Varför löste inte jfb?
Jag var hos en kund förra veckan och bytte ut gamla halogenspots till LED när jag gjorde ett ovanligt korkat val.
Eftersom den gamla trafon som skulle bytas ut var kopplad i en dosa kopplade jag ur den utan att bryta strömmen. Det fanns tändtråd, fas, nolla och jord. Allt utom tändtråden var vidarekopplad till ett vägguttag kloss an mot dosan. Givetvis hade jag släckt innan jag kopplade loss tändtråden och nollorna.
När jag skulle koppla in den nya drivern skulle jag tvinna ihop den ena nollan lite bättre. Dosan satt under ett överskåp i köket så för att komma åt bättre håller jag höger hand på diskbänken och ska tvinna nollan med vänster hand. Pang!
Efter de första sekunderna av förvåning förstår jag vad som hände. Jag hade tidigare kopplat in min radio i vägguttaget så fasen gick via radion, ut i nollan, genom mig och ut i diskbänken. Läge för jordfästning med andra ord...
Om inget hade varit kopplat i vägguttaget hade inget hänt. Eller om jag hade gått 5 m och stängt av strömmen.
Frågan är bara varför jordfelsbrytaren inte löste? Det var en rejäl smäll och det pirrade ordentligt i båda armarna efteråt. Kanske hann det inte komma upp i 30 mA, jag vet inte. Jag kommer dock tänka mig för tills nästa gång.
Nära 30 år i branschen är nog snarare en nackdel i det här fallet, man slappnar av i säkerhetstänket.
Eftersom den gamla trafon som skulle bytas ut var kopplad i en dosa kopplade jag ur den utan att bryta strömmen. Det fanns tändtråd, fas, nolla och jord. Allt utom tändtråden var vidarekopplad till ett vägguttag kloss an mot dosan. Givetvis hade jag släckt innan jag kopplade loss tändtråden och nollorna.
När jag skulle koppla in den nya drivern skulle jag tvinna ihop den ena nollan lite bättre. Dosan satt under ett överskåp i köket så för att komma åt bättre håller jag höger hand på diskbänken och ska tvinna nollan med vänster hand. Pang!
Efter de första sekunderna av förvåning förstår jag vad som hände. Jag hade tidigare kopplat in min radio i vägguttaget så fasen gick via radion, ut i nollan, genom mig och ut i diskbänken. Läge för jordfästning med andra ord...
Om inget hade varit kopplat i vägguttaget hade inget hänt. Eller om jag hade gått 5 m och stängt av strömmen.
Frågan är bara varför jordfelsbrytaren inte löste? Det var en rejäl smäll och det pirrade ordentligt i båda armarna efteråt. Kanske hann det inte komma upp i 30 mA, jag vet inte. Jag kommer dock tänka mig för tills nästa gång.
Nära 30 år i branschen är nog snarare en nackdel i det här fallet, man slappnar av i säkerhetstänket.
Du var nog inte som elmont skrev i närheten av så hög ström att JFB skulle lösa. I ena änden hade du nog bra kontakt mot bänken men i nypan mellan fingertopparna är det säkert svårt att nå 15-30mA. Åtminstone inte om man bara ligger till en kort stund, skinnet är ju relativt kraftigt och torrt där inte så stor volym ledande vävnad i närheten heller.
Däremot är det ju bland den farligaste vägen hand-hand så jag förstår att det var rejält obehagligt med ryck i både armar, bröst och mellangärdesmuskler.
Däremot är det ju bland den farligaste vägen hand-hand så jag förstår att det var rejält obehagligt med ryck i både armar, bröst och mellangärdesmuskler.
Fast 30mA på 230V motsvarar ca 7w. Det är tveksamt om transistorradion drar så mycket effekt ens vid normal matning. Nu matades den ju dessutom genom dig, med betydligt större impedans än en kopparledning. Så troligen blev strömmen ännu lägre.
Nästa gång du får en sådan smäll, så skall du åka till sjukhuset för kontroll. Beskrivningen om träningsvärk i bröstet låter inte bra.
Nästa gång du får en sådan smäll, så skall du åka till sjukhuset för kontroll. Beskrivningen om träningsvärk i bröstet låter inte bra.
Hade du ingen kollega i närheten som kunde fått iväg dig?
När man får en sådan smäll så är en vanlig reaktion dels att man vill förringa skadan, kanske för att man skäms. Och man blir faktiskt lite "knäpp", tänker dåligt.
En kollega till mig (vi jobbar med elektronikutveckling) fick en smäll liknande det du beskriver vid hempulande. Fast det var i bergvärmepumpen, som inte var kopplad över JFB. Han trodde att han stäng av spänningen. Hade dock glömt glasögonen innan han gick ner i källaren, så det blev fel säkringar. Han kontrollmätte med en multimeter som han inte brukade använda (låg på en hylla i "fel" del av källaren), så det blev DC mätning istället för AC. Även avbitaren med isolerat handtag låg på fel ställe.
Så han fick en jäkla smäll. Och insåg att behövde åka till sjukhus, men tänker då "jag är för matt och dimmig för att köra bil, så jag lägger mig och vilar först". Hans fru kom hem en stund senare och hittar honom medvetslös i sängen. Hon kallad på ambulans.
Som jag ser det så gjorde han alla säkerhetsmoment, men ändå inte. MEN han missade en sak som jag brukar tjata om i elsäkerhet. Kontrollera alltid instrumentet mot en känd spänningsförande ledare innan man mäter för att se att det är spänningslöst.
När man får en sådan smäll så är en vanlig reaktion dels att man vill förringa skadan, kanske för att man skäms. Och man blir faktiskt lite "knäpp", tänker dåligt.
En kollega till mig (vi jobbar med elektronikutveckling) fick en smäll liknande det du beskriver vid hempulande. Fast det var i bergvärmepumpen, som inte var kopplad över JFB. Han trodde att han stäng av spänningen. Hade dock glömt glasögonen innan han gick ner i källaren, så det blev fel säkringar. Han kontrollmätte med en multimeter som han inte brukade använda (låg på en hylla i "fel" del av källaren), så det blev DC mätning istället för AC. Även avbitaren med isolerat handtag låg på fel ställe.
Så han fick en jäkla smäll. Och insåg att behövde åka till sjukhus, men tänker då "jag är för matt och dimmig för att köra bil, så jag lägger mig och vilar först". Hans fru kom hem en stund senare och hittar honom medvetslös i sängen. Hon kallad på ambulans.
Som jag ser det så gjorde han alla säkerhetsmoment, men ändå inte. MEN han missade en sak som jag brukar tjata om i elsäkerhet. Kontrollera alltid instrumentet mot en känd spänningsförande ledare innan man mäter för att se att det är spänningslöst.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 906 inlägg
Eftersom jag (av intresse) läst en hel del medicinsk litteratur om elskador så undrar jag om du har någon mer info? Det förloppet är så ovanligt att jag inte stött på det, dvs att någon behåller medvetande efter en "smäll" så pass att de fattar att de borde åka till sjukhuset, men går och lägger sig och först *sedan* blir medvetslös. Och dessutom överlever... Fanns det någon tidigare hjärtproblematik? Vad sade de på sjukhuset? Blev det några men?hempularen skrev:
Standardutfallet är att om man inte tappar medvetandet och klarar sig från brännskada, så händer "ingenting" mer än det. (För en iaf ganska täckande definition av "ingenting"). Därmed inte sagt att man skall skippa kardiologen och observation hos läkare/sjukhus.
Och sedan skall man mäta och konstatera att det är spänningslöst, och *sedan* så skall man enligt konstens alla regler ytterligare mäta mot en känd källa för att säkerställa att instrumentet inte gick sönder av själva mätningen. Alltså kolla att det *fortfarande* fungerar. MEN, jag känner iofs *ingen* som inte bryter mot den regeln...hempularen skrev:
I TS fall så var det ju som "vanligt" så att instrument fanns, men inte användes. Även där syndar vi ju lite till mans. Även jag har fuskat och bara stängt av ljusknappen utan att mäta. Och en gång så tyckte jag att, "Va fasen? Är det inducerad spänning så pass att jag känner den fast brytaren är av?" Så var det ju inte... Jag hade missat brytaren,
men efter på kretsen så satt det ett skymningsrelä. Och det läcker tydligen någon mA... Tur att det var på dan... Gör om gör rätt! Helt rätt...
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 264 inlägg
Ännu bättre blir det om man
1. Mät spänning i den punkt som ska frånskiljas.
2. Bryt strömmen.
3. Mät att det nu är spänningslöst.
4. Överkurs: Mät spänning i en annan punkt för att verifiera att instrumentet fortfarande är funktionsdugligt.
Både 1 och 3 mäts alltså i samma punkt, för att säkerställa att den strömbrytare man tror det handlar om är den rätta. Annars vet man inte om man faktiskt har brutit.
1. Mät spänning i den punkt som ska frånskiljas.
2. Bryt strömmen.
3. Mät att det nu är spänningslöst.
4. Överkurs: Mät spänning i en annan punkt för att verifiera att instrumentet fortfarande är funktionsdugligt.
Både 1 och 3 mäts alltså i samma punkt, för att säkerställa att den strömbrytare man tror det handlar om är den rätta. Annars vet man inte om man faktiskt har brutit.
Jag brukar faktiskt göra även den sista mätningen, att kolla att instrumentet fortfarande fungerar efter kontrollen.
Sedan tillkommer ytterligare ett par moment. Innan jagt vidrör en ledare som jag redan kollat. så brukar jag om möjligt kortsluta mot jord, och till sist bara nudda den med fingret, innan man tar ett grepp om den.
Och när man tar i något som rent hypotetiskt skulle kunna vara spänningsförande, så skall man undvika att gripa med handen. Man skall försöka bara ta i saken med fingertopparna, och tänka efter, vad händer om handen skulle krampa nu. OM man då får en stöt så skall fingrarna slinta, istället för att krama om föremålet. Då undviker man att fastna.
Sedan tillkommer ytterligare ett par moment. Innan jagt vidrör en ledare som jag redan kollat. så brukar jag om möjligt kortsluta mot jord, och till sist bara nudda den med fingret, innan man tar ett grepp om den.
Och när man tar i något som rent hypotetiskt skulle kunna vara spänningsförande, så skall man undvika att gripa med handen. Man skall försöka bara ta i saken med fingertopparna, och tänka efter, vad händer om handen skulle krampa nu. OM man då får en stöt så skall fingrarna slinta, istället för att krama om föremålet. Då undviker man att fastna.
Ang. min kollega. Han fick åka hem efter kontroll.
Han tyckte det var lite pinsamt. Han var vår "mätguru" rattade en instrumentpark för några tiotals miljoner på jobbet. Och har jobbat med elsäkerhetscertifiering.
Nu är vi båda på andra uppdrag, har inte träffat honom på ett par år.
Han tyckte det var lite pinsamt. Han var vår "mätguru" rattade en instrumentpark för några tiotals miljoner på jobbet. Och har jobbat med elsäkerhetscertifiering.
Nu är vi båda på andra uppdrag, har inte träffat honom på ett par år.
Appropå strömbrytare man tror är av.
I min ungdom jobbade jag extra med TV reparationer. En kollega på TV verkstaden skulle en dag byta nätströmbrytare på en TV. Lite struligt att komma åt. Man får hålla lödkolven i ena handen, tråden som skall lödas i andra handen, och så lödtennet i munnnen.
När han är klar så skall han sätta i kontakten för att testa apparaten. Nätkabeln ligger där ien hög med kablar från 5 - 6 apparater, och ytterligare en bunte med nätkablar från instrumenten på instrumentvagnen. När han får fram rätt kabel, så upptäcker han att den redan sitter i uttaget. Han hade dragit ur fel kontakt innan han började.
Känslan över att ha suttit med lödtensrullen i munnen och lött på en spänningsförande ledare....
I min ungdom jobbade jag extra med TV reparationer. En kollega på TV verkstaden skulle en dag byta nätströmbrytare på en TV. Lite struligt att komma åt. Man får hålla lödkolven i ena handen, tråden som skall lödas i andra handen, och så lödtennet i munnnen.
När han är klar så skall han sätta i kontakten för att testa apparaten. Nätkabeln ligger där ien hög med kablar från 5 - 6 apparater, och ytterligare en bunte med nätkablar från instrumenten på instrumentvagnen. När han får fram rätt kabel, så upptäcker han att den redan sitter i uttaget. Han hade dragit ur fel kontakt innan han började.
Känslan över att ha suttit med lödtensrullen i munnen och lött på en spänningsförande ledare....
Redigerat:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 906 inlägg
Ja, det är ett bra tips. Jag brukar alltid först vidröra med yttersidan av fingrarna som en sista test innan jag tar något tag. Om man då får sig en sketen så fungerar reflexen att gripa/rycka undan i ens fördel, och kontrollen tar i stort sett ingen tid.hempularen skrev:
Detta enligt pricipen blindavfyrning i en säker riktning efter patron ur. Det är sista försvarslinjen, och om man gjort helt rätt så skall det torrklicka. Har man inte det så blir det konsekvenser, men det är sista chansen man har att ha någotsånär kontroll över dessa konsekvenser s.a. de ändå blir hanterbara.