Vi ska nu byta fasaden, panelen. Detta pga att förra ägaren planterat murgrön intill huset vilket resulterat i att murgrönan har vuxit in i fasaden och brutit upp en del av den. Har även hittat en liten murgrönekvist inne i huset då vi rev ner tretexskivan invändigt mot ytterväggen. Vi var inställda på att riva ner all befintlig panel och byta isolering innan vi satte upp vår nya panel.
Igår hade vi en snickare hemma hos oss som tittade på panelen som tyckte att det räckte att ta bort de sämsta "planken" i den befintligla panelen och sedan regla upp på befintlig panel, tilläggsisolera och sedan sätta den nya fasaden utanpå allt. Låter det som en bra plan?

Vi ska även byta från stående panel till liggande. Fastande för Z-panalen att använda som liggande panel. Om man tittar på olika hemsidor som säljer Z-panel så står det att den endast är för stående panel men enligt snickaren som var hos oss igår går det lika bra att använda den till liggande panel. Vem ska man lita på i det här?

Tack på förhand för kloka svar.
 
Z-panel funkar hur bra som helst liggande. Se bara till att rätt sida hamnar uppåt...
 
Väcker upp en gammal tråd. Jag är också fundersam på detta med z-panel liggande. På alla ställen står det antingen bör eller skall monteras stående om z-panel. Då har jag kollat k-rauta "skall monteras stående", Beijer "rekommenderas stående", ByggMax, på ett ställe står det för liggande och stående montering, på ett annat "bör monteras stående", moelven "bör monteras stående", bygghemma/xl bygg "måste monteras stående".

Som vi alla vet så monteras det otaliga hus med liggande z-panel. Här på byggahus har jag sett folk som avråder att montera z-panel stående. Varför säger då bygghandeln tvärtemot? Läste till och med på moelvens hemsida att för liggande montering så rekommenderar de endast enkelfas och fjällpanel.

Finns det någon fasadpanel expert som vet varför handeln säger att den skall/bör monteras stående?
 
Någon "expert" är jag inte, men jag har haft ett hus med stående Z-panel.
Det var inte så lyckat, men kanske främst för att det inte fanns någon luftspalt.

Nu har jag nybyggt hus, garage och stall med liggande Z-panel.
Ingen, varken arkitekt, byggmästare, snickare, KA eller någon annan har protesterat.
Tvärtom, panelen ger lagom liv åt väggarna utan att vara för "rustik".

När det gäller sådana här frågor litar jag på Svenskt Träs byggbeskrivningar.
http://www.byggbeskrivningar.se/utvandiga-trapaneler

På sid 2 - 3 beskrivs olika paneltyper.
Z-panelen tas endast upp bland liggande paneler
(fast de kallar den Falsad spårpanel med fasade kanter).
 
Träguiden hänvisar till vilmabas.se för att se mer om virket. På vilmabas så finns det 8 st "z-paneler". Det som är intressant är att 4 är "gamla" och ersätts av 4 "nya". På alla nya finns kommentaren "stående montering rekommenderas"

Tyvärr lite dålig bild på de äldre panelerna men det ser ut som utsticket(falsen?) var 23 mm då och på de nya är den 28 mm. De gamla är också "översiktsbilden" liggande panel på de nya är den stående.

Nu är det ju rekommenderas inte ett måste men någon anledning måste ju finnas att de nya z-panelerna har den rekommendation de har.

Sambon vill byta till liggande panel och helst vill jag ha falsad enkelfas men inte hittat någon i närheten som säljer den typen. Så då började jag kolla på z-panelen och mina bryderier startade... Fjällpanel är inte ett alternativ och jag har inte fullit för "vanliga" enkelfas.
 
Liggande z panel brukar ha en droppkant alt. rak kan längst ner, medans stående z panel har en fasad kant på båda sidor. Stående z panel bör inte sättas liggande.
 
Dr Trä skrev:
Liggande z panel brukar ha en droppkant alt. rak kan längst ner, medans stående z panel har en fasad kant på båda sidor. Stående z panel bör inte sättas liggande.
Brukar?
Då är det ju faktiskt inte dubbelfas (= fas på båda sidor = Z-panel).

Men jag är tveksam till att din variant skulle vara bättre.
En horisontal kant undertill får regndroppar att ligga kvar och delvis sugas in i trävirket.
Och en vass 90° kant är svår att måla bra. Det blir alltid tunnare färgskikt vid själva kanten.

Medan dubbelfasens 45° nedre kant låter regnet rinna ner, och inte bli hängande.

Detta ser jag som enkel fysik/hydrodynamik (utan att kunna skryta med någon högre utbildning).
 
Tror nog det heter z-panel om den är enkelfas också. Hänger inte riktigt med på vad du menar men det finns ju en anledning till att man har "droppnäsa" på ändträ tex. Jag skulle inte sätta dubbelfas liggande iaf.
 
Efter en del diskussioner så blir det enkelfasad panel för oss. Så nu kommer ju nästa fundering upp, detta med droppnäsa. Bör man klyva nedersta panelbrädan så att man tar bort noten och på det sättet får 15(17) graders lutning eller fungerar noten som droppnäsa i sig själv?

Det kommer ju tyvärr märkas om nedersta raden är smalare än övriga då den kommer sitta ungefär 1500-1600 mm upp från backen, dvs ögonhöjd för en stor del av befolkningen.
 
Jo jag hade klyvt den nedersta typ 15 grader. Det är ju inte lika känsligt där som stående panel då det inte blir ändträ. Men för syns skull så hade jag gjort det. Om du störs av att den nedersta brädan blir någon cm smalare så kan man ta en bredare dimension att klyva ifrån.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.