Nu känns det som att du (BMW F) missar poängen här. Det handlar inte om att ersätta en värmepump. Livslängden på den är vad den är. Eftersom jag inte KAN ersätta varken värmepump eller vattenpump har jag reflekterat överalternativet att förse dessa med ström från egna solceller. Anläggninen förbrukar årsvis 5000kWh. Av detta hör 2500kWh till vattenpumpen + doserutrustning (totalt drygt 630W) och resten är värmepumpen. Vattenpumpen går 24x7, VP går hela dagarna vår och höst, stötvis under högsommar (1700W). Övrig tid på året gör man garanterat av med det som panelerna kan producera om man bara orkar skotta snön från taket...

Nu minns jag inte alla detaljerna kring kostnaderna men investeringen i panelerna och relaterad utrustning var intjänad gott och väl under 10 år. Följande år fram till dess att panelerna inte längre fungerar blir således den eventuella vinsten.

Robert kanske kan detaljera kostnaderna för paneler och övrig utrustning + kommentera förväntad livslängd.

För egen del skulle jag gärna se att investeringen betalade sig på 4-5 år för denna typ av utrustning, där är vi inte riktigt ännu men jag gissa att priserna faller rätt snabbt på cellerna.
 
Redigerat:
HansR skrev:
En återbetalningstid på 10 år är möjlig med 100 % egenanvändning av solelen. Det är dock i stort sett omöjligt utan lagring och med lagring nås inte en återbetalningstid på 10 år.
Lagring eller ej måste bero på hur stor anläggning man installerar. Om man tex bara installerar effekt motsvarande den kontinuerliga förbrukningen är ju detta inte ett problem.
 
MathiasS skrev:
Lagring eller ej måste bero på hur stor anläggning man installerar. Om man tex bara installerar effekt motsvarande den kontinuerliga förbrukningen är ju detta inte ett problem.
Helt rätt!
Problemet är att i ett energieffektivt hus med värmepump blir systemet mindre än 1 kWp och genererar således mindre än 1000 kWh per år. Små system har högre investetingskostnad per kWp än större system.
 
Robert-san01 skrev:
Det var riktigt intressant att se alla lösningar man tagit till för att få ner energi förbrukningen. Det mesta bygger på värmepumpar och bergvärme för att få ner energiförbrukningen men även avloppsvattnet vill vissa köra genom värmeväxlare. Solceller i både fasad och på tak har i princip alla förslagen jag jobbat med föreslagit.
Nu är jag petig men jag tycker det är viktigt att vara tydlig. Värmepumpar och solcellssystem minskar inte energianvändningen utan minskar andelen köpt energi. Viktig skillnad.

När man sätter solcellerna i fasad (90 graders lutning) minskar årsutbytet med 25 % jämfört med ett optimalt lutat system. Investeringskostnaden är ännu för hög för att dessa skall vara lönsamma.
 
  • Gilla
BMW fahrer
  • Laddar…
HansR skrev:
Helt rätt!
Problemet är att i ett energieffektivt hus med värmepump blir systemet mindre än 1 kWp och genererar således mindre än 1000 kWh per år. Små system har högre investetingskostnad per kWp än större system.
Jo jag förstår att problemet blir ett annat när man ser det i större skala och hela hus. Jag har nöjt mig med att titta på ett isolerat system med förutsägbar driftstid....
 
Poolfallet kommer med egen (korttids-)lagring. Om man tillåter att pooltenperaturen varierar en del från dag till annan kan man elda på för fullt när solen lyser och köra bara cirkulationen molniga dagar. Det borde hjälpa poolkalkylen.
 
Detta blir lite offtopic här kanske men dels måste jag köra cirkulation 24/7 pga doseringsutrustning som arbetar kontinuerligt, dels vill man inte ha så mycket varmare än de 30-32 vi ändå har (och kallare är inte heller k). Dessutom behövs då extern styrning av VP vilket komplicerar saken. Till saken hör också att det verkliga underskottet finns i april/maj och september, däreimellan har man väldigt lite att tjäna på att bygga buffert.
 
Är det inte värsta budgetpanelen som man köpt från ett konkursparti så kommer alla Eu sålda med en effektgaranti. Min 80% efter 20år är standard. Inverters brukar ha 5års garanti och går att förlänga till 10-15 för rimligs pengar. Fästen, kabel mm skulle jag säga har minst 50års livslängd.

Kostnad beror mest på vilken typ av tak du har. Paneler, inverter mm kan man grovt räkna med ca 10-12kr/W ex installation och fästen. En vanlig anläggning på tak bruksr landa runt 18kr/W installerat och klart (ex moms och ROT).

Idag är det i princip bara om du har stor förbrukning på dagen och på sommaren som det går att räkna hem en sol-el anläggning. Så bästa caset är en kontorsbyggnad. Fabriker är inte alls lika bra då produktion har skattebefrielse på el för produktion.

Vad gäller paneler på lodrät fasad skulle jag säga att kristallina har kanske 30% årsutbyte och tunnfilm 60 och micro och amorpha ca 70-80. Ex så får man i Gigawatt parken ut 73% en bra dag. Då har de solföljare och optimizers på alla paneler. En testanläggning för tunnfilm får vi ut 95% på och då är det invertern som bottnar.

För hushåll är paneler i 30gr öst och väst bäst. Då får man ut effekt tidigare på morgonen oxh senare på kvällen. Toppeffekten med en sådan i tunnfilm blir ca 70% av kWp men man får gynnsammare kurva över dygnet. Kan kan ta tillvara toppeffekten så är naturligtvis 30grader och söder klart bäst.

Kollade lite på hybrid inverters på intersolar och tyvärr är de fortfarande så dyra att de är svåra att räkna hem med dagens el-priser. De kostar ca 10-12 000kr/kWh extra.
 
  • Gilla
BMW fahrer
  • Laddar…
Robert-san01 skrev:
Är det inte värsta budgetpanelen som man köpt från ett konkursparti så kommer alla Eu sålda med en effektgaranti. Min 80% efter 20år är standard. Inverters brukar ha 5års garanti och går att förlänga till 10-15 för rimligs pengar. Fästen, kabel mm skulle jag säga har minst 50års livslängd.

Kostnad beror mest på vilken typ av tak du har. Paneler, inverter mm kan man grovt räkna med ca 10-12kr/W ex installation och fästen. En vanlig anläggning på tak bruksr landa runt 18kr/W installerat och klart (ex moms och ROT).

Idag är det i princip bara om du har stor förbrukning på dagen och på sommaren som det går att räkna hem en sol-el anläggning. Så bästa caset är en kontorsbyggnad. Fabriker är inte alls lika bra då produktion har skattebefrielse på el för produktion.

Vad gäller paneler på lodrät fasad skulle jag säga att kristallina har kanske 30% årsutbyte och tunnfilm 60 och micro och amorpha ca 70-80. Ex så får man i Gigawatt parken ut 73% en bra dag. Då har de solföljare och optimizers på alla paneler. En testanläggning för tunnfilm får vi ut 95% på och då är det invertern som bottnar.

För hushåll är paneler i 30gr öst och väst bäst. Då får man ut effekt tidigare på morgonen oxh senare på kvällen. Toppeffekten med en sådan i tunnfilm blir ca 70% av kWp men man får gynnsammare kurva över dygnet. Kan kan ta tillvara toppeffekten så är naturligtvis 30grader och söder klart bäst.

Kollade lite på hybrid inverters på intersolar och tyvärr är de fortfarande så dyra att de är svåra att räkna hem med dagens el-priser. De kostar ca 10-12 000kr/kWh extra.
Nu kanske jag missuppfattar dig men moduler med kristallina celler ger ca 75 % av årsutbytet om de placeras lodrätt fasad inte 30% som jag tolkade det du skrivit.

Det är svårt att så generellt säga att placering i öst eller väst är bäst. Ett system riktat mot Öst eller väst har bättre fördelning över dagen map matchning till byggnadens elanvändning (privathushåll), se figur. Men en placering i öst eller väst i optimal lutning minskar utbytet med ca 27 % jämfört med ett system riktat mot söder. Systempriserna är fortfarande för höga för att det ska gå att få lönsamhet trots en sån minskning av årsutbytet. test.jpg
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
BMW fahrer
  • Laddar…
Lägger man in Stockholm och 0 Azimut, 90 graders tilt i PVGIS får man ca 600h/år. Vill man sedan beräkna hur mycket energi de kommer att ge får man addera panelernas effekt fatorn också.

Skall man bygga en ny fasad är det helt klart intressant att bygga med BIPV (byggnadsintegrerade solceller). Det blir marginellt dyrare än en fasad utan BIPV men helt plötsligt får man en fasad som genererar pengar i stället för att bara kosta. Tak på uterum och stora takfönster är andra intressanta applikationer för BIPV.
 
  • Gilla
BMW fahrer
  • Laddar…
Robert-san01 skrev:
Lägger man in Stockholm och 0 Azimut, 90 graders tilt i PVGIS får man ca 600h/år. Vill man sedan beräkna hur mycket energi de kommer att ge får man addera panelernas effekt fatorn också.

Skall man bygga en ny fasad är det helt klart intressant att bygga med BIPV (byggnadsintegrerade solceller). Det blir marginellt dyrare än en fasad utan BIPV men helt plötsligt får man en fasad som genererar pengar i stället för att bara kosta. Tak på uterum och stora takfönster är andra intressanta applikationer för BIPV.
Jag använder inte PVGIS utan TRNsys.
Trnsys typen för solceller har validerats av forskare i flertalet studier.
Trnsys räknar dynamiskt och självklart tas temperaturberoendet med i simuleringen.

Jag räknar inte på byggnadsintegrerade moduler i mina jämförelser.
 
Normalt räknar vi inte heller med PVGIS då det inte ger helt verkliga värden. Men många konsulter känner inte till annat så då får man ta med dess värden som referens. Våra testanläggningar för kristallina resp CIGS har visat att man i Stockholm får runt 900h och 0,73x kWp med kristallina och närmare 1100 och 0,95x kWp med CIGS.
 
Robert-san01 skrev:
Normalt räknar vi inte heller med PVGIS då det inte ger helt verkliga värden. Men många konsulter känner inte till annat så då får man ta med dess värden som referens. Våra testanläggningar för kristallina resp CIGS har visat att man i Stockholm får runt 900h och 0,73x kWp med kristallina och närmare 1100 och 0,95x kWp med CIGS.
Varför räknar du timmar?
Det är relativ orelevant för solceller.
 
Timmarna är högst relevant då det är energi vi vill få ut och inte en toppeffekt.
 
Robert-san01 skrev:
Timmarna är högst relevant då det är energi vi vill få ut och inte en toppeffekt.
Inte speciellt relevant.Det relevanta är årsutbytet/kWp.

Vad säger t ex dina 900 h för ditt kristalina system? Om du med det menar "fullasttimmar" när systemet ger märkeffekten då är det ett fullständigt orelevant värde eftersom systemet nästan aldrig ger märkeffekten. Mitt system har gjort det någon kort stund under de år jag utvärderat det. Anledningen var hög lutning på mitt system och en kall och solig dag i april.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.