Skrivet av: Gäst
Bra tips att blåsa in cellplast !
menar du cellplast kulor - typ isodrän?
Vilken utrustning anänvder man ?
var får man tag i den?
Bra tips att blåsa in cellplast !
menar du cellplast kulor - typ isodrän?
Vilken utrustning anänvder man ?
var får man tag i den?
Skrivet av: Gäst
Det är bara att placera en fuktmätare i krypgrunden och läsa av värdena under olika väderförhållanden: sol, regn, sol/regn, kyla osv.
I vårt fritidshus låg RF under sommarhalvåret konstant på 80-95 oavsett väderlek. Höga RF- värden också under vintern när var plusgrader och regnade. När vi köpte stugan fanns påväxter på hela blindbotten, dock inget allvarligt som röta eller svamp.
Jag rev bort blindbotten och isoleringen, la byggplats på botten av krypgrunden och isolerade med 50 mm cellplast och på utvalda ställen hårdare styrolit som håller att krypa och gå på. Ventilationen pluggades igen med byggskum. Resultat: Krypgrunden har blivit varmare på grund av värme från boutrymmet kommer ned i krypgrunden vilket gör att problemen med sommarkondens har upphört. Det kan regna hur mycket som helst utan att RF stiger. Men - är det varmt och regnar samtidigt, exempelvis som gångna augusti, kan RF stiga till över 80. Inget att bry sig om egentligen eftersom dessa tidsperioder är korta men kan fixas genom att ställa ned en portabel avfuktare av sorptionsmodell.
Har också monterat en utsugsfläkt i en av gluggarna som förhindrar den stuglukt, som blev när vi hade en uteluftsventilerad krypgrund, att komma upp i boutrymmet. Idag är alltså grunden torr och fin och vi kan förmodligen snart stänga fläkten också.
/Mallibou
Det är bara att placera en fuktmätare i krypgrunden och läsa av värdena under olika väderförhållanden: sol, regn, sol/regn, kyla osv.
I vårt fritidshus låg RF under sommarhalvåret konstant på 80-95 oavsett väderlek. Höga RF- värden också under vintern när var plusgrader och regnade. När vi köpte stugan fanns påväxter på hela blindbotten, dock inget allvarligt som röta eller svamp.
Jag rev bort blindbotten och isoleringen, la byggplats på botten av krypgrunden och isolerade med 50 mm cellplast och på utvalda ställen hårdare styrolit som håller att krypa och gå på. Ventilationen pluggades igen med byggskum. Resultat: Krypgrunden har blivit varmare på grund av värme från boutrymmet kommer ned i krypgrunden vilket gör att problemen med sommarkondens har upphört. Det kan regna hur mycket som helst utan att RF stiger. Men - är det varmt och regnar samtidigt, exempelvis som gångna augusti, kan RF stiga till över 80. Inget att bry sig om egentligen eftersom dessa tidsperioder är korta men kan fixas genom att ställa ned en portabel avfuktare av sorptionsmodell.
Har också monterat en utsugsfläkt i en av gluggarna som förhindrar den stuglukt, som blev när vi hade en uteluftsventilerad krypgrund, att komma upp i boutrymmet. Idag är alltså grunden torr och fin och vi kan förmodligen snart stänga fläkten också.
/Mallibou
Skrivet av: Gäst
Jag har spridit ut ca 200 m 25 mm uvetenslang under ca 40 kvm av torpargrunden i sommarstugan under sommarhalvåret tätar jag ventilerna i grunden och har slangen kopplad till en låda med glas över och i lådan 100 m likadan uvetenslang samt en cirkulationspump som hitills har fått gå hela sommaren, men kanske kommer att kopplas via något termostat nästa sommar det gör att grunden hålles varm och torr, jag brukar låta en ventil vara öppen för luftning
bo137
Jag har spridit ut ca 200 m 25 mm uvetenslang under ca 40 kvm av torpargrunden i sommarstugan under sommarhalvåret tätar jag ventilerna i grunden och har slangen kopplad till en låda med glas över och i lådan 100 m likadan uvetenslang samt en cirkulationspump som hitills har fått gå hela sommaren, men kanske kommer att kopplas via något termostat nästa sommar det gör att grunden hålles varm och torr, jag brukar låta en ventil vara öppen för luftning
bo137
Skrivet av: Gäst
Hej!
Det finns en helt ny skola som man kan använda sig av Dryvent Solution. Såg att de kommer från Chalmers och använder sig av en intelligent ventilation. Den drar nästan ingen ström heller.
Kalle
Hej!
Det finns en helt ny skola som man kan använda sig av Dryvent Solution. Såg att de kommer från Chalmers och använder sig av en intelligent ventilation. Den drar nästan ingen ström heller.
Kalle
Skrivet av: Gäst
Såg också detta på deras hemsida. De har visst något referenserbjudande nu. Kanske intressant? Har själv en krypgrund men har ingen lust med en dyr avfuktare. Någon som vet mer?
"krypgrundsägare"
Såg också detta på deras hemsida. De har visst något referenserbjudande nu. Kanske intressant? Har själv en krypgrund men har ingen lust med en dyr avfuktare. Någon som vet mer?
"krypgrundsägare"
Skrivet av: Gäst
Det är en djungel bland alla teorier gällande krypgrunder och torpargrunder. Jag håller också på med min torpargrund och har ännu inte bestämt vilken typ av avfuktare som ska installeras. Jag skriver en hel del om mitt arbete på denna blogg: http://fuktigtorpargrund.blogspot.com/
Titta gärna in och bidra med kommentarer!
Det är en djungel bland alla teorier gällande krypgrunder och torpargrunder. Jag håller också på med min torpargrund och har ännu inte bestämt vilken typ av avfuktare som ska installeras. Jag skriver en hel del om mitt arbete på denna blogg: http://fuktigtorpargrund.blogspot.com/
Titta gärna in och bidra med kommentarer!
Skrivet av: Gäst
hörde nåt om ett nytt säkerhetsmått på torpargrund jämmns med plattor och husväggen. 15 cm under som att vattnet ska stänka upp så mkt? bra med svar ska ut
o lägga plattor imorn osso fick jag höra detta nån som vet om det stämmer? tja
hörde nåt om ett nytt säkerhetsmått på torpargrund jämmns med plattor och husväggen. 15 cm under som att vattnet ska stänka upp så mkt? bra med svar ska ut
o lägga plattor imorn osso fick jag höra detta nån som vet om det stämmer? tja
Skrivet av: Gäst
Hur mycket kostar en sådan anläggning?
Hur mycket kostar en sådan anläggning?
Skrivet av: Klasson
Hallo alla krypgrundsexperter!
Tråkigt för er som har gjort besiktningar av era krypgrunder och ändå fått problem.
Man ska också komma ihåg att dessa företag gör 10000-tals besiktningar om året och att det blir fel ibland är inte så konstigt.
Ni kan ju relatera till era egna yrken, blir det aldrig några fel?
Dessa företag ska ju givet vis hjälpa kunden att åtgärda problemen, om det är besiktningsmannen som slarvat eller missat något.
Jag jobbar som avfuktningstekniker och tycker det är beklämmande att läsa alla dessa fel och tokiga uppfattningar i dessa inlägg.
Några exempel, "En rätt utförd grund är torr och och bidrar till ett friskt hus"
Vad är rätt utförd? Enligt min bedömning(har nog besiktigat ca 1000 grunder)
får dom flesta grunder förr eller senare problem.
Ex. "Sätt in avfuktare är för teoretiker inte praktiker.Du får driftkostnader och vad gör du när mekaniken stannar."
Man har försökt med olika åtgärder i grunder genom åren, men det finns bara två sätt att sänka den relativa fuktigheten i en grund och det är att antingen värma grunden eller avfukta den. Att värma grunden kostar mycket mer än att avfukta. Varför får det inte kosta något att hålla grunden torr? Avfuktare avsedda för krypgrunder är väldigt driftsäkra men det är en mekanisk apparat som inte går i evigheter men vilken vitvara eller värmekälla gör det?
Ex. "Titta på vilka som uttalar sig om råd hur du ska göra? Säljare av avfuktare eller oberoende ingenjörer?"
Så här är det väl med alla företag förutom systembolaget, att man vill sälja det man är bra på eller? Jag läser innlägg som är underteknade med ingenjörer som har uppfattningar som strider mot fysiska lagar?
Det fanns en fysiker som hette Mollier som utarbetade ett diagram över hur fukt beter sig i olika tillstånd och material. Detta är alla fuktteknikers bibel.(Googla på mollierdiagram, kan va lite svårläst men när man får knas på det är det ganska intressant.)Man behöver inte vara någon ingenjör för att förstå att klimatet i en krypgrund oftast inte är bra.
Vi rekomenderar alla kunder att skaffa en hygrometer och mäta den relativa fuktigheten i grunden.(Oregon har en trådlös mätare för ca 500-700kr)
Vill man vara ännu nogrannare så loggar man RF och temp under en längre tid oftast på sommarhalvåret. Då får man värden var tredje minut dygnet runt.
Då kan våra kunder själva se när det är problem med grunden.
Det finns givetvis för och nackdelar med att sätta in en avfuktare.
Nackdelarna är att det kostar att installera en avfuktare och att man får driftkostnader på den. Fördelarna är att man håller grunden torr och frisk.
De avfuktare som vi rekomenderar löser inte bara fuktproblem utan används också till att åtgärda lukt och radonproblem i hus tack vare att vi skapar ett undertryck i grunden.
Till sist vill jag bara vända mig till er som har problem eller är oroliga för er grund. Det går oftast att åtgärda de flesta problem, bara man har tillgänglighet till grunden d.v.s att det går att krypa i hela grunden.Samt att ta ställning till om man ska lyssna till alla "experter på nätet" där man får olika förslag varje gång. Eller om man ska ta kontakt med någon som kan komma och titta på just din grund och ge dig råd utefter dina behov.
Jag blir ganska förbannad över alla som ska tycka och tänk över ett så här alvarligt problem utan att man behöver ta något ansvar. Man ska ha klart för sig att fel åtgärder kan kosta ganska mycke pengar.
Hallo alla krypgrundsexperter!
Tråkigt för er som har gjort besiktningar av era krypgrunder och ändå fått problem.
Man ska också komma ihåg att dessa företag gör 10000-tals besiktningar om året och att det blir fel ibland är inte så konstigt.
Ni kan ju relatera till era egna yrken, blir det aldrig några fel?
Dessa företag ska ju givet vis hjälpa kunden att åtgärda problemen, om det är besiktningsmannen som slarvat eller missat något.
Jag jobbar som avfuktningstekniker och tycker det är beklämmande att läsa alla dessa fel och tokiga uppfattningar i dessa inlägg.
Några exempel, "En rätt utförd grund är torr och och bidrar till ett friskt hus"
Vad är rätt utförd? Enligt min bedömning(har nog besiktigat ca 1000 grunder)
får dom flesta grunder förr eller senare problem.
Ex. "Sätt in avfuktare är för teoretiker inte praktiker.Du får driftkostnader och vad gör du när mekaniken stannar."
Man har försökt med olika åtgärder i grunder genom åren, men det finns bara två sätt att sänka den relativa fuktigheten i en grund och det är att antingen värma grunden eller avfukta den. Att värma grunden kostar mycket mer än att avfukta. Varför får det inte kosta något att hålla grunden torr? Avfuktare avsedda för krypgrunder är väldigt driftsäkra men det är en mekanisk apparat som inte går i evigheter men vilken vitvara eller värmekälla gör det?
Ex. "Titta på vilka som uttalar sig om råd hur du ska göra? Säljare av avfuktare eller oberoende ingenjörer?"
Så här är det väl med alla företag förutom systembolaget, att man vill sälja det man är bra på eller? Jag läser innlägg som är underteknade med ingenjörer som har uppfattningar som strider mot fysiska lagar?
Det fanns en fysiker som hette Mollier som utarbetade ett diagram över hur fukt beter sig i olika tillstånd och material. Detta är alla fuktteknikers bibel.(Googla på mollierdiagram, kan va lite svårläst men när man får knas på det är det ganska intressant.)Man behöver inte vara någon ingenjör för att förstå att klimatet i en krypgrund oftast inte är bra.
Vi rekomenderar alla kunder att skaffa en hygrometer och mäta den relativa fuktigheten i grunden.(Oregon har en trådlös mätare för ca 500-700kr)
Vill man vara ännu nogrannare så loggar man RF och temp under en längre tid oftast på sommarhalvåret. Då får man värden var tredje minut dygnet runt.
Då kan våra kunder själva se när det är problem med grunden.
Det finns givetvis för och nackdelar med att sätta in en avfuktare.
Nackdelarna är att det kostar att installera en avfuktare och att man får driftkostnader på den. Fördelarna är att man håller grunden torr och frisk.
De avfuktare som vi rekomenderar löser inte bara fuktproblem utan används också till att åtgärda lukt och radonproblem i hus tack vare att vi skapar ett undertryck i grunden.
Till sist vill jag bara vända mig till er som har problem eller är oroliga för er grund. Det går oftast att åtgärda de flesta problem, bara man har tillgänglighet till grunden d.v.s att det går att krypa i hela grunden.Samt att ta ställning till om man ska lyssna till alla "experter på nätet" där man får olika förslag varje gång. Eller om man ska ta kontakt med någon som kan komma och titta på just din grund och ge dig råd utefter dina behov.
Jag blir ganska förbannad över alla som ska tycka och tänk över ett så här alvarligt problem utan att man behöver ta något ansvar. Man ska ha klart för sig att fel åtgärder kan kosta ganska mycke pengar.
Skrivet av: Peter
Bra talat Klasson. Det finns sjukt många experter
. Jag är som sagt i byggartagen och står och funderar. Har nog i ärlighetens namn valt platta om det inte vore så stor prisskillnad. Men jag har inte bestämt mig och krypgrund skrämmer mig inte lika mycket längre. Vad tror du om varianten med varm och tät grund som Smålandsvillan rekommenderar (undertryck och cellplast direkt) kontra Älvsbyhus som nu kör med öppen kalla grund och trygghetsvakt ? Jag börjar tro mer på Smålandsvarianten med varmluft från huset som kommer ner och värmer grunden. Vad ser du för brister med detta.
Bra talat Klasson. Det finns sjukt många experter
. Jag är som sagt i byggartagen och står och funderar. Har nog i ärlighetens namn valt platta om det inte vore så stor prisskillnad. Men jag har inte bestämt mig och krypgrund skrämmer mig inte lika mycket längre. Vad tror du om varianten med varm och tät grund som Smålandsvillan rekommenderar (undertryck och cellplast direkt) kontra Älvsbyhus som nu kör med öppen kalla grund och trygghetsvakt ? Jag börjar tro mer på Smålandsvarianten med varmluft från huset som kommer ner och värmer grunden. Vad ser du för brister med detta.Skrivet av: Klasson
Jag är inte helt bekant med Smålandsvillans konsept men det låter som en bra lösning om jag har förstått det hela rätt så kan jag inte se några uppenbara risker med den konstuktionen.. När man ska bygga nytt har man ju bättre förutsättningar att förhindra fukt i grunden t.ex väldränerad markbädd,led bort dagvatten, täck och isolera markytan med plastfolie och någon form av isolering. Sedan är det aldrig fel med en avfuktare. Trygghetsvakten är inget jag rekomenderar, så Älvsbyhus förslag tycker jag inte är bra.
Jag är inte helt bekant med Smålandsvillans konsept men det låter som en bra lösning om jag har förstått det hela rätt så kan jag inte se några uppenbara risker med den konstuktionen.. När man ska bygga nytt har man ju bättre förutsättningar att förhindra fukt i grunden t.ex väldränerad markbädd,led bort dagvatten, täck och isolera markytan med plastfolie och någon form av isolering. Sedan är det aldrig fel med en avfuktare. Trygghetsvakten är inget jag rekomenderar, så Älvsbyhus förslag tycker jag inte är bra.
Skrivet av: Gäst
Har smålandsvillan med 25 cm lecasten.SMV har gått från leca 19 till 25 och för 25 stenen även plastfolie +isolering över alla murade ytor/golv + avfuktare.
Deras senaste är undertryck i grund och utblås+cellplastdirektgrund, vet inget om den lösningen.
Slutsats efter snart 2 år. Kondens finns mellan plast och lecasten, men ingen fukt inne i grunden. Då temperaturen i grunden är förhållande vis hög är det ok med kondenseringsavfuktare typ Woods. SMV har ett system med kanalfläkt + start via hygrometer, detta skippade jag delvis och satte i stället in 2st Woods avfuktare, för att få redundans + en rörbit för utblås en bit bort för luft cirkulation. Driftkostnad el ca 1000kr/år.
Skulle valt platta på mark om det gått, har så i mitt andra hus, och även i min gäststuga).
Kolla av med en erfaren byggare hur en bra platta ska armeras och isoleras före ni beställer jobbet, för det fuskas alldeles för mycket med det vilket i framtiden kan ge sprickor i golv eller andra problem.
Givetvis kräver en husgrund rejäl packning av underliggande material, så tänk minst 500kg padda, helst ringvält med 50tons packningstryck.
Ovan rekomendation ska inte kosta något extra mer än att man eller Q-ansvarig är med och bevakar att det görs.
mvh
alf
Har smålandsvillan med 25 cm lecasten.SMV har gått från leca 19 till 25 och för 25 stenen även plastfolie +isolering över alla murade ytor/golv + avfuktare.
Deras senaste är undertryck i grund och utblås+cellplastdirektgrund, vet inget om den lösningen.
Slutsats efter snart 2 år. Kondens finns mellan plast och lecasten, men ingen fukt inne i grunden. Då temperaturen i grunden är förhållande vis hög är det ok med kondenseringsavfuktare typ Woods. SMV har ett system med kanalfläkt + start via hygrometer, detta skippade jag delvis och satte i stället in 2st Woods avfuktare, för att få redundans + en rörbit för utblås en bit bort för luft cirkulation. Driftkostnad el ca 1000kr/år.
Skulle valt platta på mark om det gått, har så i mitt andra hus, och även i min gäststuga).
Kolla av med en erfaren byggare hur en bra platta ska armeras och isoleras före ni beställer jobbet, för det fuskas alldeles för mycket med det vilket i framtiden kan ge sprickor i golv eller andra problem.
Givetvis kräver en husgrund rejäl packning av underliggande material, så tänk minst 500kg padda, helst ringvält med 50tons packningstryck.
Ovan rekomendation ska inte kosta något extra mer än att man eller Q-ansvarig är med och bevakar att det görs.
mvh
alf
Skrivet av: steff
Många som satt in avfuktare och tätat grunden har ju inte heller märkt av nån nämnvärd ökning av elförbrukningen. Det har ju att göra med att luften i krypgrunden även hålls varmare.
Sen så måste jag bara klargöra en sak. Man läser gång på gång om "den varma" murstocken som värmde upp äldre tiders torpargrunder.
Det stämmer inte! man kan elda ett dygn i sträck, eldstaden blir inte ens ljummen under eldhärden!
Kan istället tänka mig att obefintlig till lite golvisolering gjorde sitt..
mvh
Många som satt in avfuktare och tätat grunden har ju inte heller märkt av nån nämnvärd ökning av elförbrukningen. Det har ju att göra med att luften i krypgrunden även hålls varmare.
Sen så måste jag bara klargöra en sak. Man läser gång på gång om "den varma" murstocken som värmde upp äldre tiders torpargrunder.
Det stämmer inte! man kan elda ett dygn i sträck, eldstaden blir inte ens ljummen under eldhärden!
Kan istället tänka mig att obefintlig till lite golvisolering gjorde sitt..
mvh
Skrivet av: Henrik
Vad tror ni om varmluftssolfångare kopplad till grunden. Torr varm luft borde ju vara rena guldet!http://www.brunzell.com/projekt/solfangare/
Vad tror ni om varmluftssolfångare kopplad till grunden. Torr varm luft borde ju vara rena guldet!http://www.brunzell.com/projekt/solfangare/
Skrivet av: Allan
Torpargrundens dåliga rykte tycker jag inte är helt rättvist. Har själv bott i hus från 20-talet med torpargrund i över 30 år. I äldre delen av samhället där jag bodde var samtliga hus byggda innan 40-talet och samtliga med torpagrund. Ingen av grannarna hade heller problem. Varken vi eller grannar eldade annat än för mysfaktor. Och vår torpargrund? När vi sålde huset och en spekulant var nere och kröp , så var det som alltid snustorrt.
Varför äldre hus med torpargrund oftare är friskare än nyproducerade tror jag PERSONLIGEN beror på följande punkter:
1. Val av plats.
För valde man plats för husbygget med lite större omsorg, medans man idag bygger hus överallt. Se dig omkring där du själv bor, oftast finns det tanke bakom valet av platsen för äldre hus. På en kulle, osv... fuktig mark och det som folk visste var sankmark innan dikats ur undveks vad jag förstått också. Idag köper man tomt som nyligen snabbdikats och fyllts ut och sålts som attraktiv tomt runt en golfbana. Känns det igen?
2. Val av material.
Fram till 40-talet användes uteslutande kärnvirke som fällts vintertid i golvkonstruktioner. Kärnvirke och ek är inte lika benägna angripas av fukt eller mögel. Har själv sett hur mögel undvikit bjälklagret av kärnvirke för att istället angripa golvbrädorna under vår gamla bod.
3. Dränering i tre steg.
Jag vet inte ifall tanke bakom det. Men försök titta med lite nya ögon på en äldre hustomt, så finner man ofta mera än ögat först ser. Där jag bodde hade vi dränering av vatten i tre steg. Dvs ovan, under och takvatten. Redan innan landskapsarkitekter fanns planerades och ändrades tomter för leda bort vatten. Ni har säkert sett blomsterbänkar och stengångar med stenplattor på högkant. Titta vid regn får ni se hur mycket vatten de kan leda bort redan innan gått ner i jorden. Minns själv hur lekte med en träbåt vid kraftigt regn längst med en stengång då var barn. Vart stoppades båten? Vid en brunn. När vi byggde ut och dränerade om fann vi gamla tegelrör som fungerade som dränering. Även om de flesta gick från betongtratt i marken under takrännan till dränerande stenröse en bit från huset. Vi tog bort stenarna och la betongringar till en brunn och ledde med nya rör vatten från tak direkt dit. Den lilla böjen på slutet av stuprännan hindrar knappast fukt från tränga in och under huset även om dränerar under jord. Så dränering i 3 steg. Tak, ovan- och under mark.
4. Isolering.
Den största delen av vår torpargrund var nergrävd under marknivå med endast bit stickandes upp ovan jord med fåtal kattgluggar. Att största del var under jord bidrog säkert något isolerande.
5. Byggnadsätt
För fanns inte samma utbud av olika material och sätt att bygga på. Dagens problem med torpargrund /krypgrund verkar uppstå då man vid renovering eller nybyggnad försökt sig på en hybrid av två helt skilda filosofier och förutsättningar. Kort och gott ett äldre sätt som handlar om självreglering av fukt, och ett nytt modern som hindrar fukt. Problem i tex äldre hus och torp där golvvärme eller plastmattor installeras, tilläggsisoleras med olika material. Eller självdrag i grund och väggar täppts igen av estetiska skäl. Eller nybyggt modernt hus med senaste inom plast och fuktspärrarna där man tänkt sig vara lite "grön" och väljer naturliga isoleringsmaterial som drar åt sig fukt och men hindras reglera sig pga plast och fuktspärrar.
-----
Hur skall man bygga torpargrund? Med eller utan fläkt och annat? Personligen tror jag det beror helt på vilken typ av hus man bygger.
Skulle jag bygga ett modernt kataloghus på krypgrund, så skulle jag investera i luftavfuktare, plast på mark, osv.
Om jag däremot bygger timmer- eller halmhus skulle jag personligen välja plats med omsorg, se till använda kärnvirke för balkar och annat i golv, samt dränera och planera tomt redan innan satte igång med bygget. Samt använda leca för isolera muren, utan plast på mark.
Jag tror att när man bygger hus så måste man bestämma sig för ett av sätten, och sedan hålla sig till det nerifrån grund och upp. Ingen av sätten är garanti mot mögel, men ett medvetet val av byggnadsätt, material , plats och dränering kommer riskerna helst säkert minskas. Men allt detta är som sagt min högs personliga åsikt.
Oavsett typ av bygge skylle jag montera in en fuktmätare tills jag bott ett tag och känner mitt hus och vet hur grunden mår.
Torpargrundens dåliga rykte tycker jag inte är helt rättvist. Har själv bott i hus från 20-talet med torpargrund i över 30 år. I äldre delen av samhället där jag bodde var samtliga hus byggda innan 40-talet och samtliga med torpagrund. Ingen av grannarna hade heller problem. Varken vi eller grannar eldade annat än för mysfaktor. Och vår torpargrund? När vi sålde huset och en spekulant var nere och kröp , så var det som alltid snustorrt.
Varför äldre hus med torpargrund oftare är friskare än nyproducerade tror jag PERSONLIGEN beror på följande punkter:
1. Val av plats.
För valde man plats för husbygget med lite större omsorg, medans man idag bygger hus överallt. Se dig omkring där du själv bor, oftast finns det tanke bakom valet av platsen för äldre hus. På en kulle, osv... fuktig mark och det som folk visste var sankmark innan dikats ur undveks vad jag förstått också. Idag köper man tomt som nyligen snabbdikats och fyllts ut och sålts som attraktiv tomt runt en golfbana. Känns det igen?
2. Val av material.
Fram till 40-talet användes uteslutande kärnvirke som fällts vintertid i golvkonstruktioner. Kärnvirke och ek är inte lika benägna angripas av fukt eller mögel. Har själv sett hur mögel undvikit bjälklagret av kärnvirke för att istället angripa golvbrädorna under vår gamla bod.
3. Dränering i tre steg.
Jag vet inte ifall tanke bakom det. Men försök titta med lite nya ögon på en äldre hustomt, så finner man ofta mera än ögat först ser. Där jag bodde hade vi dränering av vatten i tre steg. Dvs ovan, under och takvatten. Redan innan landskapsarkitekter fanns planerades och ändrades tomter för leda bort vatten. Ni har säkert sett blomsterbänkar och stengångar med stenplattor på högkant. Titta vid regn får ni se hur mycket vatten de kan leda bort redan innan gått ner i jorden. Minns själv hur lekte med en träbåt vid kraftigt regn längst med en stengång då var barn. Vart stoppades båten? Vid en brunn. När vi byggde ut och dränerade om fann vi gamla tegelrör som fungerade som dränering. Även om de flesta gick från betongtratt i marken under takrännan till dränerande stenröse en bit från huset. Vi tog bort stenarna och la betongringar till en brunn och ledde med nya rör vatten från tak direkt dit. Den lilla böjen på slutet av stuprännan hindrar knappast fukt från tränga in och under huset även om dränerar under jord. Så dränering i 3 steg. Tak, ovan- och under mark.
4. Isolering.
Den största delen av vår torpargrund var nergrävd under marknivå med endast bit stickandes upp ovan jord med fåtal kattgluggar. Att största del var under jord bidrog säkert något isolerande.
5. Byggnadsätt
För fanns inte samma utbud av olika material och sätt att bygga på. Dagens problem med torpargrund /krypgrund verkar uppstå då man vid renovering eller nybyggnad försökt sig på en hybrid av två helt skilda filosofier och förutsättningar. Kort och gott ett äldre sätt som handlar om självreglering av fukt, och ett nytt modern som hindrar fukt. Problem i tex äldre hus och torp där golvvärme eller plastmattor installeras, tilläggsisoleras med olika material. Eller självdrag i grund och väggar täppts igen av estetiska skäl. Eller nybyggt modernt hus med senaste inom plast och fuktspärrarna där man tänkt sig vara lite "grön" och väljer naturliga isoleringsmaterial som drar åt sig fukt och men hindras reglera sig pga plast och fuktspärrar.
-----
Hur skall man bygga torpargrund? Med eller utan fläkt och annat? Personligen tror jag det beror helt på vilken typ av hus man bygger.
Skulle jag bygga ett modernt kataloghus på krypgrund, så skulle jag investera i luftavfuktare, plast på mark, osv.
Om jag däremot bygger timmer- eller halmhus skulle jag personligen välja plats med omsorg, se till använda kärnvirke för balkar och annat i golv, samt dränera och planera tomt redan innan satte igång med bygget. Samt använda leca för isolera muren, utan plast på mark.
Jag tror att när man bygger hus så måste man bestämma sig för ett av sätten, och sedan hålla sig till det nerifrån grund och upp. Ingen av sätten är garanti mot mögel, men ett medvetet val av byggnadsätt, material , plats och dränering kommer riskerna helst säkert minskas. Men allt detta är som sagt min högs personliga åsikt.
Oavsett typ av bygge skylle jag montera in en fuktmätare tills jag bott ett tag och känner mitt hus och vet hur grunden mår.