Åsikter om helisolerad grund under platta till varmgarage
Jag har suttit och läst i litteratur som berör det här med betongplattor.
För typ 15 år sedan verkade många tycka att det var vettigare att bara isolera sidan på grunden och marken strax utanför grunden i stället för under hela grunden. Idag verkar dock alla mallar utgå ifrån att man isolerar under hela garaget.
Tittar man under på proffsbyggen idag så verkar man ha jämntjock frigolit under byggnaden. Och det bör väl spara en del energi. Det jag hört litet skepsis mot är att ha olika tjocklek på frigoliten under en platta. Vad händer efter 20 år när frigoliten åldrats och den sjunker ner olika mycket på olika ställen? Tycker att den här faktorn borde vara ett litet problem även med jämntjock frigolit eftersom belastningen kan vara olika under olika delar av plattan.
Sistnämnda problem undviker man väl dock om man har en platta som flyter fritt på marken oberoende av den del av grunden som syllarna står på.
Själv undrar jag om man verkligen tänkt rätt när det gäller de olika tjocklekarna på frigoliten. Misstänker att det kan vara problem i pipeline här ungefär som med de plattor man förr i tiden lade utan kapillärbrytande skikt eller använde Leca-block som något slags inbillat, kombinerat kapillärbrytande skikt/isoleringsmaterial.
Idealet vore väl ett stumt material som inte åldrades men hade ungefär samma isoleringsförmåga som frigolit.
Åsikter, någon?
För typ 15 år sedan verkade många tycka att det var vettigare att bara isolera sidan på grunden och marken strax utanför grunden i stället för under hela grunden. Idag verkar dock alla mallar utgå ifrån att man isolerar under hela garaget.
Tittar man under på proffsbyggen idag så verkar man ha jämntjock frigolit under byggnaden. Och det bör väl spara en del energi. Det jag hört litet skepsis mot är att ha olika tjocklek på frigoliten under en platta. Vad händer efter 20 år när frigoliten åldrats och den sjunker ner olika mycket på olika ställen? Tycker att den här faktorn borde vara ett litet problem även med jämntjock frigolit eftersom belastningen kan vara olika under olika delar av plattan.
Sistnämnda problem undviker man väl dock om man har en platta som flyter fritt på marken oberoende av den del av grunden som syllarna står på.
Själv undrar jag om man verkligen tänkt rätt när det gäller de olika tjocklekarna på frigoliten. Misstänker att det kan vara problem i pipeline här ungefär som med de plattor man förr i tiden lade utan kapillärbrytande skikt eller använde Leca-block som något slags inbillat, kombinerat kapillärbrytande skikt/isoleringsmaterial.
Idealet vore väl ett stumt material som inte åldrades men hade ungefär samma isoleringsförmåga som frigolit.
Åsikter, någon?
Min åsikt är att jag tror att du oroar dig i onödan.Differentialen skrev:
Finns det något konkret som du är rädd för skall hända?
Betongplattan, vanligen 100 mm tjock, är ju armerad och klarar av att bära även om underlaget sviktar punktvis.
Eller är du rädd att all isolering under plattan skall ge upp?
Denna byggmetod är väl äldre än 15 år nu, och vad jag vet har inget negativt framkommit än.
jag skulle sätta en 5a på att på ett vanligt 1plans hur skulle man kunna plocka bort cellplasten under och bara ha plattan i luften och det skulle hålla det med, finns ju rätt många hus med betongbjälklag även om de kanske ibland är Något tjockare än 10cm.
Industrigolv isolerar man ju inte under hela, när vi byggde ut på jobbet isolerades bara en viss yta längs med ytterväggarna.
Jag tror med du oroar dig för mycket, ett garage, utan att veta hur gammal du är så skulle jag nog gissa på att du sitter hemmet långt före cellplasten under ditt garage börjar bli ett problem.
Industrigolv isolerar man ju inte under hela, när vi byggde ut på jobbet isolerades bara en viss yta längs med ytterväggarna.
Jag tror med du oroar dig för mycket, ett garage, utan att veta hur gammal du är så skulle jag nog gissa på att du sitter hemmet långt före cellplasten under ditt garage börjar bli ett problem.
Hittade den här artikeln på nätet:
L-element problematisk grundläggning för murade väggar (Bygg & teknik 2/10)
http://www.konstruktioner.se/pdf/L-element.pdf
Men med en träkonstruktion bör det väl inte bli alltför stora problem med att cellplasten deformeras över tid p g a tryck ute i ändarna. Risken bör vara mindre för träkonstruktioner, i alla fall för enplanare.
Undrar dock om inte cellplast som belastas ojämnt kan bli nästa stora byggproblem av typen betongplattor utan kapillärbrytande material under och trä direkt på betongen, leca-block under grund utan kapillärbrytande skikt, lättbetong med radon i och plastmattor på betong när det just precis torkat upp tillräckligt enligt byggnormerna.
Jag tror säkert att cellplast kan bära stora vikter under många år under t ex vägar. Men där har du inte samma problem p g a deformation i ändarna och att små skillnader i deformation under olika delar av vägen kan orsaka problem. Det gör inget om cellplasten sjunker några millimeter där hjulspåren går. Då är det bara att lägga på mer grus och asfalt i spåren. Men med ett hus där man i stället får knäckeffekter i betongplattan så kan man inte lösa problemet med så pass enkla medel.
Jag tror det kan finnas en viss intressemotsättning mellan byggare/materialleverantörer och köpare när det gäller problem som inte visar sig förrän efter lång tid.
Idealet vore ett stumt men ändå billigt markisoleringsmaterial som isolerade litet bättre än leca-block.
L-element problematisk grundläggning för murade väggar (Bygg & teknik 2/10)
http://www.konstruktioner.se/pdf/L-element.pdf
Men med en träkonstruktion bör det väl inte bli alltför stora problem med att cellplasten deformeras över tid p g a tryck ute i ändarna. Risken bör vara mindre för träkonstruktioner, i alla fall för enplanare.
Undrar dock om inte cellplast som belastas ojämnt kan bli nästa stora byggproblem av typen betongplattor utan kapillärbrytande material under och trä direkt på betongen, leca-block under grund utan kapillärbrytande skikt, lättbetong med radon i och plastmattor på betong när det just precis torkat upp tillräckligt enligt byggnormerna.
Jag tror säkert att cellplast kan bära stora vikter under många år under t ex vägar. Men där har du inte samma problem p g a deformation i ändarna och att små skillnader i deformation under olika delar av vägen kan orsaka problem. Det gör inget om cellplasten sjunker några millimeter där hjulspåren går. Då är det bara att lägga på mer grus och asfalt i spåren. Men med ett hus där man i stället får knäckeffekter i betongplattan så kan man inte lösa problemet med så pass enkla medel.
Jag tror det kan finnas en viss intressemotsättning mellan byggare/materialleverantörer och köpare när det gäller problem som inte visar sig förrän efter lång tid.
Idealet vore ett stumt men ändå billigt markisoleringsmaterial som isolerade litet bättre än leca-block.
Vad menar du med bära stora vikter? Cellplasten är enbart isolering och har inte direkt med bärigheten att göra, de tar betongplattan och dess kantbalkar hand och gör det jobbet. Så om du gör en platta för att tåla en viss tyngd så beräknar man tjockleken på platan och armeringen efter det. Det kan även behövas en förstärkning i form av betonggjuten balk i plattan om den skall bära stöd för takstolar med stor spännvidd.
Har du kikat på cellglas?
http://www.koljern.se/index.php?option=com_content&view=article&id=19&Itemid=16&lang=sv
http://www.koljern.se/index.php?option=com_content&view=article&id=19&Itemid=16&lang=sv
cecar33 skrev:
Jomen, du får en slags knäckeffekt om plattan bär större vikt ute i kanterna än på andra ställen om det ligger cellplast under som kan deformeras någon millimeter. Läs artikeln så förstår du. Tyngs betongplattan ner i ytterkant men inte i mitten så får du en knäckeffekt på plattan. Om du tänker dig en mer drastisk variant där cellplasten mjuknar i ytterkanterna där väggarna tynger ner, men inte mitten, så bör du kunna föreställa dig vilken knäckeffekt på plattan jag avser.
Har du en tillräckligt tjock betongplatta och tillräckligt lätta väggar och tak blir dock detta förstås ett minimalt problem.
KnockOnWood skrev:
Mja, cellglas är väl inte något man får tag på hos den lokala Byggmax-butiken typ. Ange gärna leverantörer och pris.
Men kunde man använda cellglas som någon slags leca-block skulle ju detta vara perfekt och ha i ytterkanterna på byggnader där det inte är fråga flervåningshus av betong (då blir leca-block för svaga). Felet med leca-block är att de bara isolerar 1/4 så bra som cellplast. Du löser inte riktigt köldbrygge-problemet om du sätter leca-block i ytterkant även om du slipper risken för knäckeffekter på plattan.
Inget i mina hus är byggt av grejor från Byggmax. (Jo förresten, två dörrar i garaget)
Men googla på cellglas eller skumglas så får du mer info.
Jag vet egentligen inte mer än att det är lite poppis hos dem som (liksom du kanske är?) är allergiska mot allt som innehåller plast.
Men googla på cellglas eller skumglas så får du mer info.
Jag vet egentligen inte mer än att det är lite poppis hos dem som (liksom du kanske är?) är allergiska mot allt som innehåller plast.
Ursäkta en dum fråga. Är det armerad betong du pratar om för då förstår jag ditt resonemang, men i en armerad platta tar armeringen upp dom krafter du pratar om och binder ihop plattan.
Om du är så rädd för att cellplasten ska deformeras så får du påla plattan då står den på pålarna och cellplasten har ingen bärande funktion.
Om du är så rädd för att cellplasten ska deformeras så får du påla plattan då står den på pålarna och cellplasten har ingen bärande funktion.
Matti_75 skrev:
Matti_75 skrev:
I artikeln talar man helt klart om armerad betong och att du får knäckeffekter på denna med betongväggar om du har ett långsiktigt deformerbart underlag som cellplast.
Frågan är i vilken grad samma risker finns med icke massiva träväggar. Risken borde bli mindre, speciellt för effekter på väggarna då trä har litet bättre förmåga än betong/tegel/leca att anpassa sig. Men själva plattan borde också, om än i mindre mån, kunna påverkas genom sprickbildning även med en lättare, icke-massiv träkonstruktion.
När det gäller proffsbyggen så har jag sett att man kombinerat pålning med cellplast. Om pålarna står i direkt förbindelse med plattan borde detta vara en ganska effektiv lösning på problemet. Det är dock dyrt och besvärligt att påla. Bygger du en ny villa kan du väl kosta på detta. Men knappast för ett budget-garage du tänkt hålla på meka med folkrace-bilar i eller liknande.