Hej!

Kort sagt:
Det finns en samfällighet. 4 medlemmar/markägare. Det finns en strandremsa som är sk "lastageplats". Det finns ett antal bryggor på strandremsan. Det finns en vägsnutt som går ner till bryggorna.

En icke medlem, men närboende, bedriver näringsverksamhet som kräver en av bryggorna och även möjlighet att nyttja vägen dit med motorfordon. Till dennes fastighet hör gammalt muntligt avtal till bryggplats samt en tingsrättsdom som säger att fastigheten har rätt till brygga och även vilken av bryggorna det gäller.
3 av de 4 samfällighetsmedlemmarna vill stoppa denne från att nyttja brygga och skall även bomma vägsnutten med lås och bom för att stänga ute denne. Den fjärde medlemmen är däremot villig att ge servitut på sin brygga till icke medlemmen.

Frågan är vad som gäller med vägen? Kan icke medlemmen tilltvinga sig servitut på vägen på dessa grunder? Utan möjlighet att nyttja vägen rasar näringsverksamheten.
 
Är det inte enklare att utöka samfälligheten och låta honom bli medlem, så att han får betala för sig? För det är väl säkert en del av problemet, att en som bara har servitut har ett helt annat avtal än de som är medlemmar i samfälligheten?

Jag uppfattar tingsrättsdomen som att de dömt att det muntliga servitutsavtalet han tidigare fått gäller.
 
Nej det är uteslutet. Det är riktigt tunga konflikter mellan de 3 medlemmarna och icke medlemmen. De pratar inte längre med varandra alls. Det är en smutsig sörja som pågått ett antal år och nu börjar gå överstyr ordentligt. Det finns ingen ekonomi i samfälligheten och har aldrig funnits.
 
Hur betalar ni då underhåll och sådant?
Mitt råd är att ringa och prata lite med kunniga personer på Lantmäteriet som har hand om detta. Fråga då först vad det kan kosta att få medling och utredning av detta. Samfälligheten blir ju betalningsskyldig, så kanske de kan lägga ner konflikten och komma överens sinns emellan om de får höra att det kostar att reda ut det.

Det finns en tjock men ändå ganska lättläst bok om alla de regler en samfällighet har att rätta sig efter.
 
Lantmäteriet är förstås inblandade sedan åratal tillbaka och konflikten är såpass långt dragen att ena parten är övertygad om att den andra parten påverkar lantmäteriet att ge dem "felaktiga" svar och medvetet inte vilja arbeta med ärendet. Därför vill de veta mera från oberoende håll om vad som gäller.
Det är en annan av frågorna: kan man genom Lst gå förbi lantmäteriet och "tilltvinga" sig servitut och strandskyddsdispens i ärendet?
 
Det låter som att det här kan bli en dyr historia för samfälligheten. Om de spärrar vägen så hindrar de ju ickemedlemmen att följa domen, och jag antar att kronofogdehandräckning och stämning i domstol kan komma som ett brev på posten.

Jag tycker det verkar enklast att ge ickemedlemmen ett vägservitut med en tydlig avgift för att täcka underhållskostnader. Konflikten får man hantera på annat sätt.
 
pelpet skrev:
Det låter som att det här kan bli en dyr historia för samfälligheten. Om de spärrar vägen så hindrar de ju ickemedlemmen att följa domen, och jag antar att kronofogdehandräckning och stämning i domstol kan komma som ett brev på posten.

Jag tycker det verkar enklast att ge ickemedlemmen ett vägservitut med en tydlig avgift för att täcka underhållskostnader. Konflikten får man hantera på annat sätt.
Jo det är lite av förhoppningen att det är så. Men kan det vara så att en låst bom ändå kan vara där med hänvisning till att icke medlemmen kan promenera till bryggan?

Eller är det så att om han får servitut till bryggan så får han det automatiskt till vägen också?
 
Tillägg: han har alltså idag inget servitut. Bara en tingsrättsdom som i en av punkterna fastslår att han har rätt till brygga genom ett fastighetsköp med muntligt avtal om bryggplats. Detta finns inte med i fastigheten utan är alltså bara muntligt! Men nu finns ju papper, tingsrättsdom, som säger att han har rätt till brygga.
 
Ett muntligt nyttjanderättsavtal är, enligt vad jag uppfattar, just ett servitut, om än dåligt dokumenterat. Ett tips för en oberoende bedömning är ju att skicka en fråga om just det till tingsrätten, att få domen tolkad: "Menar ni med er skrivelse om att det muntliga avtalet ska gälla, att ett servitut föreligger?"
 
lucius skrev:
Jo det är lite av förhoppningen att det är så. Men kan det vara så att en låst bom ändå kan vara där med hänvisning till att icke medlemmen kan promenera till bryggan?

Eller är det så att om han får servitut till bryggan så får han det automatiskt till vägen också?
Just det kan det bli väldigt dyrt att bråka om i tingsrätten. Så det är ju bäst om man kan låta bli.

Lösningen med en (hög) avgift ger egentligen alla parter möjlighet att se sig som vinnare. Medlemmarna har lyckats pressa ut pengar ur ickemedlemmen, och ickemedlemmen har tillskansat sig bryggplats och fortsatta förutsättningar för sin verksamhet.
 
Lösningar som kräver samverkan på något sätt är uteslutna tyvärr. I det här fallet kommer parterna till och med kunna förlora pengar själva så länge det ställer till djävulskap för motparten.

Alltså:

Kan icke medlemmen med hjälp av servitut på bryggan kräva servitut/rätt att framföra motorfordon på vägen?
 
Eftersom parterna inte frivilligt kan enas kan vi utesluta möjligheten att upprätta avtalsservitut. Ickemedlemmen skulle däremot hos LM kunna begära förrättning för officialservitut. Men det är långt ifrån givet att ickemedlemmen med förrättningen skulle få önskade rättigheter beviljade.

Jag gissar att tingsrättens dom rör någon sorts skadestånd till följd av avtalsbrott eller dylikt. Förrättningslantmätaren kommer att helt bortse från denna dom i sin hantering. Förrättningen ska bara klarlägga vilken nytta och skada servitutet kommer att tillfoga berörda fastigheter, och se till att beslutet blir förenligt med fastighetsbildningslagen.

Att ickemedlemmen driver näring på sin fastighet betyder inte att denna näring är fastighetens enda tänkbara markanvändning. Näringen kan till och med vara i strid med fastighetens egentliga markanvändning (exempelvis om man driver sommarcafé på jordbruksfastighet). Då har ickemedlemmen i praktiken inte en chans att tvinga fram ett servitut. Istället kommer LM att avbryta arbetet, och fakturera hela kostnaden på den part som inlett ärendet.
 
Det beror väl på HUR medlemmen har rätt att nyttja bryggan? Exempel: Om verksamheten är yrkesfiske är det väl svårt att få fisken från båten utan fordon, men är det turistfiske så kan turisterna gå från bommen, längre är det väl inte än att de orkar bära sin fisk?

Vi har en liknande diskussion i miitt område just nu, där vi hävdar att de som bor i radhusen bara får köra till sina hus (dvs köra på cykelbanan) om det är absolut nödvändigt, medan de menar att man måste få köra bil till sina hus när man vill. Argumenten är tex att man inte kan bära en soffa in genom ytterdörren och upp i en trappa, utan att det är enklare att köra runt huset och bära in den nerför en slänt genom en 80-centimeters altandörr. Häromdagen försökte en av dem guida en 16 ton lastbil med en möbeltransport uppför en cykelbana som är något smalare än en V70

Kommunen lyssnar på oss och sätter upp stolpar, som de stjäl. nu har de fått betonggrisar istället..
Så nej, det är ingen självklarhet att få köra bil fram ens till något man äger. Detta har man förhoppningsvis kontrollerat innan man köper stället/startar sin verksamhet.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.