Avgift till bostadsrättsförening
Hur mycket ska man betala i avgift till brf? Säg att jag bor på 50 kvm, ska jag då alltid betala exakt dubbelt så mycket som en vars lägenhet är 25 kvm?
Nej, det behöver inta alls vara så. Avgiften styrs av andelstalen, och de behöver inte överensstämma med lägenhetsstorleken. Man kan ha viktat andelstalen annorlunda, te baserat på om vissa lägenheter har tillgång till hiss etc....
/Abbe
Andelstalen är inget man håller på och ändrar, den anger ju hur stor andel i den ekonomiska föreningen(brf) du äger. Jag tror dessutom det krävs två stämmo-beslut.
Ändringar är väl fämst aktuellt vid ombindning av hyreslägenheter till bostadsrätter inom föreningen, eller om man bygger om vinden till bostadsrättslägenheter.
/Abbe
...Och ombildningar är ju faktiskt inte helt ovanligt i föreningar som ombildat HR->BR eftersom man ofta har kvar ett antal hyresgäster. Hmmm. Intressant fråga. Vi har ombildat ett par hyresrätter genom åren, men andelstalen har varken tagits upp på stämman eller någon annanstans.abbe_ skrev:
Andelstalet styrs av många faktorer som tas hänsyn till vid bildandet av föreningen. En kvm kök är mycket mer "värd" än en "vanlig" kvm.
Så det går absolut inte att säga att andelstalet (och därmed avgiften) skulle vara direkt beroende av storleken.
Så det går absolut inte att säga att andelstalet (och därmed avgiften) skulle vara direkt beroende av storleken.
Skall kanske tillägga att det är inte helt ovasnligt att föreningar i sin okunnighet om lagen, hittar på andra grunder för fördelningen av avgifter. Typ de som inte utnyttjar tvättstugan skall ha lägre avgift eller tvärtom.
Sådana varianter är farliga. För om föreningen tar ut avgifter efter någon annan fördelningsgrund än andelstalen så förfaller föreningens rätt att ta ut avgifter överhuvudtaget. De som då vägrar att betala har sin fulla rätt till det. Och styrelsen blir personligen ansvariga för ev förluster.
Sådana varianter är farliga. För om föreningen tar ut avgifter efter någon annan fördelningsgrund än andelstalen så förfaller föreningens rätt att ta ut avgifter överhuvudtaget. De som då vägrar att betala har sin fulla rätt till det. Och styrelsen blir personligen ansvariga för ev förluster.
OK, att föreningen inte har rätt att ta ut avgifter som inte är förankrade i stadgarna är jag med på. Men att man skulle förlora rätten att ta ut månadsavgift överhuvud taget kan ju knappast stämma. Hur skulle det funka? Gäller detta då för all framtid eller? Dvs. tills föreningen går i "konkurs"?hempularen skrev:
Och att detta automatiskt skulle leda till att styrelsemedlemmarna blir personligen ekonomiskt ansvariga kan jag inte heller köpa. Särskilt inte om det, som du skriver, skett pga ren okunskap.
Tidsaspekten vet jag inget om, men gissningsvis under det aktuella bokföringsåret. Det finns säkerligen också goda möjligheter att korrigera ett sådant fel under året, så att rätten "återfås".
Men kontentan är att om en förening väljer att ex. rabbatera "hyran" för vissa medlemmar av någon anledning, så kan en medlem som misstycker helt enkelt låta bli att betala sin avgift, och ingen kan tvinga honom att betala. Och om tillräckligt många väljer att inte betala så att föreningen kommer på obestånd, så får styrelseledamöterna (i teorin) täcka förlusten. I praktiken så är det väl stor risk att ledamöterna inte har tillgångar som täcker skadan. Då blir det i praktiken ialla fall medlemmarna som får betala.
Och styrelsen är personligen ansvarigta för att det tas ut en avgiftsnivå som täcker föreningens kostnader (detta finns det ju givetvis stora tolkningsmöjligheter i). Här är ett annat vanligt fel som begås. Styrelsen skall betämma vilken avgiftsnivå som skall tas ut, detta är inte en fråga för föreningsstämman efterssom det är styrelsen som åker dit om nivån inte räcker till. Om stämman inte är nöjd med styrelsens avgiftsnivå så får dom byta ut styrelsen, stämman kan inte "bestämma" vilken nivå som skall gälla.
Det jag tycker är intressant med dessa regler för brf. är att den misstyckande medlemmen kan alltså vägra betala HELA sin avgift inte bara den del han anser är felaktig.
Att man är okunnig om lagar är aldrig någon godtagbar ursäkt för att inte följa en lag. Sitter man i en styrelse så är man skyldig att känna till vad som gäller.
Men kontentan är att om en förening väljer att ex. rabbatera "hyran" för vissa medlemmar av någon anledning, så kan en medlem som misstycker helt enkelt låta bli att betala sin avgift, och ingen kan tvinga honom att betala. Och om tillräckligt många väljer att inte betala så att föreningen kommer på obestånd, så får styrelseledamöterna (i teorin) täcka förlusten. I praktiken så är det väl stor risk att ledamöterna inte har tillgångar som täcker skadan. Då blir det i praktiken ialla fall medlemmarna som får betala.
Och styrelsen är personligen ansvarigta för att det tas ut en avgiftsnivå som täcker föreningens kostnader (detta finns det ju givetvis stora tolkningsmöjligheter i). Här är ett annat vanligt fel som begås. Styrelsen skall betämma vilken avgiftsnivå som skall tas ut, detta är inte en fråga för föreningsstämman efterssom det är styrelsen som åker dit om nivån inte räcker till. Om stämman inte är nöjd med styrelsens avgiftsnivå så får dom byta ut styrelsen, stämman kan inte "bestämma" vilken nivå som skall gälla.
Det jag tycker är intressant med dessa regler för brf. är att den misstyckande medlemmen kan alltså vägra betala HELA sin avgift inte bara den del han anser är felaktig.
Att man är okunnig om lagar är aldrig någon godtagbar ursäkt för att inte följa en lag. Sitter man i en styrelse så är man skyldig att känna till vad som gäller.
Jag har som styrelsemedlem varit med om en rättsprocess som handlade just om hur avgifterna sattes. I stadgarna stod det att avgifterna skulle vara proportionerliga mot "grundavgiften" för bostadsrätten. (Jag tror att "grundavgiften" var den ursprungliga insatsen i respektive bostadsrätt då föreningen bildades på 30-talet.) Grundavgifterna motsvarade alltså andelstalen men var ändå inte samma begrepp. Grundavgifterna var satta i den "ekonomiska planen" för föreningen. (Andelstalen som också fanns eftersom bland annat bostadsrättslagen kräver det stod inte i den ekonomiska planen utan fanns på en lista vid sidan av.) För att kunna ändra grundavgifter var man alltså tvugna att ändra den ekonomiska planen och för att ändra den ekonomiska planen krävdes kvalificerad majoritet (=2/3) av medlemmarna på två på varandra följande stämmor. Obs! "Kvalificerad majoritet av medlemmarna", inte av de närvarande på stämman! Eftersom det var en mycket stor förening så kom det knappast någonsin fler än hälften av medlemmarna på en stämma. Det var med andra ord i praktiken omöjligt att ändra den ekonomiska planen.
Vår jurist listade dock ut en lösning. Genom en vanlig stadgeändring med enkel majoritet av närvarande medlemmar på två på varandra följande stämmor så ändrades stadgarna så att avgiften skulle vara proportionell mot andelstalen istället för grundavgiften. Andelstalen kunde sedan ändras genom ett vanligt styrelsebeslut. Denna lösning höll i både tingsrätt och hovrätt.
Lösningen kan till synes ge styrelsen en orimligt stor makt över avgifternas fördelning men dels kan stämman avsätta styrelsen om den inte sköter sig och dels kan en enskild medlem få rätt i en process mot föreningen om fördelningen av avgifterna är orimlig.
Avgifterna i föreningen var för övrigt satta efter ytan på lägenheterna enligt räta linjens ekvation. Linjen gick dock inte genom origo utan även en (teoretisk) lägenhet på 0 kvm skulle haft en avgift.
Vår jurist listade dock ut en lösning. Genom en vanlig stadgeändring med enkel majoritet av närvarande medlemmar på två på varandra följande stämmor så ändrades stadgarna så att avgiften skulle vara proportionell mot andelstalen istället för grundavgiften. Andelstalen kunde sedan ändras genom ett vanligt styrelsebeslut. Denna lösning höll i både tingsrätt och hovrätt.
Lösningen kan till synes ge styrelsen en orimligt stor makt över avgifternas fördelning men dels kan stämman avsätta styrelsen om den inte sköter sig och dels kan en enskild medlem få rätt i en process mot föreningen om fördelningen av avgifterna är orimlig.
Avgifterna i föreningen var för övrigt satta efter ytan på lägenheterna enligt räta linjens ekvation. Linjen gick dock inte genom origo utan även en (teoretisk) lägenhet på 0 kvm skulle haft en avgift.
Jag är fortfarande övertygad om att detta påstående är felaktigt så du får hemskt gärna hänvisa till lagstiftningen som stödjer detta.hempularen skrev:
Återigen är jag övertygad om att detta inte stämmer. OK att man som styrelsemedlem är ersättningsansvarig för skada som man orsakat genom uppsåt eller oaktsamhet, men för att medlemmarna vägrar betala hyran - knappast...
Här instämmer jag helt och hållet.
Ja, det får du som sagt gärna backa upp lite grand...
Tja, skyldig och skyldig. Det är ju inte direkt så att det är olagligt att inte känna till vad som gäller.
Straffansvar kräver ju i många fall dessutom att uppsåt eller oaktsamhet kan bevisas.
I den lägenhet vi nyligen sålde utgick man inte bara från ytan utan också från hur högt upp i huset lägenheten låg. Bottenvåningslägenheterna hade lägre avgift; ju högre upp i huset ju dyrare blev det. Maxskillnaden på en 2-rumslägenhet på ca 50 kvm var ca 250 kr.davidandersson skrev:
Som bl.a. ledamot skulle också gärna vilja ha stöd i lag, praxis el åtminstone doktrin för detta påstående. En sådanhär rabatt skulle bryta mot likhetsprincipen för ekonomiska föreningar med allt var det innebär. Men att pga detta, en medlem vägrar erlägga avgiften har jag svårt att hitta något principiellt juridiskt skäl till.
Detta var vad jag fick lära mig för många år sedan när jag gick styrelsekurs, vet att jag då också fick visat vilka delar av bostadsrättslagen som motiverade påståendet.
Detta var dock snart 20 år sedan, och lagen ändrades något år efter att jag lämnade föreningen.
Jag laddade just ner den moderna lagen, och hittar ialla fall inte vid en snabb genomläsning något som tyder på att mitt påstående är korrekt. Om jag minns rätt om den gamla lagen så är den nya en ganska rejäl omskrivning, när den aviserades så talades det om smärre justeringar.
Tänkbart att jag hade fel.
I den nya lagen framgår det att stadgarna skall bestämma vilken grund för avgiftsuttag som skall gälla, jag ser inte att det finns någon begränsning om vilken grund man skriver in i stadgarna (märkligt). I den gamla lagen har jag för mig att det stod likadant, men att det också föreskrevs att på den punkten måste stå att avgiften skall vara i förhållande till andelstalet elle grundavgiften (eller liknande). Däremot så framgår det ju att det finns kraftiga spärrar mot att förändra grunden för avgiftsuttaget.
Jag ser också att det nu förefaller vara fritt fram att beskriva föreningens ändamål litet hur man vill. I den gamla lagen stod det att det måste stå att föreningens ändamål är att tillhandahålla bostad till sina medlemmar. Detta var den huvudsakliga grunden för att neka andrahandsuthyrning, då tillhandahålls bostad till någon annan än medlemmen. Den nya formuleringen är troligen där för att möjligöra bostadsrätter även som fritidshus, det var igentligen olagligt tidigare.
Detta var dock snart 20 år sedan, och lagen ändrades något år efter att jag lämnade föreningen.
Jag laddade just ner den moderna lagen, och hittar ialla fall inte vid en snabb genomläsning något som tyder på att mitt påstående är korrekt. Om jag minns rätt om den gamla lagen så är den nya en ganska rejäl omskrivning, när den aviserades så talades det om smärre justeringar.
Tänkbart att jag hade fel.
I den nya lagen framgår det att stadgarna skall bestämma vilken grund för avgiftsuttag som skall gälla, jag ser inte att det finns någon begränsning om vilken grund man skriver in i stadgarna (märkligt). I den gamla lagen har jag för mig att det stod likadant, men att det också föreskrevs att på den punkten måste stå att avgiften skall vara i förhållande till andelstalet elle grundavgiften (eller liknande). Däremot så framgår det ju att det finns kraftiga spärrar mot att förändra grunden för avgiftsuttaget.
Jag ser också att det nu förefaller vara fritt fram att beskriva föreningens ändamål litet hur man vill. I den gamla lagen stod det att det måste stå att föreningens ändamål är att tillhandahålla bostad till sina medlemmar. Detta var den huvudsakliga grunden för att neka andrahandsuthyrning, då tillhandahålls bostad till någon annan än medlemmen. Den nya formuleringen är troligen där för att möjligöra bostadsrätter även som fritidshus, det var igentligen olagligt tidigare.