5 092 läst · 24 svar
5k läst
24 svar
Golvvärme - el eller vatten?
Skrivet av: Gäst
Vill dela med mig av mina erfarenheter med golvvärme.
Kan inte tänka mig bättre än vattenburen golvvärme. Särskilt om den är ingjuten i betongbjälklag. I kombination med bergvärme är det perfekt. Det ger en mycket bra värmeekonomi och fungerar perfekt med hög komfort om det är riktigt injusterat (se nedan).
Vårt hus som är ett suteränghus på 160m2 i övervåningen och 110m2 i "källar"-våningen byggdes 1981 och var på den tiden mycket välisolerat (26 cm i väggar (10 cm i källardelen) och 35-40 cm i tak) men tyvärr bara 5 cm under bottenplattan. Det har mycket stora fönsterytor från golv till 2,10m höjd, varav de flesta åt söder eller sydväst. Stort takutsprång ger mindre solinstrålning på sommaren. Mot norr och öster helt normala fönster, 3-glas. Planlösningen är relativt öppen.
Golvbeläggningen är mestadels klinker men fyra rum på tillsammans drygt 60m2 har parkett i ek och ask utan några som helst problem.
Detta relativt stora hus drar ett normalår bara ca 16 000kwh per år varav ca 6 500kwh för uppvärmning och ca 1 500kwh för tappvarmvatten enligt mätare på värmepumpen (bergvärme). Normalt behövs inget värmetillskott innan det blir kallare än +5C ute fast värmen har av bekvämlighetsskäl varit inkopplad hela året de senaste 15 åren. Har däremot stängt av cirkulation av tappvarmvatten eftersom det drar ytterligare 1 500kwh per år. Värmepumpen står i garaget och värme/varmvatten leds ca 30m i en kulvertledning till huset.
Ja, systemet är trögt och det är definitivt ingen nackdel, tvärtom. Rätt inställt drar det ingen onödig värme ändå. Därför har jag aldrig installerat några termostater i de olika rummen, det är bara en helt onödig kostnad.
Istället har jag varit mycket noggrann med att justera in flödena i samtliga rum så att det balanserar i hela systemet. Det tar lite tid, upp till en vecka, och skall helst göras på vintern när systemet kan jobba för fullt. Jag har gjort det med en enkel men noggrann digital termometer och små flaskor/glas med vatten som jag placerat i de olika rummen. Detta för att kunna mäta mer exakt utan att temperaturen fluktuerar. En mätning av temperaturen på vattnet på morgonen och en på kvällen (notera värdena). Öka eller minska flödet i golvvärmeventilen för rummet tills du har den temperatur du önskar. Sedan du ställt in flödet för varje rum behöver du aldrig röra det mer om du inte permanent vill ändra temperaturen i rummet.
Därefter är det viktigt att ställa in reglerkurvan riktigt till den motordrivna shunten som reglerar framledningstemperaturen så att den ger rätt temperatur i förhållande till utetemperaturen (obs givaren måste sitta lämpligt skyddad åt norr). Rätt injusterad har du samma inomhustemperatur vid 0C såväl som vid +25C.
Eftersom plaströren är ingjutna i betong är det väldigt liten temperaturskillnad på vattnet och inomhustemperaturen. Oftast bara 2 grader varmare än den önskade rumstemperaturen som är ca 23C. När det är ner till -20-25C, vilket har inträffat ibland, är framledningstemperaturen (mätt vid shunten) inte högre än ca +28C, eller ca 5 grader högre än rumstemperaturen.
Det är viktigt att planera läggningen av värmerören riktigt. T ex att vid stora fönsterpartier lägga slingorna tätare. Då undviker man kallras. I rummen med parkett måste man öka flödet något eftersom parketten isolerar något mot betonggolvet. Golvtemperaturen på parketten blir aldrig 28C även om framledningstemperaturen går upp till detta.
Min erfarenhet är att systemet väl kompenserar för extravärme vid t ex solinstrålning. Det sker eftersom solen värmer upp både golvet och luften. När temperaturen i rummet blir varmare så minskar dt (delta-t) eller skillnaden i temperatur mellan golvet och luften i rummet, varvid automatiskt mindre värme tas från golvet. Om framledningstemperaturen är 24C och luften i rummet blir uppvärmt till samma temperatur av solinstrålning avges ingen värme och ingen energi förbrukas. Detta är en extra fördel på sommaren då ett av solen uppvärmt golv transporterar bort värme via vattnet i golvvärmeslingorna ner i källaren och värmer dessa golv - en mycket bra utjämning sker då.
Slutsats - jag har enbart positiva erfarenheter av vattenburen golvvärme i betongbjälklag. Rekommenderas varmt tillsamans med t ex värmepump eller solvärme.
Vill dela med mig av mina erfarenheter med golvvärme.
Kan inte tänka mig bättre än vattenburen golvvärme. Särskilt om den är ingjuten i betongbjälklag. I kombination med bergvärme är det perfekt. Det ger en mycket bra värmeekonomi och fungerar perfekt med hög komfort om det är riktigt injusterat (se nedan).
Vårt hus som är ett suteränghus på 160m2 i övervåningen och 110m2 i "källar"-våningen byggdes 1981 och var på den tiden mycket välisolerat (26 cm i väggar (10 cm i källardelen) och 35-40 cm i tak) men tyvärr bara 5 cm under bottenplattan. Det har mycket stora fönsterytor från golv till 2,10m höjd, varav de flesta åt söder eller sydväst. Stort takutsprång ger mindre solinstrålning på sommaren. Mot norr och öster helt normala fönster, 3-glas. Planlösningen är relativt öppen.
Golvbeläggningen är mestadels klinker men fyra rum på tillsammans drygt 60m2 har parkett i ek och ask utan några som helst problem.
Detta relativt stora hus drar ett normalår bara ca 16 000kwh per år varav ca 6 500kwh för uppvärmning och ca 1 500kwh för tappvarmvatten enligt mätare på värmepumpen (bergvärme). Normalt behövs inget värmetillskott innan det blir kallare än +5C ute fast värmen har av bekvämlighetsskäl varit inkopplad hela året de senaste 15 åren. Har däremot stängt av cirkulation av tappvarmvatten eftersom det drar ytterligare 1 500kwh per år. Värmepumpen står i garaget och värme/varmvatten leds ca 30m i en kulvertledning till huset.
Ja, systemet är trögt och det är definitivt ingen nackdel, tvärtom. Rätt inställt drar det ingen onödig värme ändå. Därför har jag aldrig installerat några termostater i de olika rummen, det är bara en helt onödig kostnad.
Istället har jag varit mycket noggrann med att justera in flödena i samtliga rum så att det balanserar i hela systemet. Det tar lite tid, upp till en vecka, och skall helst göras på vintern när systemet kan jobba för fullt. Jag har gjort det med en enkel men noggrann digital termometer och små flaskor/glas med vatten som jag placerat i de olika rummen. Detta för att kunna mäta mer exakt utan att temperaturen fluktuerar. En mätning av temperaturen på vattnet på morgonen och en på kvällen (notera värdena). Öka eller minska flödet i golvvärmeventilen för rummet tills du har den temperatur du önskar. Sedan du ställt in flödet för varje rum behöver du aldrig röra det mer om du inte permanent vill ändra temperaturen i rummet.
Därefter är det viktigt att ställa in reglerkurvan riktigt till den motordrivna shunten som reglerar framledningstemperaturen så att den ger rätt temperatur i förhållande till utetemperaturen (obs givaren måste sitta lämpligt skyddad åt norr). Rätt injusterad har du samma inomhustemperatur vid 0C såväl som vid +25C.
Eftersom plaströren är ingjutna i betong är det väldigt liten temperaturskillnad på vattnet och inomhustemperaturen. Oftast bara 2 grader varmare än den önskade rumstemperaturen som är ca 23C. När det är ner till -20-25C, vilket har inträffat ibland, är framledningstemperaturen (mätt vid shunten) inte högre än ca +28C, eller ca 5 grader högre än rumstemperaturen.
Det är viktigt att planera läggningen av värmerören riktigt. T ex att vid stora fönsterpartier lägga slingorna tätare. Då undviker man kallras. I rummen med parkett måste man öka flödet något eftersom parketten isolerar något mot betonggolvet. Golvtemperaturen på parketten blir aldrig 28C även om framledningstemperaturen går upp till detta.
Min erfarenhet är att systemet väl kompenserar för extravärme vid t ex solinstrålning. Det sker eftersom solen värmer upp både golvet och luften. När temperaturen i rummet blir varmare så minskar dt (delta-t) eller skillnaden i temperatur mellan golvet och luften i rummet, varvid automatiskt mindre värme tas från golvet. Om framledningstemperaturen är 24C och luften i rummet blir uppvärmt till samma temperatur av solinstrålning avges ingen värme och ingen energi förbrukas. Detta är en extra fördel på sommaren då ett av solen uppvärmt golv transporterar bort värme via vattnet i golvvärmeslingorna ner i källaren och värmer dessa golv - en mycket bra utjämning sker då.
Slutsats - jag har enbart positiva erfarenheter av vattenburen golvvärme i betongbjälklag. Rekommenderas varmt tillsamans med t ex värmepump eller solvärme.
Skrivet av: Gäst
Vi planerar att lägga klinkergolv med el-golvvärme i badrummet i vårt 70-tals suteränghus. Badrummet ligger på bottenvåningen och för att klinkergolvet inte ska kännas så kallt tänker vi dra in el-golvvärme. Bottenvåningens väggar är av lättbetong. Huset har vattenburen fjärrvärme som ordinarie värmesystem, liksom badrummet. Funderar på vilken typ av el-golvvärme som skulle passa bäst?.
Vi planerar att lägga klinkergolv med el-golvvärme i badrummet i vårt 70-tals suteränghus. Badrummet ligger på bottenvåningen och för att klinkergolvet inte ska kännas så kallt tänker vi dra in el-golvvärme. Bottenvåningens väggar är av lättbetong. Huset har vattenburen fjärrvärme som ordinarie värmesystem, liksom badrummet. Funderar på vilken typ av el-golvvärme som skulle passa bäst?.
Skrivet av: Gäst
till Svante! Jag antar att du har "Legalett" värmesystem Tilläggas kan att systemet kan bytas till vattenelement istället elslinga om man har tillgång till billigt varmvatten, för övrigt är detta världens bästa system Som du sa fläkt är nästan de ända man behöver byta, Systemet är det billigaste jag hittade (Svenskt). Underhåll som på en kylskåp. Det pratas väldigt mycket om tätning,förlust mm. Tänk på att inget är gratis ej heller frisk luft. Vill du ha bra inomhusklimat, ta det in direkt via ventiler i väggen, då får du "friskluft". Använder du värmare eller vämeväxlare via kanaler har du förstört "friska" luften genom att plusjonisera det, i allt vad det innebär. Plusladdad luft bär all mikrodamm som du andas in mm. Vinsten är inte värd att riskera hälsan, vinsten är alltid mycket mindre än vad man lovar. Jag har bara jobbat sen -71 med det här, andra kan ha mer erfarenhet.
till Svante! Jag antar att du har "Legalett" värmesystem Tilläggas kan att systemet kan bytas till vattenelement istället elslinga om man har tillgång till billigt varmvatten, för övrigt är detta världens bästa system Som du sa fläkt är nästan de ända man behöver byta, Systemet är det billigaste jag hittade (Svenskt). Underhåll som på en kylskåp. Det pratas väldigt mycket om tätning,förlust mm. Tänk på att inget är gratis ej heller frisk luft. Vill du ha bra inomhusklimat, ta det in direkt via ventiler i väggen, då får du "friskluft". Använder du värmare eller vämeväxlare via kanaler har du förstört "friska" luften genom att plusjonisera det, i allt vad det innebär. Plusladdad luft bär all mikrodamm som du andas in mm. Vinsten är inte värd att riskera hälsan, vinsten är alltid mycket mindre än vad man lovar. Jag har bara jobbat sen -71 med det här, andra kan ha mer erfarenhet.
Skrivet av: Gäst
Hej Lisa,
Har renoverat ett gammalt timmerhus som hade handhyvlade golv från 1866 och ingen trossbotten, mylla fylld upp under plankorna.
Vi tog upp golven, grävde ur och gjorde trossbotten med ca 20 cm isolering, lade tunna spånskivor på detta och sedan vattenburna golvslingor mellan läkt som ligger över bjälkarna och lade sedan tillbaka det gamla golvet.
Om man limmar ihop plankorna och har dem liggande flytande så undviker man sprickor, plankor närmast väggen läggs/ kompletteras när golvet torkat ihop, lämna en spalt för rörelser.
Det är viktigt att lägga en aluminiumplåt 0.5 mm ovanpå golvslingorna innan man lägger på golvet, då sprids värmen jämnt mot plankorna och man får inga problem med sprickor och att planken slår sig.
Slingorna skall läggas så att man får tilloppet närmast yttervägg och kanske en extra slinga där om det är mycket fönster sedan drar man rören så att man får varannat rör tillopp och varannat retur, det ger en jämn värme över hela golvet utan att man har höga flöden med extra pump och shunt och man kan använda vanliga radiatortermostater om man vill kunna finjustera temperaturen per rum.
Detta har fungerat utmärkt nu i många år med tjock golvplank över golvvärmen och kan rekommenderas varmt. Detta värmesystem är materialmässigt billigare än ett standardsystem (radiatorer eller golv) men kräver litet mer planering.
MVH Bertil pkt Forsman at hotmail pkt com
Hej Lisa,
Har renoverat ett gammalt timmerhus som hade handhyvlade golv från 1866 och ingen trossbotten, mylla fylld upp under plankorna.
Vi tog upp golven, grävde ur och gjorde trossbotten med ca 20 cm isolering, lade tunna spånskivor på detta och sedan vattenburna golvslingor mellan läkt som ligger över bjälkarna och lade sedan tillbaka det gamla golvet.
Om man limmar ihop plankorna och har dem liggande flytande så undviker man sprickor, plankor närmast väggen läggs/ kompletteras när golvet torkat ihop, lämna en spalt för rörelser.
Det är viktigt att lägga en aluminiumplåt 0.5 mm ovanpå golvslingorna innan man lägger på golvet, då sprids värmen jämnt mot plankorna och man får inga problem med sprickor och att planken slår sig.
Slingorna skall läggas så att man får tilloppet närmast yttervägg och kanske en extra slinga där om det är mycket fönster sedan drar man rören så att man får varannat rör tillopp och varannat retur, det ger en jämn värme över hela golvet utan att man har höga flöden med extra pump och shunt och man kan använda vanliga radiatortermostater om man vill kunna finjustera temperaturen per rum.
Detta har fungerat utmärkt nu i många år med tjock golvplank över golvvärmen och kan rekommenderas varmt. Detta värmesystem är materialmässigt billigare än ett standardsystem (radiatorer eller golv) men kräver litet mer planering.
MVH Bertil pkt Forsman at hotmail pkt com
Skrivet av: Sandra
Hej! Jag bor i radhus och funderar på att bygga vinden! Vi tänkte att lägga el värmegolv! Några säger att det är inte bra för taket för att reglar och takkonstruktion kan blir böjda?? Stämmer det?? Huset är byggt 1974! Mvh Sandra
Hej! Jag bor i radhus och funderar på att bygga vinden! Vi tänkte att lägga el värmegolv! Några säger att det är inte bra för taket för att reglar och takkonstruktion kan blir böjda?? Stämmer det?? Huset är byggt 1974! Mvh Sandra
Skrivet av: Dennis
Jag tycker det finns inget annat val än vattenburen golvvärme om man bygger nytt hus. Med elvärme har du låst in dig i ett hörn, du måste använda el för uppvärmning och dina kostnader beror på elpriset, vilket säkerligen inte kommer att sjunka med tanke på den energipolitik som förs! Med vattenburen värme använder du vad du vill.
Min kusin gjorde misstaget att ta elvärme i golvet och på vintermånaderna pungar han ut med 7-800 euro i elkostnader. Vi bygger nytt just nu och vattenburen golvvärme i kombination med bergvärme var ett av de kraven jag hade. Drygar även ut detta med en pump som återvinner frånluften och värmer upp inkommande luft och en kakelugn.
Jag tycker det finns inget annat val än vattenburen golvvärme om man bygger nytt hus. Med elvärme har du låst in dig i ett hörn, du måste använda el för uppvärmning och dina kostnader beror på elpriset, vilket säkerligen inte kommer att sjunka med tanke på den energipolitik som förs! Med vattenburen värme använder du vad du vill.
Min kusin gjorde misstaget att ta elvärme i golvet och på vintermånaderna pungar han ut med 7-800 euro i elkostnader. Vi bygger nytt just nu och vattenburen golvvärme i kombination med bergvärme var ett av de kraven jag hade. Drygar även ut detta med en pump som återvinner frånluften och värmer upp inkommande luft och en kakelugn.
Vi bor i en 3-vånings sutterängvilla och ska byta värmesystem. Vi har takvärme (direkt-el) i nuläget men ska byta till golvvärme i samband med en stor renovering av kök, vardagsrum, hall och några sovrum.
Frågan är vilken typ av golvvärme som skulle passa oss bäst. Vi har hela tiden sagt att vi inte vill byta till ett annat uppvärmningsalternativ med el, men det är klart att det i vårt fall kanske finns vissa fördelar?
I bittenplattan (ca 135 kvm) i källaren ligger det redan golvvärmeslingor (el) som värmer själva sulan. Resten av huset har takvärme som nu börjar gå sönder.
Mellanvåningen har också gjuten betongplatta (135 kvm). Övervåningen har trä, och har även snedtak som tar bort en del av boendeytan.
Att byta till ett vattenburet system skulle kosta massor av pengar förstås, men skulle ändå vara ett miljövänligare alternativ.
Att lägga in elslingor i golvet skulle bli billigare som engångskostnad, men hur vet man hur stor skillnaden skulle bli i längden med el resp vattenburet?
Vi har inga planer på att sälja huset de närmsta 20 åren iallafall.
Tips?
Frågan är vilken typ av golvvärme som skulle passa oss bäst. Vi har hela tiden sagt att vi inte vill byta till ett annat uppvärmningsalternativ med el, men det är klart att det i vårt fall kanske finns vissa fördelar?
I bittenplattan (ca 135 kvm) i källaren ligger det redan golvvärmeslingor (el) som värmer själva sulan. Resten av huset har takvärme som nu börjar gå sönder.
Mellanvåningen har också gjuten betongplatta (135 kvm). Övervåningen har trä, och har även snedtak som tar bort en del av boendeytan.
Att byta till ett vattenburet system skulle kosta massor av pengar förstås, men skulle ändå vara ett miljövänligare alternativ.
Att lägga in elslingor i golvet skulle bli billigare som engångskostnad, men hur vet man hur stor skillnaden skulle bli i längden med el resp vattenburet?
Vi har inga planer på att sälja huset de närmsta 20 åren iallafall.
Tips?