggning, för att jag tror att de grejorna håller lite längre och för att R137 gör det möjligt att slippa använda elpatron för åtminstone en del av varmvattenbehovet (det ger högre temperaturer). Sedan har jag räknat in en solvärmeanläggning, som säkert inte blir lönsam men som ju känns bra för miljön.
Jag tycker fortfarande att 20 år är rätt planeringshorisont även om omgivningsfaktorerna blir mer osäkra då - den dagen hus- och värmebranscherna lyckas få oss att tro att tunga investeringar måste ha en funktionell avskrivning på 10 år eller mindre, och sedan måste man åter anlita hantverkare och bankmän för en finansiering av en ny dyr investering, då har de lyckats med att lura oss. Lura oss att tro att meka med boendet är allt vi skall satsa på. Det kanske kan uppfattas som motsägelsefullt att föra fram åsikten att livskvalitet inte endast inbegriper underhåll av det som skyddar oss mot vädret på en site ägnad åt just fördjupning inom detta område, men vad tusan... Själv tycker jag bäst om att behöva meka lite grand med prylarna, att t.ex. ha en bil som behöver lite pyssel så där då och då, inte jämt, och inte aldrig. Detta lilla pyssel är trevligt att ha med de teknologier som är tillräckligt enkla för att man skall kunna lista ut hur de funkar men ändå tillräckligt avancerade för att de skall behöva en ansträngning. "Janne, vad f-n menar du med allt detta nonsens?". Jo, när vi går och pysslar så gör vi ju det för att det är skoj (även om vi säger till andra att det är för att det är lönsamt för oss, eller nåt). Att pyssla är ju att utöva någon form av kontroll över en liten del av världen, att hålla stånd mot entropins ständiga tillväxt som fysikerna snackar om. Men det är inte skoj att behöva pyssla med något som i grunden är en dålig pryl, och man måste ha någon koll på vad som händer. Ta bilar t.ex., de flesta (män, mest) jag känner gillar att meka med bilar avseende att någon del av dem slutar fungera och så kan de reparera den delen. Dessa fel skall helst vara av typen ta-loss-och-ersätt eller ännu hellre ta-loss-och-reparera-och-sätt-fast-igen, men inte rost (för det är inte intellektuellt stimulerande) och inte elfel (för att det är för intellektuellt stimulerande). I de teknologier där vi konsumenter själva kan hålla koll på prylarna så ökar kundmedvetenheten och prylarna blir bättre. När det t.ex. gäller CD-spelare, behöver vi i första hand mer bokstavsförkortningar för olika tekniska finesser för att minska antalet läsfel från skivan, eller behöver vi en mätare på frontpanelen som visar hur mycket läsfel som faktiskt förekommer? De flesta läsfel av CD-skivor i vårt hus beror ju på att ungarna har tagit i skivorna med kladdiga fingrar. Därför vill jag ha en värmepump som kan ge en vettig bild av vad den pysslar med, och Varmitek är den enda jag sett med PC-koppling. Om man läser SVEPs debattforum (www.svepinfo.se) så ser man mängder med postningar med frågor om 'vaffögördenpådettaviset?' och 'kandettastämma'. De frågor som syns här på ByggaHus är mer av slaget 'finnsdetnåtannatsättattgöradettapå' eller 'såhärtänkervigöraåvadtrorniövrigaomdetdå'. Jag tycker skillnaden visar att bergvärmepumpar är en teknologi som vi kunder (och kanske även vissa installatörer) har svårt att hantera därför att den är på vippen att vara för komplicerad, medan folk kan jobba upp en god koll på allmänna byggfrågor. Om jag köper bergvärmepump vill jag ha koll. En psykolog skulle förmodligen diagnosticera det behovet på något intressant sätt, jag ser det mer som en utmaning om att ifall man investerar ett belopp i en värmeanläggning motsvarande BNP i något litet afrikanskt land borde det (a) gå att få leverantörer att förklara hur produkten fungerar (b) lära sig själv att förstå det (c) senare själv kunna utvärdera om produkten beter sig som leverantören beskrev den.
Ja jisses vad jag flummade iväg där. Tillbaks till verkligheten. Jag har förfinat min Excel-modell lite, och bland annat provat med kombinationen 1.50 kr/kWh i elpris, rejält tilltagna finansieringskostnader (75000 för bergvärme och 25000 för pellets), låga 60% elreduktion för bergvärme och 3000 kr tonnet för pellets, först då kostar pellets och bergvärme lika mycket per år över 20 år (ca 25000, och där olja och el båda ligger över 30000 per år).
KarlXII, Sweli, MathiasS m.fl. - jag följer ert råd och fokuserar på bergvärme. Om det blir Varmitek får vi se.
sandfaerhus - om du har vägarna förbi Götet kan du få med dig vår endast tre år gamla Lamborghini-oljebrännare hem om du har en flaska single-malt i utbyte. Den tänker jag nämligen avnjuta på de stunder jag hade ägnat åt att aska den pelletspanna vi aldrig kommer att köpa.
Det handlar inte om vad branschen lurar oss att tro att vi behöver för avskrivningstid, snarare vad utrustningen har för livslängd. Jag anser att efter 10-15 år ska man inte bli förvånad om man behöver byta ut tex en kompresssor i en VP. Det borde du ta med i din kalkyl om du ska envisas ( ) med att räkna på 20 år.
Jag tycker du ska funderar över om det är ekonomiskt försvarbart att undika el för vv-produktion samt installera solvärme. Jag kan värma varmvatten i 35år för merkostnaden...... ;D
Jag delar din uppfattning om behovet och önskan att kunna föra driftstatistik. Det är viktigt. Jag var inledningsvis helt inne på att jag skulle installera en Thermia-panna eftersom man där har möjlighet till anslutning till PC. Nu föll Thermia bort pga att jag inte lyckades hitta en enda vettig återförsäljare i Stockholm och med facit i hand saknar jag inte PC-kopplingen heller. Istället har jag installerat en panna som levererar dom värden jag vill ha (antal start/stopp, vp-tid, elp-tid) samt två extra elmätare för uppföljning av förbrukning. Avläsning sker varje morgon när jag hämtar bröd i frysen. Det skulle vara bra att även logga framledningstemp och temp i kollektor men jag undrar om det verkligen är användbart i praktiken?
) med att räkna på 20 år.Jag tycker du ska funderar över om det är ekonomiskt försvarbart att undika el för vv-produktion samt installera solvärme. Jag kan värma varmvatten i 35år för merkostnaden...... ;D
Jag delar din uppfattning om behovet och önskan att kunna föra driftstatistik. Det är viktigt. Jag var inledningsvis helt inne på att jag skulle installera en Thermia-panna eftersom man där har möjlighet till anslutning till PC. Nu föll Thermia bort pga att jag inte lyckades hitta en enda vettig återförsäljare i Stockholm och med facit i hand saknar jag inte PC-kopplingen heller. Istället har jag installerat en panna som levererar dom värden jag vill ha (antal start/stopp, vp-tid, elp-tid) samt två extra elmätare för uppföljning av förbrukning. Avläsning sker varje morgon när jag hämtar bröd i frysen. Det skulle vara bra att även logga framledningstemp och temp i kollektor men jag undrar om det verkligen är användbart i praktiken?
Även om bergvärme betalar sig på X antal år undrar jag om vi som sällan bor mer än 2-3 år på varje ställe verkligen bör investera 100 papp på detta?
Min fråga är: Om jag skulle sälja huset efter 2 år, får jag då tillbaka den extra investering som bergvärme inneburit? Är köparna så pass rationella att de tar detta med i beaktningen när de väljer sitt "drömhus" eller är det läget, planlösningen och vissa "must-haves" såsom öppen spis, golvvärme och snyggt kök som avgör köpeskillingen?
Vad tror ni? Hur mycket höjer bergvärme realistiskt sett värdet på huset jämfört med vanlig enkel direktel?
mvh
David
Min fråga är: Om jag skulle sälja huset efter 2 år, får jag då tillbaka den extra investering som bergvärme inneburit? Är köparna så pass rationella att de tar detta med i beaktningen när de väljer sitt "drömhus" eller är det läget, planlösningen och vissa "must-haves" såsom öppen spis, golvvärme och snyggt kök som avgör köpeskillingen?
Vad tror ni? Hur mycket höjer bergvärme realistiskt sett värdet på huset jämfört med vanlig enkel direktel?
mvh
David
David, husets värdeökning är något jag har hållt utanför mina ROI-kalkyler för bergvärmen. Jag gissar att man får tillbaka större delen av installationskostnaden iaf de första fem-sex åren. Varför inte vara försiktig i uppskattningen, säg att du får tillbaka hälfen av din investering + ett hus som är lättare att sälja? Det tror jag är rimligt.
Go bergvärme....
Go bergvärme....
Med andra ord ökar inte värdet med mer än halva investeringskostnaden. :-/
För rastlösa människor som mig lönar det sig då bara med direktel. För att jag ska satsa några av mina surt förvärvade pengar på extrautrustning vill jag i alla fall ha en 1:1 förhållande i värdeökning. Vad säger ni andra? Vad är er erfarenhet?
mvh
Snåla David
För rastlösa människor som mig lönar det sig då bara med direktel. För att jag ska satsa några av mina surt förvärvade pengar på extrautrustning vill jag i alla fall ha en 1:1 förhållande i värdeökning. Vad säger ni andra? Vad är er erfarenhet?
mvh
Snåla David
David, jag tror MathiasS har rätt i att du får loss mer än hälften men absolut inte allt av din investering, åtminstone så länge huset du säljer inte är unikt och har en sån där 'ågudjagbaradörvimåsteköpadettahuset'-köpare. Men det händer ju inte så ofta.
En gång i mitten på nittiotalet hittade jag en bil som jag tyckte var gullig och hamnade själv i 'ågudjagbaradörjagmåsteköpadennabilen'-transen. Det var en duvblå Volvo Duett och jag var lite för entusiastisk för att se att den inte var helt duvblå, en ganska stor del av plåten var FeO-färgad också. Efter att ha betalat min husmekaniker för 6,5m2 plåt och två acetylenpåfyllningar på hans svets började jag sansa mig. Det var först då han såg att han kunde tala med mig, och han talade klokt. "Janne, sa han, det finns två slags människor som sysslar med gammel-bilar. Antingen så köper man en dålig och fixar den, säljer den och börjar med en ny. Det kostar pengar och tar tid, men många tycker det är skoj. Eller så köper man en bil av någon som tillhör den första kategorin, det går mycket fortare och är mycket billigare, för de får nämligen aldrig igen sina pengar. De som fixar en dålig gammel-bil till en bra gammel-bil betalar liksom till den som köper bilen efter." Och bara därför var jag ju tvungen att behålla bilen ett bra tag. MEN EN BRA DUETT ÄR JU ALDRIG FEL, ELLER HUR? Host, hrm.
Sensmoralen i denna historia är ju självklar: man borde köpa hus av någon annan som just har fixat till det. Att döma av parkeringsplatsbeläggningen utanför affärer typ K-rauta så gillar vi svenskar att pyssla med kåkarna. Det som spränger Duett-kalkylen är ju det faktum att vi svenskar så sällan flyttar! Alltså, David, kommer jag nu fram till en den enda logiska slutsatsen, nämligen att du är inte svensk. Trodde du det, så vet du nu att du har fel. Att flytta ofta och ändå bo i hus är klart nordamerikanskt. I Sverige tar det ju tre manveckor att bara fylla i skatteblanketterna för en villaförsäljning och att försöka sälja utan att pynta 40' till en mäklare väcker ju stark misstänksamhet bland de spekulanter som ändå vågar ringa på annonsen. Så hur gör du för att få ekonomin att gå ihop?
En gång i mitten på nittiotalet hittade jag en bil som jag tyckte var gullig och hamnade själv i 'ågudjagbaradörjagmåsteköpadennabilen'-transen. Det var en duvblå Volvo Duett och jag var lite för entusiastisk för att se att den inte var helt duvblå, en ganska stor del av plåten var FeO-färgad också. Efter att ha betalat min husmekaniker för 6,5m2 plåt och två acetylenpåfyllningar på hans svets började jag sansa mig. Det var först då han såg att han kunde tala med mig, och han talade klokt. "Janne, sa han, det finns två slags människor som sysslar med gammel-bilar. Antingen så köper man en dålig och fixar den, säljer den och börjar med en ny. Det kostar pengar och tar tid, men många tycker det är skoj. Eller så köper man en bil av någon som tillhör den första kategorin, det går mycket fortare och är mycket billigare, för de får nämligen aldrig igen sina pengar. De som fixar en dålig gammel-bil till en bra gammel-bil betalar liksom till den som köper bilen efter." Och bara därför var jag ju tvungen att behålla bilen ett bra tag. MEN EN BRA DUETT ÄR JU ALDRIG FEL, ELLER HUR? Host, hrm.
Sensmoralen i denna historia är ju självklar: man borde köpa hus av någon annan som just har fixat till det. Att döma av parkeringsplatsbeläggningen utanför affärer typ K-rauta så gillar vi svenskar att pyssla med kåkarna. Det som spränger Duett-kalkylen är ju det faktum att vi svenskar så sällan flyttar! Alltså, David, kommer jag nu fram till en den enda logiska slutsatsen, nämligen att du är inte svensk. Trodde du det, så vet du nu att du har fel.
Att flytta ofta och ändå bo i hus är klart nordamerikanskt. I Sverige tar det ju tre manveckor att bara fylla i skatteblanketterna för en villaförsäljning och att försöka sälja utan att pynta 40' till en mäklare väcker ju stark misstänksamhet bland de spekulanter som ändå vågar ringa på annonsen. Så hur gör du för att få ekonomin att gå ihop?Kolla i denna pdf broschyr från Energimyndigheten.
Det är en sammanställning över värmepumpar för småhus.
Peter
http://www4.stem.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/ET212002.pdf/$FILE/ET212002.pdf?OpenElement
Sen ytterligare ett pdf dokument. Värme i villan.
http://www4.stem.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/ET172002.pdf/$FILE/ET172002.pdf?OpenElement
Det är en sammanställning över värmepumpar för småhus.
Peter
http://www4.stem.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/ET212002.pdf/$FILE/ET212002.pdf?OpenElement
Sen ytterligare ett pdf dokument. Värme i villan.
http://www4.stem.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/ET172002.pdf/$FILE/ET172002.pdf?OpenElement