Funderar du på om du ska välja bergvärme eller jordvärme? Här reder vi ut och jämför de båda sätten att värma huset.

Du kan läsa artikeln här: Jämförelse jordvärme bergvärme
 
E
Skrivet av: Pelpet

Har man tillgång till en grävmaskin så borde man väl kunna gräva ner en markvärmeslang utan alltför stora kostnader. Vad kan det ta i tid att gräva ner 600 meter slang? En helg? Hyr man grävare så borde man klara det på kanske 4000 kr. Ett borrhål kan man inte göra själv.

Slang för jordvärme kostar typ 10-15 kr/m om man köper en rejäl rulle.

Markvärme borde passa gör-det-självarna som befolkar det här forumet bättre än bergvärme.
 
E
Skrivet av: Sigge

Synd om husägaren, här har det missats antingen i längden på slangen eller förläggningsdjupet (för högt värmeuttag).
Själv la jag ner markslinga på min tomt, vi fick plats med 335 m slang på en 800 m2 stor tomt med 200 m2 byggnader.
Min slinga ligger på 1 m djup med 1 m avstånd, vi har aldrig en sådan gräsmatta trots att slingtemperaturen kan ligga på 2-4 grader minus på vintern.
Jobbet med minigrävare och kedjefräs tog 4 dagar för 3 man.
 
E
Skrivet av: Ella

En fördel med bergvärme är att man kan utnyttja hålet för konfortkylning av bostaden när det är varmt.
 
E
Skrivet av: KnockOnWood

Handen på hjärtat:
Hur många dagar om året är det för varmt i en vanlig svensk enfamiljsvilla?
Då det inte räcker med att ställa upp ett fönster eller en dörr?
 
E
Skrivet av: Nils

Det förvånar mig något att ni inte tar upp alternativet grundvattenvärme. Åtminstone i Skåne som på flera ställen har riklig förekomst av grundvatten i sina kalkhaltiga bergarter är detta en utmärkt lösning. Grundvattnet håller en konstant temperatur på 12 grader året om, vilket ger en bra grund för värmeutvinning. Nackdelen är möjligen att det fordras två borrhål, ett för upptagning och ett för returen. En fördel är dock att det inte behövs särskilt djupa borrhål, 25 - 40 meter räcker oftast.
 
E
Skrivet av: Suhagg

"nedplöjning av 400 meter slang hamnar kring 20 000 kronor"

Låter billigt om man fått ge ca 5000kr för slang.
Då ska det nog vara idealiska förhållanden så det går just att plöja ner den. Inte sitta med grävmaskin och skopa.
 
E
Skrivet av: SV

" Värmepumpar av bra kvalitet dimensioneras idag för att klara upp till 85 procent av husets maximala effektbehov och 95 procent av husets årliga effektbehov. "

"...95 procent av husets årliga energibehov" skall det väl stå?
 
E
Skrivet av: stig

Varför tjatas det om att man inte ska överdimensionera en bergvärmepump? Jag tog två storlekar större och har aldrig ångrat det. Har på 15 år inte kört tillägsvärme, jag ville ju ha bergvärme och inte en elpanna. En kompressor som står still kan väl inte slitas? en som får gå hela tiden måste slitas mer? Borra lite djupare än tänkt o satsa på en större pump, du ångrar dig aldrig. På 15 år har jag bytt två växlingsventiler, fabrikationsfel eln tillverkaren.
 
E
Skrivet av: lämna staden

Det är ganska avsevärda djup som krävs för bra bergvärme. En stor del av kostnaden ligger i själva borrandet och foderröret.
Ett sätt att få ner kostnaderna radikalt torde vara att borra med laser, då slipper man kostnaderna för
foderrör. Dess utom är laser borren avgjort snabbare, och man behöver inte bytas krona efter bergarterna.
Det är dags att vi i Sverige vaknar och ser fram emot ny teknik.
 
G
Danskarna håller på med en ny teknik som kallas stjärnborrning vad är detta
 
G
Grundvattenvärme eller öppet system där vattnet pumpas direkt in värmepumpens vv alt extern ansluten vv . Fördelen med detta system är att man kan nå en bättre verkningsgrad om enbart en vv används pga den högre temperaturen på det ur borrhålet upp pumpade vattnet samt att man även kan ha ett högre energiuttag ur ett borrhål förutsatt att det har en god vattentillgång . Nackdelen med det öppna systemet är att det upp pumpade vattnet måste avyttras på lämpligt ställe samt att vattenkvaliteten måste vara god för att undvika igensättning av vv . Min sammanfattning av ett öppet system är således att det inte är ett bra och hållbart system samt att det har stor miljöpåverkan Med vänlig hälsning, Christian Melin
 
Jo visst är tekniken i stor sett den samma i en jord- resp bergvärme anläggning men en mycket markant skillnad, som inte nämns här, är att jordvärmeanläggningen även kallas för solvärme. Detta innebär att i en rätt dimensionerad anläggning värms jorden upp av solen under sommaren vilket gör att värmemängden i jorden är i stor sett konstant över ett år. Liknande grundvattenvärme. I ett borrhål tillförs ingen energi utifrån vilket kan göra att livslängden i ett borrhål är begränsat. Detta gäller då borrhålet inte har kontakt med grundvattnet.

Stig// Problemet med överdimensionering av värmepump är den att om man väljer en för stor pump ökar antalet till och frånslag av kompressorn vilket har en negativ inverkan på dessa livslängd och totalkalkylen.
 
Finncom, jag förstår inte ditt resonemang. Både jord och bergvärme kan sägas utnyttja solvärme. På vintern tar jordvärmen solvärme som tillförts senaste sommaren, medan bergvärme tar solvärme som tillförts under mer än hundra år (lite som ved, och annan biomassa). Men det är ju bara under de första åren som temperaturen i borrhålet går ner, sedan når den en pseudojämvikt. Rätt dimensionerad har borrhålet en livslängd på tre bergvärmepumpar, och när den tiden har gått finns det antagligen nya sätt att värma gamla hus.

Mitt intryck är att det är vanligare med feldimensionerade jordvärmeslingor (djup eller längd) än motsvarande problem med bergvärme, men jag har sett ett begränsat antal anläggningar, så kanske någon annan kan ge en mer rättvisande bild av detta?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.